1515
Annons

Debatt: Minska Europas oljeberoende

Sätt upp tydliga mål för att minska oljeberoendet i Europas industriproduktion och säkra skogens och biomassans roll i den europeiska industripolitiken. Det skriver Mikael Fränckel och Emil Källström vid kemibolaget Sekab.

Foto:Erik Simander/TT

Det europeiska oljeberoendet går djupare än många tror. Många av de produkter vi omger oss med dagligen innehåller till stor del ämnen och kemikalier som helt eller delvis är tillverkade av olja eller fossil gas. Detta gäller även kläderna vi bär, möblerna vi inreder våra hem med och våra barns leksaker. Detta tillstånd är sedan länge mycket negativt ur klimatperspektiv. I ljuset av Rysslands krigföring i Ukraina är tingens ordning också alltmer en säkerhetspolitisk och beredskapsmässig belastning.

Den europeiska kemiindustrin är i dag i allt väsentligt en utlöpare av oljeindustrin. Av olja tillverkas bensin och diesel men även gaser så som eten och propylen som är några av de viktigaste råvarorna för det stora flertalet kemiföretag. Dessa fossila kemikalier kan också utvinnas direkt från fossil gas.  Oljebaserade industrikemikalier återfinns i snart sagt alla produkter man kan tänka sig. Färger, plaster, hushållsprodukter och våra barns blöjor.

Självklart innebär detta tillstånd stora miljö- och klimatmässiga belastningar. Enligt det internationella energiorganet IEA står kemiindustrin för 18 % av världens industrirelaterade koldioxidutsläpp. I många fall är såväl processer, insatsenergi och råvaror fossilt baserade.

Till dessa negativa siffror måste nu, om inte förr, läggas ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Vill vi vara beroende av världens oljeekonomier för att kunna producera några av våra mest basala varor?

Runtom i världen tas nu steg för en annan, grönare kemiindustri. Kreativiteten är stor för hur framtidens hållbara kemikalier ska tillverkas. I viss mån handlar det om att gå tillbaka till gamla och beprövade metoder. Sekab i Örnsköldsvik har sin bas i den gamla skogskoncernen Mo- och Domsjös kemiverksamhet som etablerades för över hundra år sedan. Då som nu handlade verksamheten om att göra baskemikalier för industriellt bruk av skogsindustrins restströmmar. Det går utmärkt att tillverka hållbara kemikalier av sågverkens sågspån och massabrukens rester. Detta arbetssätt är inte bara hållbart ur ett miljömässigt perspektiv, de ekonomiska fördelarna är uppenbara då än mer värde kan skapas ur befintliga skogsuttag.

Den svenska gröna kemiindustrin gör redan idag goda affärer. Vi investerar och agerar offensivt. I ljuset av klimathotet och den säkerhetspolitiska osäkerheten är det dock uppenbart att takten behöver öka ordentligt. Vi föreslår därför tre grepp för att göra Europas kemiindustri grönare och för att öka Sveriges andel av de investeringar och affärer som detta kommer att innebära.

Säkra skogens och biomassans roll i den europeiska industripolitiken. Inom ramen för flertalet europeiska processer, däribland LULUCF, Fitfor55 och taxonomin ser vi hur biomassa och skogsråvaror behandlas styvmoderligt eller rentav fientligt. Alla måste förstå att denna inställning blott och enbart leder till ytterligare år och decennier av fortsatt oljeberoende. Det nordeuropeiska skogsbruket måste ges goda och långsiktiga förutsättningar att utvecklas, skapa värde och arbetstillfällen. Detta skulle gynna också vår omställning till grön kemi.

Låt svensk och europeisk offentlig sektor gå före enligt amerikanskt mönster. I USA finns sedan 2002 det federala programmet BioPreferred där myndigheter i sina upphandlingar ställer krav på att biobaserade produkter ska levereras. Syftet är att minska beroendet av fossila produkter och råvaror. Även i Sverige tas nu initiativ för att göra upphandlingar mer cirkulära och klimatsmarta. Denna process är en gyllene chans att fasa ut fossila kemikalier. 

Sätt upp tydliga mål för att minska oljeberoendet också i Europas industriproduktion. Inom EU har vi i dag bindande krav på medlemsländerna för att fasa ut fossila drivmedel. Detta arbetssätt kan med fördel appliceras också på kemiprodukter. Redan i dag sker denna utfasning tack vare industrins egna hållbarhetsambitioner. Politiken behöver vara med och understödja denna omställning för att garantera snabbast möjliga framdrift. 

Invasionen av Ukraina har chockat världen. Samtidigt har Europas politiska ledare visat mod och beslutsamhet. Denna handlingskraft kan och bör leda till en industripolitik som gynnar såväl klimatet som våra säkerhetspolitiska intressen. Kemiindustrins gröna omställning kommer att stärka Europa och göra oss än bättre rustade för framtiden. Sverige har alla möjligheter att spela en nyckelroll i denna process.

 

Mikael Fränckel

VD för det gröna kemibolaget Sekab

Emil Källström

Vice VD för det gröna kemibolaget Sekab

 


Debatt: Staten måste möta näringslivet i Sälen

När basindustrin ropar ställer staten upp med resurser. Det är hög tid att staten också förstår vikten av en fungerande besöksnäring, skriver företrädare för besöksnäringen i Sälenfjällen.  

Foto:Jack Mikrut

Sälenfjällen är norra Europas största fjälldestination (världens 16:e största) och befinner sig i en expansionsfas av aldrig skådat slag och med ett investeringstryck som vi tidigare inte trott var möjligt. Från att ha varit en vinterdestination sker i dag en snabb förflyttning mot en omfattande helårsverksamhet. Den närmaste tioårsperioden kan vi räkna med nya investeringar motsvarande 480 000 kronor/kommuninvånare vilket torde vara unikt i vårt land. Samma investeringstakt i Stockholms stad skulle innebära 480 miljarder kronor.

Besöksnäringen nämns allt oftare som en framtidsbransch med hög tillväxttakt och ökad sysselsättning. Den nämns som en basnäring med allt större betydelse både nationellt och regionalt. Besöksnäringen kan inte flyttas, den skapar jobb och tillväxt där den befinner sig. Tillväxttakten i Sälenfjällen är hög och i dag sysselsätter näringen i vår kommun drygt 8.000 personer vintertid. Det är en extremt hög siffra för en kommun med 10 000 invånare. Omräknat i årsarbeten motsvarar dagens sysselsättning drygt 2 500 årsarbeten.  

Sälenfjällen är under stora delar av året Dalarnas i särklass största stad. Vi hyser under högsäsong en befolkning motsvarande Västerås och brukar tala om en ”stad på fjället”. En stad på fjället behöver sin infrastruktur och den har vi till största delen skapat på egen hand. Vår kommun kan i dag erbjuda näringen både el-, avlopp- och vattenförsörjning i en omfattning som är relevant och utbyggnaden fortsätter i snabb takt. 

Men möjligheten att ta sig till och från Sälenfjällen följer inte riktigt den utvecklingstakt som näringen och kommunen kunnat förvänta sig. Vi för en ständig dialog med Trafikverket om förbättring/investering i vägnätet och arbetar i dag fokuserat med tillkomsten av ytterligare laddinfrastruktur längs våra tillfartsvägar liksom frågan om etablering av järnväg fram till Sälenfjällen. 

När den traditionella basindustrin kallar, då ställer statsmakten upp mangrant och bygger vägar och tågräls, man erbjuder trafikplikt för flyg, utbildningar och allt annat som kan vara bra för den lokala utvecklingen. 

Men vi har en annan upplevelse. Även om vår näring på högsta politiska nivå framhålls som viktig och prioriterad är det oftast enbart en läpparnas bekännelse. Vår näring är inte lika konkret och påtaglig som den traditionella med sina stora skorstenar och mullrande fabriker. Vår näring bygger till stor del på tjänsteleverens, den är fördelad över många arbetsställen och blir därför inte lika påtaglig och konkret.

Hade det varit fråga om en nyetablering av en aktör från traditionell basindustri, med tusentals arbetstillfällen uppe på en fjällsida, hade det sannolikt varit en smal sak att säkra både relevanta väguppgraderingar, rälsbyggnation och att säkra tillgängligheten via en allmän trafikplikt till vår flygplats. 

Men nu är det inte den traditionella basindustrin vi driver och utvecklar, utan landets största och mest avancerade besöksnäringsdestination. Då hamnar frågan, plötsligt, i en annan dager. Vi ser ofantliga möjligheter för en fortsatt, och hållbar, utveckling i Sälenfjällen. Vi kommer att kunna anställa ännu fler medarbetare året runt och kommer att kunna locka ytterligare spetskompetens till våra företag. 

Få besöksorter kan mäta sig med Sälenfjällen vad beträffar möjligheter till att bedriva aktiv hälsofrämjande verksamhet för unga, medelålders och äldre besökare.

Vi kommer att kunna erbjuda en säker framtid med nytt boende och en prioriterad skola för dem som vill flytta till oss. Vi kommer att kunna utvecklas som destination tillsammans med dem som kommer hit.

Men då måste staten möta upp på samma sätt som man gör när den traditionella näringen kallar. Vi ser framför oss att staten:

Genomför nu planlagda väginvesteringar.

Beslutar om trafikplikt till Scandinavian Mountains Airport.

Stöder oss i våra satsningar på en ökad elektrifiering och vätgasdrift/produktion.

Bistår oss i etableringen av järnvägen från Malungsfors fram till Sälen. 

Stefan Sjöstrand, VD SkiStar AB

Tomas Berg, Destinationschef SkiStar Sälen

Johan Thorn, VD Stöten i Sälen AB

Gustav Eriksson, VD Kläppen Ski Resort AB

Gunnar Lenman, vd Scandinavian Mountains Airport 

Anders Bjernulf, VD Destination Sälenfjällen 

Hans Unander, KSO Malung-Sälens kommun

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?