Annons

Debatt: Minskat utanförskap kräver slopad taxilicens

Hundratusentals människor står utanför arbetsmarknaden. Med lägre trösklar in i taxibranschen skulle fler kunna försörja sig själva, genom möjligheten att starta företag eller själva bli anställda, skriver Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro.

Fram till sommaren 1990 var den svenska taximarknaden hårt reglerad. Det fanns statliga barriärer för etableringar, staten bestämde i vilka områden en taxibil fick hämta kunder och satte pristak. För att göra situationen ”rättvis” mellan olika taxiföretag fanns kommanderingsplaner som bestämde hur många bilar som skulle finnas i trafik i olika orter och olika tider på dygnet. Marknaden fungerade väldigt dåligt.

Tack vare omregleringen av taximarknaden är det i dag enklare att få tag i en bil, men taximarknaden dras ändå med stora problem. Taxiförbundet rapporterar att det saknas 7 000 taxiförare i Sverige. Bristen finns framför allt i mindre orter.

Men det saknas knappast arbetskraft. Vi står inför en stor utmaning där hundratusentals människor står utanför arbetsmarknaden. Med lägre trösklar in i taxibranschen skulle regeringen kunna möjliggöra för många att få en egen försörjning, genom både anställning och genom möjligheten att starta egna företag. Men för att nå dit krävs liberaliseringar av taximarknaden. Jag föreslår fyra reformer som skulle sänka trösklarna, och möjliggöra för fler att skaffa en egen försörjning.

Avskaffa lönesubventioner. En granskning från Arbetsförmedlingen har visat att 20 procent av företagen i taxibranschen får någon typ av lönesubvention. Taxibranschen sticker ut i jämförelse med andra branscher. Framför allt gäller det nystartsjobb. Men subventionerade jobb snedvrider konkurrensen och kan tvinga företag som inte får ta del av subventionen att upphöra med sin verksamhet. För den enskilde som vill starta egen taxiverksamhet är det svårt att konkurrera med företag som inte behöver stå för hela kostnaden för sina anställda.

Avskaffa krav på taxiförarlegitimation. För att få köra taxi i Sverige räcker det inte att ha körkort, utan det krävs en särskild taxiförarlegitimation. Att ta taxiförarlegitimation är dyrt och ledtiderna kan vara långa. Proven testar dessutom för egenskaper som staten inte bör lägga sig i. Exempelvis testas förmågan att använda en GPS, förstå hur olika fordon påverkar miljön och om man ger god service. Men sådant säkerställs genom marknadsmässiga drivkrafter. Ett företag som ger dålig service står snabbt utan kunder.

Avskaffa krav på taxameter. En taxibil måste enligt lag vara utrustad med en kvittoskrivande taxameter. Det är dyrt att installera en taxameter, samtidigt som de fördelar den ger är mycket otydliga. Kvitton kan lämnas digitalt, och den som endast vill tillämpa fast prissättning behöver inte en taxameter. Det är sedan länge möjligt att ersätta taxametrar med en app i telefonen. En större flexibilitet kommer möjliggöra större variation i prissättning, och mer transparenta priser för en resa.

Avskaffa kapitalkrav för yrkestrafiktillstånd. Den som vill använda en egen taxibil behöver ett yrkestrafiktillstånd från Transportstyrelsen. För att få ett sådant kräver Transportstyrelsen att företaget har 100 000 kronor i kapital för den första bilen, och 50 000 kronor för eventuellt efterföljande bilar. I praktiken innebär det att Transportstyrelsen bestämmer ett lägsta pris för bilen. Samtidigt innebär höga kapitalkrav att det blir svårare att ta sig in på taximarknaden. Kravet bör slopas helt.  

Under den korta tid som UberPOP var verksamma i Sverige minskade priserna och personer som annars inte hade åkt taxi började göra det. Under en kort period minskade inträdeshindren och fler kunde få en egen försörjning. 

Fredrik Kopsch, chefsekonom vid Timbro

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera