Annons

Debatt: Näringslivet borde omfamna extraveckan

DEBATT. Svenskt Näringsliv har kritiserat S vallöfte om fem extra föräldradagar per år. Problemet är att Svenskt Näringsliv inte vill acceptera hur den svenska välfärdsmodellen fungerar, skriver LO:s Karl-Petter Thorwaldsson, Marika Lindgren Åsbrink och Ola Pettersson.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.Foto:Adam Ihse

Vissa saker är konstanta. När Socialdemokraterna lovar en veckas extra ledighet för föräldrar – en fullt finansierad välfärdsreform för att förbättra vardagen för hundratusentals barn och deras mammor och pappor – då mobiliserar Svenskt Näringsliv alla sina resurser för att bekämpa förslaget. I en framhastad analys hävdar Svenskt Näringsliv att kostnaden för förslaget är 32 miljarder kronor i termer av förlorad produktion (BNP).

Så har det genom historien alltid låtit när arbetarrörelsen lagt fram förslag för att förbättra tillvaron för vanligt folk. Om vi hade lyssnat på det hade vi varken haft åtta timmars arbetsdag, lediga lördagar, fem veckors semester eller någon föräldraförsäkring över huvud taget.

Det är missvisande att som Svenskt Näringsliv utgå från att familjeveckan innebär ett totalt produktionsbortfall. Att föräldrar har svårt att få vardagen att gå ihop innebär redan i dag att produktionen påverkas negativt, exempelvis via obetalda ledigheter eller improduktivt arbete när en förälder arbetar och tar hand om sitt barn samtidigt.

Ur ett strikt produktionsperspektiv är barn mycket kostsamma. De innebär ibland att föräldrar behöver vara borta från jobbet. Just så måste det få vara. Även näringslivets organisationer har nog, i alla fall bortom valrörelsen, ett intresse av att det föds barn. För att människor ska våga skaffa barn måste det vara möjligt att kombinera jobb och familjeliv. Annars riskerar BNP om någon generation att minska drastiskt, en situation flera europeiska länder med omoderna välfärdslösningar nu står inför. I länder som Spanien, Italien och Portugal föder kvinnor i genomsnitt bara omkring 1,3 barn, vilket är mycket långt från den nivå som krävs för att upprätthålla befolkningens storlek. Familjepolitikens utformning är ett skäl till det.

Problemet är att Svenskt Näringsliv inte vill acceptera hur den svenska välfärdsmodellen fungerar och därför instinktivt motsätter sig alla försök att utveckla eller modernisera den. I själva verket är den svenska modellen för hur man kan kombinera föräldraskap med arbetsliv en förebild för allt fler av världens mest avancerade ekonomier.

Men reformen handlar inte bara om effektivitet på lång sikt, utan också om rättvisa. Det är viktigt att se att ytterligare möjligheter för föräldrar att vara lediga med sina barn skulle underlätta för många med LO-yrken. Att leva med barn innebär att utöver loven, som består av långt fler dagar än vuxnas semester, också behöva hantera inskolningar, studiedagar, utvecklingssamtal, besök hos BVC, tandläkare med mera.

Det är en utmaning för alla föräldrar, men tjänstemän har ofta större möjlighet att lösa det. De har oftare jobb dit det är möjligt att tillfälligt ta med sitt barn, de kan i större utsträckning arbeta hemifrån och de har oftare mer flexibla arbetstider.

Bara det faktum att arbetstidens förläggning ser olika ut för arbetare och tjänstemän visar att de står inför helt olika typer av livspussel. Inte ens hälften av alla arbetare arbetar enbart dagtid och vardagar. Bland kvinnor med arbetaryrken är det bara var tredje som enbart har sådana arbetstider. Det kan jämföras med att tre av fyra tjänstemän enbart jobbar ”kontorstid”. Med oregelbundna arbetstider, som ofta varierar vecka för vecka, är det tillräckligt svårt att klara förskolans och skolans tider till vardags. Att utöver det hantera lov och planeringsdagar gör inte pusslet enklare.

Familjeveckan bidrar till att öka särskilt LO-familjernas välfärd. På marginalen skulle den kunna innebära att fler föräldrar deltar i arbetskraften eller går upp till heltid, lägre sjuktal och ett mer hållbart arbetsliv. Ingenting av detta speglas i Svenskt Näringslivs beräkningar, som är konstruerade för att maximera reformens negativa effekter på BNP.

 

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande, LO

Marika Lindgren Åsbrink, projektledare, Jämlikhetsutredningen

Ola Pettersson, chefsekonom, LO


Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?