ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Migrationsfrågan nyckeln till regeringsbildningen

  • Per Westerberg. Foto: Jonas Ekströmer

DEBATT. Om valresultatet speglar opinionsundersökningarna kommer regeringsbildningen att bli problematisk. Valet av talman kan komma att ge en vink om hur regeringsbildningen kommer att utvecklas, skriver Per Westerberg (M), riksdagens talman 2006 till 2014.

Höstens val innebär inte bara att valdagen kommer en vecka tidigare än vad vi är vana vid utan också att de förändringar som gjordes i grundlagen vid den senaste revideringen ska tillämpas.

Det kunde ha skett redan 2014 – om inte Fredrik Reinfeldt valt att avgå som statsminister omedelbart i anslutning till valnatten. Hade han i stället valt att säga ungefär följande; ”Vi har förlorat valet. Jag kommer att på nästa stämma avgå som partiordförande. Men nu låter vi den reviderade Regeringsformen ha sin gång med en förtroendeomröstning så snart den nya riksdagen sammanträder. Den räknar jag med att förlora.”

Om så hade skett hade SD tvingats bekänna färg redan då och fälla alliansregeringen och möjligen släppa fram en S-MP regering. Att fälla en regering och riskera att utlösa ett politiskt kaos har alltid ett pris och kan vara mycket riskfyllt.

Nu kom tumultet i stället i december när man fällde S-MP regeringens budgetförslag.

Processens gång efter valdagen: 

15 dagar efter valdagen sammanträder den nyvalda kammaren och väljer talmanspresidium och riksdagsdirektör. Om regeringen sitter kvar vid denna tidpunkt skall en förtroendeomröstning därefter hållas inom 14 dagar.

Mycket talar för att en bred riksdagsmajoritet vill ha en regeringsbildningsprocess och att regeringen därmed tvingas avgå och en talmansrunda måste startas. Antingen sker det på valnatten eller i samband med förtroendeomröstningen några veckor senare.

Avgår regeringen på valnatten börjar sonderingarna med partiföreträdarna genom den utgående riksdagens talmanspresidium intill dess att den nyvalda riksdagen hunnit samlas och välja talmän.

Om regeringen fälls i förtroendeomröstningen tar det nyvalda presidiet vid direkt. I år är detta lite speciellt då:

* Både nuvarande talman och förste vice talman inte kandiderar till riksdagen och därmed kommer det nya talmanspresidiet vara en aning oerfaret inför en av de svåraste regeringsbildningsprocesserna på många år.

* Även en ny riksdagsdirektör ska väljas. Riksdagsordningen medger dock att en ny riksdagsdirektör tillträder senare än valtillfället – vilket kanske kan vara lämpligt i höst för att trygga kontinuiteten och erfarenheten.

Regeringsformen 6 kapitel, paragraf 4 och 5 är ingen raketforskning och lämnar talmannen betydande frihet att sköta sonderingarna för att få fram en statsministerkandidat till kammaren.

Två absoluta krav ställs i Regeringsformen på sonderingarna:

* Samtal ska föras med företrädare för samtliga riksdagspartier

* Samråd med talmanspresidiet ska ske

I förarbetena från 1973 framgår också att sonderingarna förmodas omfatta inte bara förslag till statsminister utan också den tilltänkta regeringens partimässiga sammansättning och program i stort. I detta ligger också att se till en regerings förmåga att i riksdagen kunna få igenom sitt program.

Talmannens förslag till regeringsbildare prövas av kammaren inom fyra dagar sedan det framlagts. Röstar inte en majoritet av kammarens ledamöter nej har det antagits. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen hållits. Extra val ska då hållas inom tre månader.

Val av talman: 

Valet av talman har en lite speciell historia i Sverige sedan bildandet av enkammarriksdagen. Socialdemokraterna har alltid hävdat att det största partiet utser talmannen, alltså en socialdemokrat. Alliansen har hävdat att det är det regeringsbärande blocket som utser talman.

Det har lett till att socialdemokratiska talmän alltid utses enhälligt medan alliansens utses efter sluten omröstning i kammaren. Det får i år en speciell krydda då ingen kan vara säker på vare sig vilket parti som blir störst eller vilken konstellation som kommer att bilda regering. Samtidigt får valet en extra stor betydelse med anledning av den komplicerade regeringsbildningen – som dessutom kan riskera att upprepa sig flera gånger under mandatperioden.

Valet av talman kan därför komma att ske både på partimässiga och personliga meriter och ge en vink om hur regeringsbildningen kommer att utvecklas. Eller går det att uppnå en samförståndslösning?

Vad händer i höst? 

Jag tror valresultatet kommer att likna de samstämmiga opinionsundersökningarna:

 * Ingen klar majoritet för något regeringsalternativ kommer att finnas

* Snarast tre block

* Inga omedelbara blocköverskridande regeringsalternativ uppstår – möjligen efter en mer långvarig regeringskris

En framgångsrik regeringsbildare måste troligtvis först söka lösa ut migrationspolitiken i en stram blocköverskridande uppgörelse. Jag tror inget av de stora partierna kan låta 20 procent av kammaren diktera migrationspolitiken. Detta gäller oavsett om det är SD eller en kombination av mindre partier med motsatt åsikt som vill diktera politikens utformning.

En sådan bred uppgörelse kan innehålla:

* Starka drivkrafter för språkförståelse och att ta arbete som man kan försörja sig på – om man har arbetsförmåga och att detta skall ha betydelse för beslut om uppehållstillstånd och medborgarskap.

* Men även krav på en stramare bidragshantering, begränsning av invandringen till vad EU kräver och mer bistånd till flyktingar utanför EU.

Om inte detta kan lösas kan regeringsbildningen bli en lång utdragen och plågsam process som inte nödvändigtvis gagnar Sverige.

Mycket talar för att det blir en prövning av minoritetsregeringars politiska skicklighet och att ta sig fram och få igenom sina budgetar och överleva. Politik är att bygga majoriteter och i största möjliga mån få igenom sin politik helt eller delvis – nu eller senare. Pragmatism, tålamod, stort kontaktnät över blockgränserna och social kompetens är värdefulla egenskaper. Exemplen – både goda och dåliga – är många ute i Europa.

Jag tror att nuvarande regering kommer att försöka sitta kvar – givet mina antaganden om valresultatet – men fällas i förtroendeomröstningen efter att den nya riksdagen återsamlats. Naturligtvis ska talmannen lyssna på partiföreträdarnas synpunkter i sonderingarna. Men det vore inte onaturligt att oppositionsledaren får försöka bilda en alliansregering – det vill säga Ulf Kristersson – i ett sådant läge.

För att accepteras av kammaren tvingas en bred migrationsuppgörelse fram som ger möjlighet för delar av regeringen att stå utanför densamma – helt eller delvis. Min gissning är att alliansens förmåga att lösa svåra interna problem och arbeta i stora koalitionsregeringar kommer att fälla avgörandet i regeringsfrågan.

 

Per Westerberg, talman 2006–2014

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies