Sverige har på några få decennier förvandlats från ett sammanhållet högtillitssamhälle med en marginell organiserad brottslighet till ett av Europas mest utsatta länder. Utvecklingen har gått så fort att många inte korrigerat sin verklighetsbild, trots en lång rad larmrapporter från myndigheter, fackföreningar och journalister.
Vid årsskiftet konstaterade en docent och två professorer i statsvetenskap (DN 28/12 -21) att den offentliga korruptionen och organiserade brottsligheten i Sverige kan liknas vid situationen i södra Italien. Denna samhällsutveckling påverkar i högsta grad även företag.
Brottslighet som drabbar företag genererar dock sällan tidningsrubriker, aldrig blåljusutryckningar och oftast lägger drabbade bolag locket på. Problemen är i stor utsträckning osynliga. Statistiken är desto tydligare och polisanmälningar för relaterad brottslighet uppgick förra året i tiotusental: utpressning, förskingring, trolöshet mot huvudman, tagande av muta, behörighetsmissbruk, penningtvätt med mera. Samtidigt är det bara en mindre del av brottsligheten som avslöjas och anmäls.
Varje år publicerar Polismyndigheten tillsammans med elva andra myndigheter en lägesbild över den organiserade brottsligheten. I den senaste rapporten konstateras att problemen fortsätter att öka. Företag utsätts för utpressning, korruption och infiltration. Syftet kan vara att ingå avtal, få investeringar, tvätta pengar eller tillskansa sig värdefull information.
Fokus kan vara olika och flera: kapital, kunder och krediter. Målet är ekonomisk vinning, på bekostnad av det utsatta företaget.
Utpressning kan ske på olika sätt. Det kan drabba såväl enskilda medarbetare som den samlade ledningsgruppen. Riskerna ökar om kopplingar finns till kriminella aktörer, om anställda av sociala eller ekonomiska skäl är sårbara eller om affärsrelationer finns till bolag som kontrolleras av kriminella nätverk. Det finns många mellanformer där utpressningsliknande situationer leder till att företaget på annat sätt utnyttjas.
Korruption kan uppstå både när det finns relationer sedan tidigare eller genom en medveten rekrytering av en tidigare okänd person. Vanligen inventerar nätverk bekantskaper för att hitta ingångar och anpassar brottsupplägget därefter; i Sverige i dag finns många, även högutbildade, som har förbindelser till grovt kriminella, genom skolgång, släktskap eller annat.
Det förekommer även mer utstuderad målsökning: först hittas ett brottsobjekt, sedan identifieras relevanta personer och därefter inleds en kontaktfas mot den eller dem som uppfattas mottagliga för påverkan. Är personal ekonomiskt sårbar eller generellt inte pålitliga från säkerhetssynpunkt, ökar risken för bestickning och dylikt.
Infiltration kan ske både kortsiktigt och långsiktigt. Oftast syfte infiltration till att insidern ska bistå gärningspersonerna med råd och dåd. Mindre sällan är målet att ta över eller på annat sätt utöva kontroll över bolag, men sådana ambitioner finns.
Den organiserade brottsligheten är multikriminell och har hög adaptiv förmåga. Polisen använder begreppet projektbaserad brottslighet, för att beskriva tillfälliga konstellationer som skapas för att genomföra olika brottsupplägg. Den övergripande trenden är att kriminella nätverk blir mer professionella. I en IFFS-rapport från 2018 identifierades över 5 000 grovt kriminella som hade bolagsengagemang.
Dessvärre underskattas riskerna. Detta avspeglas i de summor som företagen investerar i säkerhetsåtgärder. Totalt satsas det miljardbelopp på fysisk säkerhet och bevakningstjänster, men en bråkdel så mycket på personalsäkerhet och bakgrundskontroller. Det bygger på felaktiga uppfattningar om risk.
Till exempel anmäldes i fjol 2 186 inbrott på kontor, att jämföra med 13 911 fall av förskingring och andra trolöshetsbrott. För det senare är alltså sannolikheten större – och konsekvenserna ofta allvarligare – men ändå investeras betydligt mindre i personalsäkerhet jämfört med inbrottsskydd.
För över fem år sedan, 2016, publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten Kriminell infiltration av företag. I rapporten understryks vikten av att förebygga och motverka denna form brottslighet. Sedan dess har problemen förvärrats ytterligare, men alltjämt släpar säkerhetsåtgärder efter. Fler i näringslivet måste uppdatera sin analys avseende hotbild och risker.
Fredrik Kärrholm
Kriminolog, tidigare polis och VD för Svensk Bakgrundsanalys
