1515
Annons

Debatt: Nej tack Nasdaq – det är vi som bestämmer marknadsplats

Svenska tillväxtbolag och småsparare skadas av Nasdaqs planer att via bakdörren stjäla handelsflöden, skriver vd:ar på tolv bolag noterade på Nordic Growth Market (NGM). 

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Den 5 maj smög börsoperatören Nasdaq ut ett kort meddelande till bankerna: 8 juni skall era system vara förberedda att kunna handla utvalda aktier som valt att lista sig på NGM.

Tillväxtmarknader har ofta mindre bolag listade än de som finns hos börsjättar som Nasdaq. Likviditeten i dessa bolag är ofta lägre. Därför har EU infört lagregler som ger småbolagen ett särskilt skydd. Tanken är att börsjättarna inte på eget initiativ skall kunna notera aktier som handlas på en annan tillväxtmarknad utan medgivande från det listade bolaget. Nasdaq kringgår nu detta genom att, i strid med andemeningen i lagbestämmelsen, utnyttja ett kryphål och notera aktierna på en s.k. MTF, istället för en s.k. Tillväxtmarknad. Resultatet blir dock detsamma.

Sent i fredags smög Nasdaq ut ny information om de 15 första NGM bolagen som skall börja handlas. Vi vet inte vilka som kommer härnäst. Nasdaq har nämligen inte kontaktat oss och frågat om lov. De demonstrerar sin dominerande ställning genom att vägra oss bolag möjligheten att säga nej. 

Vi vill inte handlas på Nasdaq. Det måste vara upp till våra aktieägare att besluta om det. Inte att någon går över våra huvuden.

Oavsett om kryphålet som Nasdaq utnyttjar maximalt är lagligt eller ej, anser vi att Nasdaq agerande försämrar förtroendet för aktiemarknaden. Det är inte sunt att marknadsdominanten Nasdaq gör allt de kan för att splittra handeln och försämra likviditeten. Är motivet att våra bolag ska handlas av anonyma robotar? Det gynnar knappast våra aktieägare och småsparare.

”Jag tycker att börserna ska konkurrera med bra noteringsvillkor, inte genom att via bakdörren stjäla  handelsflöden från varandra” sa Joakim Bornold, sparekonom med ett förflutet på Nasdaq i en artikel i DI förra året. Bornold anser att Nasdaqs nu annonserade åtgärd försämrar börsens funktion och ger sämre förutsättningar för handel vilket i slutändan skadar bolagens möjligheter att skaffa tillväxtkapital.

Sverige har byggt sitt välstånd på framgångsrika entreprenörer. Tillsammans har vi skapat ett fantastiskt ekosystem för tillväxtbolag grundat på fri konkurrens, innovation, valfrihet och professionella kringtjänster. Genom detta har Sverige fått en unik position i Europa vad gäller framväxten av spännande tillväxtbolag. Det har gynnat småspararna som har kunnat delta i småbolagens tillväxtresor. Det är lätt att bli hemmablind, men faktum är att den nuvarande strukturen har lett till att Sverige är det land i Europa som har störst tillväxtmarknad för noterade bolag. Det är inte en slump.

En avgörande faktor är att det existerar innovativa börser som NGM, skräddarsydda för tillväxtbolagens behov. Vi är nöjda med vår notering på NGM och den goda service vi får. Vi får också möjlighet att växa snabbare genom att NGM delar med sig av en del av handelsintäkterna. Om handeln flyttar till Nasdaq stryps de intäkterna och tillväxtbolagens kapitalanskaffning blir mer utmanande. Det är inte vad som behövs, speciellt inte i ett läge som i dag när bolagens likviditet är särskilt utsatt.

”Vi vill inte vara på en börs som är byggd för globala storbolag, som är billig för börsmedlemmarna men dyra för tillväxtbolagen och där vi är för små för att få stöd när vi väl är noterade.”

Vi vill vara på en börs som är anpassad för oss och våra investerare. En börs som förstår småbolag och som är byggd för våra behov och som arbetar för att ge småsparare möjlighet att investera i nya, spännande bolag. Det ligger i våra aktieägares intresse.

Vi vill inte vara på en börs som är byggd för globala storbolag, som är billig för börsmedlemmarna men dyra för tillväxtbolagen och där vi är för små för att få stöd när vi väl är noterade.

Svenska tillväxtbolag måste själva få välja marknadsplats. Hade vi velat vara noterade på Nasdaq, hade vi naturligtvis valt Nasdaq. Nu tas den rätten ifrån oss.

Det främjar inte Sveriges tillväxtbolag. Det främjar inte småspararna. 

Vi säger därför nej tack till Nasdaq.

 

Per-Håkan Börjesson, VD Investment AB Spiltan

Peter Hjort, VD Bluelake Mineral

Bo Lindén, VD DS Plattformen

Roberto Garcia Martinez, VD Eurobattery Minerals

Daniel Moström, VD Xpecunia

Anders Myrbäck, VD TopRight Nordic

Jesper Nord, VD Safe Lane Gaming

Henrik Nyström, VD Starvault

Magnus Stewart, VD Imsys

Pelle Viberg, VD Raytelligence

Klas Zetterman, VD TSECUR

Martin Zetterström, VD Arbona

 

 


Debatt: Fyra förlorade år för den liberala demokratin

Sluta prata om att stärka den liberala demokratin och börja reformera, skriver Frida Jansson och Adam Danieli på Timbro

Foto:ERIK JOHNSSON

Januariavtalet utlovade en stärkt liberal demokrati. Men de fyra senaste åren har varit förlorade år. På punkt efter punkt underpresterar Sverige enligt Europadomstolen och FN. Sverige behöver genomföra en konstitutionell reform, skriver juristerna Frida Jansson och Adam Danieli, Timbro.

Januariavtalet motiverades med att försvara den liberala demokratin. Syftet var att bevara och utveckla Sveriges rättsstat för att försäkra oss mot en utveckling som i länder som Polen och Ungern där domstolars friheter kringskurits. Men reformerna har uteblivit och samtidigt har Sverige underpresterat på de tre huvudsakliga områden som kännetecknar en rättsstat: maktdelning, skydd av individers rättigheter och tillgång till rättvisa.

Den liberala demokratins kärna är att den politiska makten utövas under lagarna och att individens rättigheter skyddas. Idag hotas den liberala demokratin på flera håll i Europa. I länder som Ungern och Polen monteras maktdelande institutioner ner och den enskildes rättigheter blir allt svagare. I debatten varnar man ofta för Polens utveckling, men Sveriges situation är en helt annan. Sverige har aldrig haft någon maktdelning från första början. 

Att något är allvarligt fel med hur skyddet för individens rättigheter fungerar i Sverige är tydligt. Både FN:s och Europarådets tortyrkommittéer har kritiserat Sverige för behandlingen av frihetsberövade i över ett decennium. Häktningstiderna är så långa och isoleringen så omfattande att den riskerar att ge psykiska men. FN har också kritiserat Sverige för att inte har infört ett generellt förbud mot diskriminering enligt sina åtaganden från 1971.

I Sverige är maktdelningen svag, det konstitutionella rättighetsskyddet ofullständigt och möjligheterna att faktiskt få igenom sin rätt mot myndigheterna svag. Trots att tonläget varit högt har de senaste fyra åren har varit ett misslyckande vad gäller att åtgärda svagheterna. I rapporten En liberalare demokrati presenterar vi 15 konkreta reformer som tillsammans skulle utgöra en omfattande konstitutionell reform. Genom att stärka rättighetsskyddet, maktdelningen och individens möjligheter att hävda sin rätt kan vi få en starkare liberal demokrati. Vi föreslår bland annat: 

Inför ett nytt system för rättegångskostnader. Rättegångskostnader är de kostnader som enskilda har vid juristhjälp i överklagandet av ett myndighetsbeslut. Dagens ordning innebär att den enskilde måste stå för sin egna kostnader även när man vinner mot staten. Det bryter mot rätten till rättvis rättegång i Europakonventionens artikel 6. Staten behöver ta ett ekonomiskt ansvar för att fler ska ha råd att stå upp för sin rätt. Vi föreslår att enskilda som haft anledning att få sin sak prövad eller vinner mot staten ska ha rätt till ersättning.

Inför tydliga rättssäkerhetsgarantier i regeringsformen. Idag kan det ta lång tid att få beslut från myndigheter och domstolar i Sverige. Överprövning av beslut om strandskyddsdispens, medborgarskap och vissa brottmål kan ta år trots att de inte är särskilt komplicerade. Sverige är det land i Norden som fällts i Europadomstolen näst flest gånger när det kommer till rätten att en prövning ska ske i skälig tid. I vissa fall är besluten inte ens möjliga att överklaga. Vi föreslår en generell rätt till domstolsprövning och att alla myndigheter – inte bara domstolar, som idag – ska omfattas av kravet på att man ska få en prövning i skälig tid.

Inför ett allmänt, konstitutionellt diskrimineringsförbud. Diskrimineringsskyddet i svensk grundlag är tandlöst. Trots att Sverige 1971 åtog sig att införa vissa åtgärder mot diskriminering genom FN:s IPCCR-konvention, är möjligheterna för det offentliga att diskriminera på grund av kön eller politisk uppfattning fortfarande stor i Sverige. Det åtgärdas lättast genom att en allmän rätt till likabehandling införs i regeringsformen.

Inför ett grundlagsskydd för privatlivet och mot omänsklig eller förnedrande behandling. Till skillnad mot de flesta andra västländer saknar den svenska grundlagen ett allmänt förbud mot förnedrande eller omänsklig behandling. 2018 fälldes Sverige i Europadomstolen för brott mot Europakonventionens tortyrförbud och förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling.

Sverige saknar också ett allmänt skydd för offentliga intrång i privatlivet. Så sent som förra året fälldes Sverige i Europadomstolens högsta instans för att inte respektera privatlivet. Sådana rättigheter är hygienfaktorer för en liberal demokrati, och måste införas i svensk grundlag.

Stärk egendomsskyddet. Skyddet för egendom har historiskt varit omdiskuterat i Sverige. Resultatet av ständiga kompromisser har lett till ett grundlagsskydd som är spretigt och oförutsebart, vilket senast uppenbarat sig för skogsägare med artskyddsutredningen. Vi föreslår därför att ersättningsrätten som följer av att staten exproprierar egendom eller väsentligen inskränker användningen av privat egendom förtydligas.

Avskaffa de korporativa domstolarna. Utgångspunkten i en liberal rättsstat är att tvister avgörs i oberoende domstolar. I Sverige finns dock undantag från denna princip, genom de korporativa domstolarna. I Arbetsdomstolen och hyresnämnderna dömer så kallade intresseledamöter, företrädare för intresseorganisationer på arbets- och bostadsmarknaden. I Arbetsdomstolen sitter näringslivsorganisationer, fack och Sveriges kommuner och regioner. Den som inte är medlem i någon av dessa organisationer riskerar att möta en domstol som gynnar parterna på bekostnad av rätten till en rättvis rättegång. Det här är en ålderdomlig ordning som borde avskaffas till förmån för oberoende domstolsprövning.

Många tror att Sverige är en stark liberal demokrati. Men den enskilde står i Sverige maktlös genom oklarheter kring rättigheters innebörd, långa handläggningstider och en dyr domstolsprocess där kostnaderna behöver bäras privat. Alla politiska partier som vill göra Sverige till ett land med bättre skydd för individer mot statlig övermakt har en skyldighet att inte bara tala om liberal demokrati, utan också föreslå reformer för att den ska förverkligas.

Frida Jansson, jurist och rapportförfattare, Timbro

Adam Danieli, jurist och rapportförfattare, Timbro

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?