1515

Debatt: Miljöbalken bromsar hållbarhetsarbetet

DEBATT. Miljö, ekonomi och människa bör beaktas som jämbördiga faktorer i allt beslutsfattande och i alla aktiviteter – det är det som är ett hållbart samhälle. Därför bör miljöbalken ersättas med en hållbarhetsbalk, anser Maud Olofsson, Nyamko Sabuni, Niklas Nordström, Per-Erik Lindvall och Göran Bäckblom.

 

Bild:TT

Miljöbalkens nuvarande utformning och tillämpning bromsar möjligheter att nyindustrialisera Sverige, utan att ge miljönytta.

Det goda samhället är ett hållbart samhälle. Men skevheter i den svenska lagstiftningen riskerar att äventyra en sammanhållen utveckling där miljö, ekonomi och människa beaktas som jämbördiga faktorer i allt beslutsfattande och i alla aktiviteter. Ett fundament i svenskt samhällsbyggande under 1900-talet har varit industri i världsklass där gemensamt ansvarstagande om lönsamhet, miljö och fördelning av tillväxten skapat välstånd över hela Sverige. Sedan 1970-talet har Sverige gjort en fantastisk miljöresa som inneburit kraftiga begränsningar i utsläpp till mark, vatten och luft samtidigt som vår ekonomi har växt.

De unika förutsättningar som finns i Sverige med tillgång till rika råvaror, klimatsmarta energisystem och en hög innovativ förmåga ger oss en stabil grund för att skapa nya industrier och nya jobb. Men alltför ofta hindras en positiv utveckling på grund av ett allt snävare synsätt på vad hållbarhet egentligen är. Nya företagsetableringar genomgår ofta miljöprövning enligt miljöbalken. Miljöbalken syftar till en hållbar utveckling men med tiden har det närmast blivit praxis att under prövningsprocesser enbart bedöma miljökonsekvenser utan att väga dessa mot ekonomiska och sociala konsekvenser.

Staten representeras i miljödomstolen av myndigheter som med all kraft håller emot nyetableringar, eller miljömyndigheter som överklagar och underkänner andra myndigheters bedömningar. Allt för ofta sker överklaganden på en snäv juridisk grund som i verkligheten saknar betydelse för miljöpåverkan eller hållbarhet.

Samtidigt saknar staten representation i miljödomstolarna som verkar för nyindustrialisering eller tillväxt. Resultatet är att den sammanhållna hållbarhetsprövningen aldrig sker, då bara ett snävt sektorsperspektiv kommer till tals. Vi menar att alla tre delar måste vägas samman, ekonomi, social utveckling och miljöhänsyn. Tillväxtverket, berörda kommuner och regionförbunden borde vara representerade i domstolsprövningen för att säkerställa att ekonomi och sociala faktorer kommer med i prövningen.

För att förtydliga samhällets intresse för en hållbar utveckling bör miljöbalken ersättas med en hållbarhetsbalk för att garantera en allsidig prövning av tillståndsärenden där miljö, ekonomi och sociala faktorer vägs mot varandra. Samtidigt bör ansvaret för hållbar utveckling förtydligas. Över blockgränserna är våra folkvalda överens om att Sverige ska leda den hållbara utvecklingen, men samtidigt saknas ett statsråd i regeringen som har det sammanhållna ansvaret för hållbarhetsfrågor.

Med nuvarande ordning hindras investeringar i turism som bidrar till landsbygdens utveckling och omställningen av energisystemet med en ökad andel vindkraft får allt svårare att erhålla nödvändiga tillstånd. Industriinvesteringar stoppas, försenas eller flyttas utomlands. Det sociala perspektivet med jobb, utvecklingsmöjligheter och välståndsbyggande i hela landet får aldrig komma till tals med dagens ordning.

Ett verkligt exempel belyser fenomenet: I ett tillståndsärende är en jurist på Naturvårdsverket nyfiken på hur begreppet ”samlad prövning” ska tolkas och överklagar systematiskt ett tillståndsärende för att få en rättsprincip etablerad. När ärendet till slut kommit till vägs ände har prövningen tagit sju år. Miljövillkoren för verksamheten blir i domen i stort sett identiska, men faktiskt lite lindrigare än vid ansökningstillfället. Sju års produktion tappades och det ekonomiska bortfallet beräknas till närmare 10 miljarder kronor. Den sociala konsekvensen blev att uppemot 1.000 arbetstillfällen förlorades.

Vårt förslag skulle stärka det hållbara samhället och livet utanför storstäderna. Det måste finna en stark social miljö med bra skolor, fungerande sjukhus och kommuner med ekonomi i balans så de kan leva upp till sitt ansvar. Ersätt miljöbalken med en hållbarhetsbalk som ger en hållbarhetsbedömning till nytta för det goda samhällsbygget. Sverige som industrination kan inte fortsätta lägga krokben för vår egen utveckling och framtid. Det är dags för ett omtag för att skapa både tillväxt, framtidstro, nya jobb och miljönytta.

Maud Olofsson, före detta partiledare (C), entreprenör
Nyamko Sabuni, hållbarhetschef, ÅF
Niklas Nordström, kommunalråd (S), Luleå
Per-Erik Lindvall, företagare
Göran Bäckblom, affärsutvecklare


Läs replik från Naturvårdsverket här.

Läs skribenternas svar till Naturvårdsverket här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från SavelendAnnons

Savelend breddar sitt erbjudande – och siktar på börsnotering i sommar: ”Vi gillar transparensen”

Ludwig Pettersson, VD på Savelend.
Ludwig Pettersson, VD på Savelend.

P2P-aktören Savelend, som erbjuder en investerings- och sparplattform för krediter, siktar på börsnotering innan midsommar. 

– Nu tar vi nästa steg i bolagets utveckling och bjuder in fler investerare att vara med på dubbla resor, både på plattformen som investerare och som aktieägare, säger Ludwig Pettersson, VD på Savelend.

Börsnoteringen är ett led i att expandera på flera marknader i Europa.

Savelend tillhandahåller en egenutvecklad plattform där investerare kopplas samman med låntagare, utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren.

Savelend har i dag förmedlat över 1 miljard kronor i lån och den historiska årsavkastningen 2014-2020 på insatt kapital har varit i genomsnitt över 10%. Trots Corona har avkastningen hållit sig stabil och över plattformens målränta om 7-9%, med en avkastning från februari 2020 till januari 2021 om 10,76%. Nu siktar Savelend på en börsintroduktion på Nasdaq First North innan midsommar. Skälen är flera.

– Den huvudsakliga anledningen är att vi tror att våra investerare på plattformen och våra aktieägare ser väldigt lika ut. De är samma typ av personer med samma intressen, samma syn på risktagande och de har liknande avkastningskrav. Vi vill ge dem fler möjligheter att investera, säger Ludwig Pettersson.

Savelend vill ge kunder och investerare insyn

Med börsnotering kommer också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökande transparensen som det innebär att vara noterad, som att släppa kvartalsrapporter och därmed ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

Ludwig Pettersson påpekar att Savelend sedan två år tillbaka i praktiken arbetat som om det vore börsnoterat, med en extern styrelse och hög nivå på Corporate Governance.

– För oss internt blir det ingen stor skillnad, säger han.

Med börsnoteringen tar Savelend också sikte på Europa. I Polen, där man redan haft en närvaro, ska man expandera ytterligare. Finland är en ny marknad man vill in på, och där man nyligen rekryterat en landschef.

– Med en expansion i Europa ser vi en klar fördel med att vara listade på börsen. Det hänger ihop med transparensen och trovärdigheten för vår verksamhet som följer med en börsnotering, säger han.

Savelend erbjuder andrahandsmarknad för krediter

Savelend lanserade 2014 vilket gör företaget till Sveriges äldsta digitala investerings- och sparplattform för krediter. I dag erbjuder man fem olika kredittyper: Inkassoportföljer, fakturaköp, företagslån, konsumentlån och fastighetskrediter. Under Q4 2020 öppnade Savelend upp en andrahandsmarknad för krediter.

– Nu kan du köpa och sälja krediter innan löptidens slut. Om du har investerat men behöver dina pengar så kan du sälja och få tillgång till pengarna samma dag, fast det är två år kvar på löptiden. Det här är en fin och attraktiv tjänst, säger Ludwig Pettersson.

Läs mer på: www.savelend.se 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i krediter kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?