ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Valet 2018

Debatt: Nästa regering måste investera mer i kunskap

  • Carl-Henric Svanberg, preses vid IVA. Foto: Thomas Johansson

DEBATT. Ingen ny regering har ännu tillträtt, samtidigt finns viktiga utmaningar att ta tag i. Vi ger de blivande ministrarna fem förslag för att fortsatt stärka Sveriges konkurrenskraft och som kunskapsnation, skriver nio företrädare för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Synen på kunskap har förändrats. I årets valrörelse har diskussionen om högre utbildning och ett stärkt innovations- och forskningsklimat lyst med sin frånvaro. Likaså har vi noterat ett påfallande ointresse att betona och försvara Sveriges roll som en öppen och inbjudande kunskapsnation.

Sveriges välstånd bygger på kunskapsintensiva verksamheter. Vi är en liten öppen ekonomi. Våra styrkor i en allt hårdare global konkurrens är öppenhet och förmågan att utveckla kunskap och stimulera talang. För att upprätthålla vår internationella konkurrenskraft måste villkoren för forskning, utbildning och innovation vara minst lika goda som i andra jämförbara länder. För att skapa långsiktiga goda förutsättningar krävs ett brett och inkluderande förhållningssätt till kunskap och vetenskap.

Även om forskning och utbildning haft en undanskymd roll i valrörelsen saknas det inte initiativ, utredningar och förslag. För nästkommande regering gäller det nu att avgöra vilka frågor den ska ta itu med inom politikområdet. Staten har en central roll för Sveriges forskningssatsningar på kort och lång sikt. Därför ger vi de blivande ministrarna fem förslag för att fortsatt stärka Sveriges konkurrenskraft och som kunskapsnation:

* Grunda politiska beslut i verklig kunskap

Politikens uppgift är att prioritera. Många gånger innebär det svåra avvägningar. Men svårigheterna till trots måste besluten bygga på vetenskaplig kunskap, inte tro och förutfattade meningar. I många länder finns vetenskapliga rådgivare till regeringen. Deras uppgift är just att förmedla till politikerna vad vi utifrån forskningen vet och inte vet inom ett visst område. En vetenskaplig rådgivare, chief scientist, bör tillsättas.

* Ta ytterligare steg mot ökad autonomi för universitet och högskolor

Lärosätena behöver få ökat utrymme för att kunna utvecklas på olika sätt. Vissa kommer att utnyttja en ökad autonomi för att stärka sin profil som breda forskningsuniversitet. Andra kommer att specialisera sig inom vissa sektorer. Åter andra väljer att fokusera på utbildning och kompetensförsörjning i den region man verkar. Oavsett inriktning på lärosätet måste all forskning vara internationellt konkurrenskraftig och den högre utbildningen vara av hög kvalitet och förmedla de senaste forskningsresultaten.

Styrning av och resurstilldelning till universitet och högskolor utreds just nu. En ändring av dagens system är nödvändig för att öka autonomin. Utredningen föreslår införandet av fleråriga överenskommelser mellan huvudmannen och individuella lärosäten. Erfarenheterna från sådana i länder som Finland och Danmark är goda. Det finns all anledning för Sverige att följa deras exempel.

* Satsa mer på grundutbildning inom universitet och högskolor

En professor på ett universitet i USA presenterar sig nästan alltid med orden ”I teach at...”. Det gör inte en svensk professor. Den lägre prioriteringen av utbildning hos oss märks också i tilldelade resurser. Under senare år har anslagen till grundutbildningen utvecklats klart sämre än till forskning. Studenten märker detta i form av få undervisningstimmar. När antalet laborationer skärs ned kommer studenter att sakna de praktiska kunskaper som krävs på det första jobbet efter examen.

* Öka trycket på och incitamenten för akademin att samverka med näringsliv och offentlig sektor

För att forskningsresultat ska komma till nytta krävs att kontakterna mellan akademi, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor stärks. Lärosätena har visserligen redan denna uppgift, men det krävs förändrade belöningssystem. I dag är meritvärdet alltför litet av att samarbeta med näringslivet – och en kulturförändring där extern samverkan bör vara lika självklar som den inomvetenskapliga verksamheten.

* Ta ett helhetsgrepp för att skapa en grund- och gymnasieskola i internationell toppklass

Svensk skolas resultat är svaga i en internationell jämförelse. Detta är ohållbart. Problemet är inte bara skolans eget. Det påverkar förutsättningarna för den högre utbildningen och i förlängningen fundamentet för Sveriges välstånd; kvaliteten i kunskapsintensiva verksamheter.

I dag präglas skolutvecklingen av tveksamheter runt betyg och betygssättning, svag och ifrågasatt lärarutbildning och brist på lärare. Visserligen har en rad enskilda positiva åtgärder och initiativ tagits. Men det saknas en helhetssyn. IVA tar nu ett sådant helhetsgrepp för att förbättra den svenska skolan. Vi gör det utifrån evidensbaserad kunskap om lärande och pedagogik. Vi kommer att engagera forskare, lärare och utbildningsanordnare i detta arbete och föra en tät dialog med politiken.

Spurten i en valrörelse har sin egen logik. Utrymmet för långsiktighet och nyanserade resonemang är liten. Men snart börjar åter den politiska vardagen. Det sker i en parlamentarisk situation som kanske blir den svåraste Sverige upplevt på mycket länge.

IVA som är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi består av experter från såväl näringsliv, akademi som förvaltning. Med kunskap och erfarenhet från nära 1.300 ledamöter kan vi bidra med en unik resurs för samhällsdebatten och landets beslutsfattare. Vår vision är att Sverige ska gå före och inspirera till nytänkande och lösningar på stora samhällsutmaningar. För Sveriges skull måste forskning, utbildning, innovation och entreprenörskap vara mycket högt prioriterat. Satsningar på dessa områden ska inte ses som kostnader utan som nödvändiga investeringar i framtiden.

Ett brett och inkluderande förhållningssätt till kunskap och vetenskap är centralt för samhällets utveckling i positiv riktning. I ett kunskapssamhälle är en stor del av arbetskraften högutbildad. I ett kunskapssamhälle satsar stat, företag och individer på utbildning och forskning såväl som på internationella samarbeten och utbyten.

För ett Sverige i frontlinjen måste ni makthavare ta ert ansvar och våga investera i forskning och utveckling. Det handlar om Sveriges framtid, långt bortom valet härom veckan.

 

Carl-Henric Svanberg, preses, IVA

Tuula Teeri, vd, IVA

Jakob Rudberg, ordförande, IVA:s Studentråd (adj.)

Pontus Braunerhjelm, vice preses, IVA

Eva Hamilton, ordförande, IVA:s näringslivsråd

Hans Stråberg, vice preses, IVA

Pia Sandvik, vice preses, IVA

Johan Sterte, vice preses, IVA

Johan Weigelt, akademisekreterare (adj.), IVA

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer