1515
Annons

Debatt: Näringslivet borde omfamna extraveckan

DEBATT. Svenskt Näringsliv har kritiserat S vallöfte om fem extra föräldradagar per år. Problemet är att Svenskt Näringsliv inte vill acceptera hur den svenska välfärdsmodellen fungerar, skriver LO:s Karl-Petter Thorwaldsson, Marika Lindgren Åsbrink och Ola Pettersson.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.Foto:Adam Ihse

Vissa saker är konstanta. När Socialdemokraterna lovar en veckas extra ledighet för föräldrar – en fullt finansierad välfärdsreform för att förbättra vardagen för hundratusentals barn och deras mammor och pappor – då mobiliserar Svenskt Näringsliv alla sina resurser för att bekämpa förslaget. I en framhastad analys hävdar Svenskt Näringsliv att kostnaden för förslaget är 32 miljarder kronor i termer av förlorad produktion (BNP).

Så har det genom historien alltid låtit när arbetarrörelsen lagt fram förslag för att förbättra tillvaron för vanligt folk. Om vi hade lyssnat på det hade vi varken haft åtta timmars arbetsdag, lediga lördagar, fem veckors semester eller någon föräldraförsäkring över huvud taget.

Det är missvisande att som Svenskt Näringsliv utgå från att familjeveckan innebär ett totalt produktionsbortfall. Att föräldrar har svårt att få vardagen att gå ihop innebär redan i dag att produktionen påverkas negativt, exempelvis via obetalda ledigheter eller improduktivt arbete när en förälder arbetar och tar hand om sitt barn samtidigt.

Ur ett strikt produktionsperspektiv är barn mycket kostsamma. De innebär ibland att föräldrar behöver vara borta från jobbet. Just så måste det få vara. Även näringslivets organisationer har nog, i alla fall bortom valrörelsen, ett intresse av att det föds barn. För att människor ska våga skaffa barn måste det vara möjligt att kombinera jobb och familjeliv. Annars riskerar BNP om någon generation att minska drastiskt, en situation flera europeiska länder med omoderna välfärdslösningar nu står inför. I länder som Spanien, Italien och Portugal föder kvinnor i genomsnitt bara omkring 1,3 barn, vilket är mycket långt från den nivå som krävs för att upprätthålla befolkningens storlek. Familjepolitikens utformning är ett skäl till det.

Problemet är att Svenskt Näringsliv inte vill acceptera hur den svenska välfärdsmodellen fungerar och därför instinktivt motsätter sig alla försök att utveckla eller modernisera den. I själva verket är den svenska modellen för hur man kan kombinera föräldraskap med arbetsliv en förebild för allt fler av världens mest avancerade ekonomier.

Men reformen handlar inte bara om effektivitet på lång sikt, utan också om rättvisa. Det är viktigt att se att ytterligare möjligheter för föräldrar att vara lediga med sina barn skulle underlätta för många med LO-yrken. Att leva med barn innebär att utöver loven, som består av långt fler dagar än vuxnas semester, också behöva hantera inskolningar, studiedagar, utvecklingssamtal, besök hos BVC, tandläkare med mera.

Det är en utmaning för alla föräldrar, men tjänstemän har ofta större möjlighet att lösa det. De har oftare jobb dit det är möjligt att tillfälligt ta med sitt barn, de kan i större utsträckning arbeta hemifrån och de har oftare mer flexibla arbetstider.

Bara det faktum att arbetstidens förläggning ser olika ut för arbetare och tjänstemän visar att de står inför helt olika typer av livspussel. Inte ens hälften av alla arbetare arbetar enbart dagtid och vardagar. Bland kvinnor med arbetaryrken är det bara var tredje som enbart har sådana arbetstider. Det kan jämföras med att tre av fyra tjänstemän enbart jobbar ”kontorstid”. Med oregelbundna arbetstider, som ofta varierar vecka för vecka, är det tillräckligt svårt att klara förskolans och skolans tider till vardags. Att utöver det hantera lov och planeringsdagar gör inte pusslet enklare.

Familjeveckan bidrar till att öka särskilt LO-familjernas välfärd. På marginalen skulle den kunna innebära att fler föräldrar deltar i arbetskraften eller går upp till heltid, lägre sjuktal och ett mer hållbart arbetsliv. Ingenting av detta speglas i Svenskt Näringslivs beräkningar, som är konstruerade för att maximera reformens negativa effekter på BNP.

 

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande, LO

Marika Lindgren Åsbrink, projektledare, Jämlikhetsutredningen

Ola Pettersson, chefsekonom, LO

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion  

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Omstritt beslut om omval i Falun

Omvalet på söndag kan förändra hela maktbalansen i Faluns kommunfullmäktige.

Beslutet att hålla valet chockade många när det kom i februari. Inte minst de väljare och lokalpolitiker vars partier nu riskerar att förlora makten.

Foto:Ulf Palm/TT

”Luften gick först ur en och jag tänkte, nej, det får inte vara så. Men det var bara att ta tag i saken och nu är det in i kaklet en gång till”, säger Vanja Ottewall (M), som sitter i Faluns kommunfullmäktige efter septembervalet.

Omvalet i Falun på söndag hålls då en postsäck med röster försenades, hanterades fel, och sedan inte fick räknas.

De uteblivna rösterna påverkade inte riksdagsvalet eller regionvalet. Men 126 oräknade röster i kommunalvalet hade i teorin kunnat ge en annan politisk balans i kommunfullmäktige då det var väldigt snäv marginal som gav ett mandat till Moderaterna i stället för till Vänsterpartiet.

I september var valdeltagandet på 87 procent i Falun. I omvalet på söndag väntas ett betydligt lägre valdeltagande.

”Hamnar vi 20 procentenheter lägre (67 procent) skulle jag vara jättenöjd. Hamnar vi över det är det bara bonus”, säger valsamordnaren och kommunjuristen Ellen Gräfnings.

”Det är bara att hoppas att det är tillräckligt högt för att inte folk ska känna att det blir ett orättvist val”, tillägger hon.

Camilla Sparring (C), som inför omvalet är ordförande i Faluns omvårdnadsnämnd, tyckte att beskedet var tufft efter allt slit i det ordinarie valet och så tätt inpå EU-valet, som ska hållas om sju veckor.

Rösträkningen borde ha gått att lösa trots den felaktiga hanteringen, kanske hade det gått med hjälp av utländska rösträknare, enligt Sparring.

”Det här är ju en jätteapparat”, säger hon och påminner om att det inte bara är i Falun som det går att rösta utan i alla svenska kommuner och på svenska ambassader runt om i världen.

Hon tillägger att hon trots allt respekterar beslutet.

”Det är ju ett demokratiskt beslut som har fattats, så det är bara att bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna. Det blir som, det blir, som vi säger här i Dalarna”, säger Sparring.

För Faluns oppositionsråd Jonas Lennerthson (S) var beslutet om omvalet samtidigt mycket välkommet. Han hoppas nu på en ny mandatfördelning som gör att han kan peta moderaten Mats Dahlberg från posten som kommunalråd.

”Det här är andra chansen för oss, så är det”, säger han.

Enligt Lennerthson hade det troligen räckt med ett mandat till de rödgröna i stället för till allianspartierna för att stoppa dagens minoritetsstyre i Falun.

”Då hade C troligen varit mer intresserade av att sy ihop en uppgörelse med oss, tror jag”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera