ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Valet 2018

Debatt: Nästa regerings viktigaste frågor

  • Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv

DEBATT. Oavsett vilka som vinner valet finns det mycket att göra för nästa regering. Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden, skriver Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Socialdemokraterna vill införa ännu högre skatter på entreprenörskap. Det vore förödande för jobb och tillväxt. Vad som behövs är i stället en offensiv reformagenda.

Svensk ekonomi befinner sig på toppen av en högkonjunktur med stark tillväxt. SCB:s preliminära siffror för andra kvartalet visar på en BNP-ökning på drygt 3 procent. Det är klart bättre än EU-snittet och även något starkare än i USA.

Men när man tar hänsyn till den snabba befolkningsökningen är tillväxten inte alls imponerande.

Jämförelser av välståndsutvecklingen mellan olika länder görs bäst genom att relatera BNP-tillväxten till befolkningsökningen. Det ger BNP per capita som visar produktionen delad med antalet invånare. Förra året var tillväxten i BNP per capita i Sverige den lägsta i hela EU med undantag för Luxemburg.

Jämförelsen med övriga EU blir inte bättre när vi blickar framåt. Enligt EU-kommissionen väntas Sveriges BNP per capita öka med i genomsnitt 1 procent per år under perioden 2017–2019. Bara Storbritannien och Luxemburg bedöms få en svagare utveckling.

Även Internationella Valutafonden, IMF, som gör längre prognoser, rankar Sverige lågt beträffande BNP-tillväxt per capita för perioden 2017–2021.

Dessutom är tillväxten svag sett i ett historiskt perspektiv. Under 1970- och 1980-talet samt fram till finanskrisen var BNP-tillväxten per capita cirka 2 procent – nu ligger vi på ungefär hälften.

Det krävs inte mycket fantasi för att se framför sig en betydligt sämre utveckling framöver. Under högkonjunkturen har flera obalanser byggts upp i svensk ekonomi. Stigande skulder i hushållssektorn och obalanser på bostadsmarknaden, pådrivna av den expansiva penningpolitiken, är en betydande riskfaktor. Till detta ska läggas utställda löften om ökade resurser inom en rad områden.

Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden. Inte minst detaljhandeln kan drabbas hårt genom ett kraftigt ökat sparande bland hushållen i kombination med en strukturomvandling i digitaliseringens tecken.

En konjunkturnedgång med stigande räntor, starkare kronkurs och en digitalisering som påverkar alla sektorer riskerar att göra lågkonjunkturen onödigt djup.

En annan riskfaktor är att kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa, och än mer jämfört med de nya konkurrentländerna i Asien. Skillnaden är särskilt tydlig inom tjänstesektorerna.

Tjänstepriserna pressas med ökad utländsk konkurrens samtidigt som kostnadsläget är högre i Sverige. De konkurrensutsatta tjänsteföretagen pressas att sänka sina kostnader samtidigt som en produktivitetsökning motverkas av den stora bristen på den kompetens företagen söker. Högre kostnader och därmed högre priser minskar också konkurrenskraften hos alla svenska företag.

Den ekonomiska politiken har under den senaste mandatperioden varit mer fokuserad på kortsiktig efterfrågepolitik finansierad genom skatter, snarare än på långsiktig utbuds- och reformpolitik.

Nu måste ett ökat fokus läggas på att skapa bra, transparenta och förutsägbara ramvillkor i en utbudspolitik riktad mot ökad kompetens, ökad flexibilitet och ökat företagande. Reformer som skapar marknader och marknadstillväxt, och som ökar ekonomins omställningsförmåga är avgörande. Sker inte detta är risken stor att de resurser som kan användas för vård, skola och omsorg krymper dramatiskt.

Vi vill se en tydlig reformagenda under nästa mandatperiod:

* Företagande och entreprenörskap är grunden för vårt välstånd. En minskad regelbörda och konkurrenskraftiga skatter behövs för att stimulera det svenska företagandet. Att som Socialdemokraterna föreslå nya kapitalskatter på entreprenörskap är att gå i helt fel riktning. I stället behövs en marginalskattereform som ökar drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning.

* Kompetensförsörjningen måste förbättras. Det handlar om att höja kvaliteten i utbildningsväsendet. Men också om att den kompetens som finns kan utnyttjas på bästa sätt. Vi ser att bristerna på bostadsmarknaden försvårar för arbetssökande att flytta till en ny ort för att ta ett jobb. De gör det också svårare för företagen att attrahera talanger och spetskompetenser från andra länder.

* Arbetsmarknaden har länge haft problem med bristande flexibilitet. Behovet av reformer tydliggörs av den höga arbetslösheten bland utrikes födda. Ett första steg är etableringsjobben som parterna har kommit överens om, men fler reformer krävs, till exempel utbyggt rut- och rotavdrag. Det behövs också en bred utredning om vilka reformer, exempelvis inom lagen om anställningsskydd, som behövs för att anpassa regelverken till dagens och morgondagens arbetsmarknad.

* Välfärdens långsiktiga utveckling är inte en fråga som enkelt kan lösas genom resurstillskott. Det behövs en utvecklad strategi för att ta till vara de möjligheter som finns till effektivisering, inte minst genom digitaliseringen. Här spelar innovatörer, entreprenörer och företagare en central roll. Alla försök att begränsa deras engagemang i välfärden innebär sämre vård, omsorg och skola.

 

Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv

Bettina Kashefi, chefsekonom, Svenskt Näringsliv

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies