ANNONS:
Till Di.se

Debatt: Miljöbalken bromsar hållbarhetsarbetet

  • Foto: TT

DEBATT. Miljö, ekonomi och människa bör beaktas som jämbördiga faktorer i allt beslutsfattande och i alla aktiviteter – det är det som är ett hållbart samhälle. Därför bör miljöbalken ersättas med en hållbarhetsbalk, anser Maud Olofsson, Nyamko Sabuni, Niklas Nordström, Per-Erik Lindvall och Göran Bäckblom.

 

Miljöbalkens nuvarande utformning och tillämpning bromsar möjligheter att nyindustrialisera Sverige, utan att ge miljönytta.

Det goda samhället är ett hållbart samhälle. Men skevheter i den svenska lagstiftningen riskerar att äventyra en sammanhållen utveckling där miljö, ekonomi och människa beaktas som jämbördiga faktorer i allt beslutsfattande och i alla aktiviteter. Ett fundament i svenskt samhällsbyggande under 1900-talet har varit industri i världsklass där gemensamt ansvarstagande om lönsamhet, miljö och fördelning av tillväxten skapat välstånd över hela Sverige. Sedan 1970-talet har Sverige gjort en fantastisk miljöresa som inneburit kraftiga begränsningar i utsläpp till mark, vatten och luft samtidigt som vår ekonomi har växt.

De unika förutsättningar som finns i Sverige med tillgång till rika råvaror, klimatsmarta energisystem och en hög innovativ förmåga ger oss en stabil grund för att skapa nya industrier och nya jobb. Men alltför ofta hindras en positiv utveckling på grund av ett allt snävare synsätt på vad hållbarhet egentligen är. Nya företagsetableringar genomgår ofta miljöprövning enligt miljöbalken. Miljöbalken syftar till en hållbar utveckling men med tiden har det närmast blivit praxis att under prövningsprocesser enbart bedöma miljökonsekvenser utan att väga dessa mot ekonomiska och sociala konsekvenser.

Staten representeras i miljödomstolen av myndigheter som med all kraft håller emot nyetableringar, eller miljömyndigheter som överklagar och underkänner andra myndigheters bedömningar. Allt för ofta sker överklaganden på en snäv juridisk grund som i verkligheten saknar betydelse för miljöpåverkan eller hållbarhet.

Samtidigt saknar staten representation i miljödomstolarna som verkar för nyindustrialisering eller tillväxt. Resultatet är att den sammanhållna hållbarhetsprövningen aldrig sker, då bara ett snävt sektorsperspektiv kommer till tals. Vi menar att alla tre delar måste vägas samman, ekonomi, social utveckling och miljöhänsyn. Tillväxtverket, berörda kommuner och regionförbunden borde vara representerade i domstolsprövningen för att säkerställa att ekonomi och sociala faktorer kommer med i prövningen.

För att förtydliga samhällets intresse för en hållbar utveckling bör miljöbalken ersättas med en hållbarhetsbalk för att garantera en allsidig prövning av tillståndsärenden där miljö, ekonomi och sociala faktorer vägs mot varandra. Samtidigt bör ansvaret för hållbar utveckling förtydligas. Över blockgränserna är våra folkvalda överens om att Sverige ska leda den hållbara utvecklingen, men samtidigt saknas ett statsråd i regeringen som har det sammanhållna ansvaret för hållbarhetsfrågor.

Med nuvarande ordning hindras investeringar i turism som bidrar till landsbygdens utveckling och omställningen av energisystemet med en ökad andel vindkraft får allt svårare att erhålla nödvändiga tillstånd. Industriinvesteringar stoppas, försenas eller flyttas utomlands. Det sociala perspektivet med jobb, utvecklingsmöjligheter och välståndsbyggande i hela landet får aldrig komma till tals med dagens ordning.

Ett verkligt exempel belyser fenomenet: I ett tillståndsärende är en jurist på Naturvårdsverket nyfiken på hur begreppet ”samlad prövning” ska tolkas och överklagar systematiskt ett tillståndsärende för att få en rättsprincip etablerad. När ärendet till slut kommit till vägs ände har prövningen tagit sju år. Miljövillkoren för verksamheten blir i domen i stort sett identiska, men faktiskt lite lindrigare än vid ansökningstillfället. Sju års produktion tappades och det ekonomiska bortfallet beräknas till närmare 10 miljarder kronor. Den sociala konsekvensen blev att uppemot 1.000 arbetstillfällen förlorades.

Vårt förslag skulle stärka det hållbara samhället och livet utanför storstäderna. Det måste finna en stark social miljö med bra skolor, fungerande sjukhus och kommuner med ekonomi i balans så de kan leva upp till sitt ansvar. Ersätt miljöbalken med en hållbarhetsbalk som ger en hållbarhetsbedömning till nytta för det goda samhällsbygget. Sverige som industrination kan inte fortsätta lägga krokben för vår egen utveckling och framtid. Det är dags för ett omtag för att skapa både tillväxt, framtidstro, nya jobb och miljönytta.

Maud Olofsson, före detta partiledare (C), entreprenör
Nyamko Sabuni, hållbarhetschef, ÅF
Niklas Nordström, kommunalråd (S), Luleå
Per-Erik Lindvall, företagare
Göran Bäckblom, affärsutvecklare


Läs replik från Naturvårdsverket här.

Läs skribenternas svar till Naturvårdsverket här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies