1515
Annons

Debatt: Nästa regerings viktigaste frågor

DEBATT. Oavsett vilka som vinner valet finns det mycket att göra för nästa regering. Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden, skriver Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv
Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv

Socialdemokraterna vill införa ännu högre skatter på entreprenörskap. Det vore förödande för jobb och tillväxt. Vad som behövs är i stället en offensiv reformagenda.

Svensk ekonomi befinner sig på toppen av en högkonjunktur med stark tillväxt. SCB:s preliminära siffror för andra kvartalet visar på en BNP-ökning på drygt 3 procent. Det är klart bättre än EU-snittet och även något starkare än i USA.

Men när man tar hänsyn till den snabba befolkningsökningen är tillväxten inte alls imponerande.

Jämförelser av välståndsutvecklingen mellan olika länder görs bäst genom att relatera BNP-tillväxten till befolkningsökningen. Det ger BNP per capita som visar produktionen delad med antalet invånare. Förra året var tillväxten i BNP per capita i Sverige den lägsta i hela EU med undantag för Luxemburg.

Jämförelsen med övriga EU blir inte bättre när vi blickar framåt. Enligt EU-kommissionen väntas Sveriges BNP per capita öka med i genomsnitt 1 procent per år under perioden 2017–2019. Bara Storbritannien och Luxemburg bedöms få en svagare utveckling.

Även Internationella Valutafonden, IMF, som gör längre prognoser, rankar Sverige lågt beträffande BNP-tillväxt per capita för perioden 2017–2021.

Dessutom är tillväxten svag sett i ett historiskt perspektiv. Under 1970- och 1980-talet samt fram till finanskrisen var BNP-tillväxten per capita cirka 2 procent – nu ligger vi på ungefär hälften.

Det krävs inte mycket fantasi för att se framför sig en betydligt sämre utveckling framöver. Under högkonjunkturen har flera obalanser byggts upp i svensk ekonomi. Stigande skulder i hushållssektorn och obalanser på bostadsmarknaden, pådrivna av den expansiva penningpolitiken, är en betydande riskfaktor. Till detta ska läggas utställda löften om ökade resurser inom en rad områden.

Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden. Inte minst detaljhandeln kan drabbas hårt genom ett kraftigt ökat sparande bland hushållen i kombination med en strukturomvandling i digitaliseringens tecken.

En konjunkturnedgång med stigande räntor, starkare kronkurs och en digitalisering som påverkar alla sektorer riskerar att göra lågkonjunkturen onödigt djup.

En annan riskfaktor är att kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa, och än mer jämfört med de nya konkurrentländerna i Asien. Skillnaden är särskilt tydlig inom tjänstesektorerna.

Tjänstepriserna pressas med ökad utländsk konkurrens samtidigt som kostnadsläget är högre i Sverige. De konkurrensutsatta tjänsteföretagen pressas att sänka sina kostnader samtidigt som en produktivitetsökning motverkas av den stora bristen på den kompetens företagen söker. Högre kostnader och därmed högre priser minskar också konkurrenskraften hos alla svenska företag.

Den ekonomiska politiken har under den senaste mandatperioden varit mer fokuserad på kortsiktig efterfrågepolitik finansierad genom skatter, snarare än på långsiktig utbuds- och reformpolitik.

Nu måste ett ökat fokus läggas på att skapa bra, transparenta och förutsägbara ramvillkor i en utbudspolitik riktad mot ökad kompetens, ökad flexibilitet och ökat företagande. Reformer som skapar marknader och marknadstillväxt, och som ökar ekonomins omställningsförmåga är avgörande. Sker inte detta är risken stor att de resurser som kan användas för vård, skola och omsorg krymper dramatiskt.

Vi vill se en tydlig reformagenda under nästa mandatperiod:

* Företagande och entreprenörskap är grunden för vårt välstånd. En minskad regelbörda och konkurrenskraftiga skatter behövs för att stimulera det svenska företagandet. Att som Socialdemokraterna föreslå nya kapitalskatter på entreprenörskap är att gå i helt fel riktning. I stället behövs en marginalskattereform som ökar drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning.

* Kompetensförsörjningen måste förbättras. Det handlar om att höja kvaliteten i utbildningsväsendet. Men också om att den kompetens som finns kan utnyttjas på bästa sätt. Vi ser att bristerna på bostadsmarknaden försvårar för arbetssökande att flytta till en ny ort för att ta ett jobb. De gör det också svårare för företagen att attrahera talanger och spetskompetenser från andra länder.

* Arbetsmarknaden har länge haft problem med bristande flexibilitet. Behovet av reformer tydliggörs av den höga arbetslösheten bland utrikes födda. Ett första steg är etableringsjobben som parterna har kommit överens om, men fler reformer krävs, till exempel utbyggt rut- och rotavdrag. Det behövs också en bred utredning om vilka reformer, exempelvis inom lagen om anställningsskydd, som behövs för att anpassa regelverken till dagens och morgondagens arbetsmarknad.

* Välfärdens långsiktiga utveckling är inte en fråga som enkelt kan lösas genom resurstillskott. Det behövs en utvecklad strategi för att ta till vara de möjligheter som finns till effektivisering, inte minst genom digitaliseringen. Här spelar innovatörer, entreprenörer och företagare en central roll. Alla försök att begränsa deras engagemang i välfärden innebär sämre vård, omsorg och skola.

 

Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv

Bettina Kashefi, chefsekonom, Svenskt Näringsliv

Omstritt beslut om omval i Falun

Omvalet på söndag kan förändra hela maktbalansen i Faluns kommunfullmäktige.

Beslutet att hålla valet chockade många när det kom i februari. Inte minst de väljare och lokalpolitiker vars partier nu riskerar att förlora makten.

Foto:Ulf Palm/TT

”Luften gick först ur en och jag tänkte, nej, det får inte vara så. Men det var bara att ta tag i saken och nu är det in i kaklet en gång till”, säger Vanja Ottewall (M), som sitter i Faluns kommunfullmäktige efter septembervalet.

Omvalet i Falun på söndag hålls då en postsäck med röster försenades, hanterades fel, och sedan inte fick räknas.

De uteblivna rösterna påverkade inte riksdagsvalet eller regionvalet. Men 126 oräknade röster i kommunalvalet hade i teorin kunnat ge en annan politisk balans i kommunfullmäktige då det var väldigt snäv marginal som gav ett mandat till Moderaterna i stället för till Vänsterpartiet.

I september var valdeltagandet på 87 procent i Falun. I omvalet på söndag väntas ett betydligt lägre valdeltagande.

”Hamnar vi 20 procentenheter lägre (67 procent) skulle jag vara jättenöjd. Hamnar vi över det är det bara bonus”, säger valsamordnaren och kommunjuristen Ellen Gräfnings.

”Det är bara att hoppas att det är tillräckligt högt för att inte folk ska känna att det blir ett orättvist val”, tillägger hon.

Camilla Sparring (C), som inför omvalet är ordförande i Faluns omvårdnadsnämnd, tyckte att beskedet var tufft efter allt slit i det ordinarie valet och så tätt inpå EU-valet, som ska hållas om sju veckor.

Rösträkningen borde ha gått att lösa trots den felaktiga hanteringen, kanske hade det gått med hjälp av utländska rösträknare, enligt Sparring.

”Det här är ju en jätteapparat”, säger hon och påminner om att det inte bara är i Falun som det går att rösta utan i alla svenska kommuner och på svenska ambassader runt om i världen.

Hon tillägger att hon trots allt respekterar beslutet.

”Det är ju ett demokratiskt beslut som har fattats, så det är bara att bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna. Det blir som, det blir, som vi säger här i Dalarna”, säger Sparring.

För Faluns oppositionsråd Jonas Lennerthson (S) var beslutet om omvalet samtidigt mycket välkommet. Han hoppas nu på en ny mandatfördelning som gör att han kan peta moderaten Mats Dahlberg från posten som kommunalråd.

”Det här är andra chansen för oss, så är det”, säger han.

Enligt Lennerthson hade det troligen räckt med ett mandat till de rödgröna i stället för till allianspartierna för att stoppa dagens minoritetsstyre i Falun.

”Då hade C troligen varit mer intresserade av att sy ihop en uppgörelse med oss, tror jag”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera