ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 27 APR Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Myt och sanning om Polisen

  • Det finns i dagsläget lika många anställda inom säkerhetsbranschen som hos Polisen. De som arbetar inom branschen är ett viktigt komplement till Polisen, inte ett substitut. Det är fråga om två olika yrkesgrupper men säkerhetsbranschen kan avlasta Polisen, skriver företrädare för säkerhetsbranschen. Foto: Johan Nilsson/TT

DEBATT. Det går inte att lösa de akuta problemen inom Polisen genom att utbilda fler poliser. De första av de tusentals nya poliserna kommer i bästa fall att kunna börja tjänstgöra från och med år 2022. Istället bör regeringen och det övriga samhället använda de 30 000 personer som i dag arbetar i säkerhetsbranschen, skriver fd rikspolischef Björn Eriksson och Johan Färm, AD Addici Security.

Den senaste tiden har Polisens roll och uppgifter blivit ett allt hetare debattämne. Det märktes inte minst i riksdagens partiledardebatt häromdagen. Nu tävlar partierna med varandra om vem som föreslår flest nya poliser under de närmaste åren. Buden varierar mellan ett par tusen och ända upp till 10.000.

Som om detta inte skulle räcka talas det nu också öppet om att låta militären biträda Polisen i kampen mot den organiserade brottsligheten och gängbrottsligheten. Ett annat förslag är att återinföra den s.k. Beredskapspolisen, dvs. civilförsvarspliktiga som efter en kortare utbildning kan kallas in för att förstärka Polisen.

Samtidigt värnar vissa samhällsdebattörer om det så kallade våldsmonopolet som sägs innebära att ingen annan myndighet än Polisen ska ha rätt att använda våld för att lösa sina samhällsuppgifter.

Vi som undertecknat denna debattartikel har båda lång yrkeserfarenhet från de aktuella frågorna, även om vi kommer från olika sektorer och har olika bakgrund. Vi konstaterar gemensamt att debatten hittills har förts på delvis felaktiga grunder. Vi vill därför slå hål i på tre olika myter om Polisen och beskriva den verklighet som gäller.

För det första går det inte att på kort sikt lösa de aktuella problemen inom Polisen genom att anställa fler poliser. Det tar minst tre år att utbilda en polis och alla kan inte utbildas samtidigt. De första av de tusentals nya poliserna kommer i bästa fall att kunna börja tjänstgöra från och med år 2022. Vi kommer alltså att leva med en fortsatt polisbrist i många år framöver. Det krävs också andra åtgärder, inte minst på löneområdet, för att rekryteringen av de nya poliserna ska ta fart. Och sist men inte minst – det finns en pessimism och uppgivenhet inom Polisen som måste brytas. 

Den andra myten är att ett återinförande av Beredskapspolisen – eller möjligheter att låta militära förband biträda Polisen – skulle lyfta Polisen ut dagens krissituation. Beredskapspolisen uppgift var att förstärka det civila försvaret i händelse av krig eller annan allvarlig samhällsfara. Att inkalla civilförsvarspliktiga eller avdela militära förband för att lösa rena polisuppgifter eller avlasta Polisen i fredstid, vore inget annat än en ren kapitulation från samhällets sida i samhällskontraktet med medborgarna. 

Den tredje myten gäller Polisens våldsmonopol. Detta monopol har för länge sedan upphört att existera. Vi har sedan årtionden ett system i Sverige med ordningsvakter som är utbildade och förordnade av Polisen. Vi har också nära 30.000 anställda i auktoriserade bevakningsföretag, som anlitas av bl.a. statliga myndigheter, kommuner och näringslivet. Ordningsvakterna och vissa andra inom företagen har samma rätt som enskilda poliser att använda våld i vissa situationer. Och de väktare som arbetar utan ordningsvaktsförordnande har både utbildning och befogenhet för att ingripa vid pågående brottslighet (det så kallade envars-gripandet).

Okunskapen om säkerhetsbranschen som en samhällsresurs är dessvärre ganska utbredd. Under konferensen Folk och Försvar tidigare i veckan diskuterades många olika alternativ för att stärka samhället i tider av kris eller ofred. Såvitt vi vet var säkerhetsbranschen i det närmaste helt bortglömd under anföranden och seminarier i Sälen.

Hur ser då lösningen ut? 

Det finns i dagsläget lika många anställda inom säkerhetsbranschen som hos Polisen. De som arbetar inom branschen är ett viktigt komplement till Polisen, inte ett substitut. Det är fråga om två olika yrkesgrupper men säkerhetsbranschen kan avlasta Polisen, som därigenom får bättre möjligheter att fokusera på sina huvuduppgifter. Genom en fördjupad samverkan och en moderniserad lagstiftning kan stora synergieffekter uppnås. 

Säkerhetsbranschen har redan i dag en grundkapacitet som snabbt skulle kunna byggas ut. Därigenom är diskussionen om behovet av återinföra Beredskapspolisen egentligen onödig och felaktig. Vi vill särskilt framhålla att branschen har anförtrotts mycket viktiga samhällsuppgifter, såsom skydd och bevakning av offentliga myndigheter, bland annat regeringskansliets lokaler samt olika andra skyddsobjekt inom totalförsvaret. Branschen utför även andra högt kvalificerade arbetsuppgifter, till exempel personskydd.

Vi kan förvänta oss att Polisen under de närmaste åren kommer att tilldelas mer pengar än vad man har möjligheter att förbruka på personalsidan. Det skapar ett utrymme för tekniska förbättringar på olika områden, där Polisen av olika skäl har hamnat rejält på efterkälken.

Säkerhetsbranschens personella och tekniska resurser finns alltså på plats redan i dag och kan snabbt kan utökas under den tid det tar att bygga upp en större poliskapacitet, förutsatt att rollerna definieras bättre. Det gäller inte minst begreppet myndighetsutövning, som dessvärre bygger på gamla definitioner och ett revirtänkande. Det är dock viktigt att kärnan i myndighetsutövningen ligger kvar hos Polisen samtidigt som det finns många exempel på områden där säkerhetsbranschen kan biträda på olika sätt.

Vi har i olika sammanhang framhållit att den nuvarande bevakningslagen från 1974 som reglerar ansvaret mellan Polisen och säkerhetsbranschen har blivit allt mer obsolet. Under de mer än 40 år som har gått sedan lagen skrevs har samhällsbilden förändrats och nya förutsättningar har tillkommit, inte minst på det tekniska området. Vi behöver nu snabbt vidta åtgärder för att förbättra ordningen och säkerheten i samhället.

Regeringen har bollen: Se över bevakningslagen! Och gör det snabbt!


Björn Eriksson, f.d. rikspolischef och ordförande i Säkerhetsbranschen
Johan Färm, vd, Addici Security, styrelseledamot i Säkerhetsbranschen


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.