1515
Annons

Debatt: Magdalena Andersson måste undanröja osäkerheten för svensk industri

Industrisektorn står inför en historisk strukturomvandling, driven av globalisering, digitalisering och omställningen till en grön resurseffektiv ekonomi. Detta är en utveckling som påverkar hela samhället och som landets politiker måste förhålla sig till. Hur vi ska stärka konkurrenskraften för svensk industri borde vara en huvudfråga i valet, och något som Magdalena Andersson lyfter i sin regeringsförklaring, skriver Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.

Foto:Anders Wiklund/TT

En stor del av de skatteintäkter som krävs för att finansiera offentliga verksamheter och utgifter kommer från industrin. Industrin står för cirka 20 procent av BNP, men den står för merparten av Sveriges exportintäkter och den forskning och utveckling som skapar långsiktig tillväxt. 

Genom att vara världsledande inom innovation och hållbarhet kan svensk industri konkurrera globalt. Det visar den nyindustrialisering som pågår i norra Sverige, med satsningar på fossilfri stålproduktion och storskalig batteritillverkning. Men för att denna positiva utveckling ska fortsätta krävs också politisk handlingskraft av en omfattning som vi hittills inte har sett. Vi befinner oss nu vid ett vägskäl där politiken måste bestämma sig. 

Bland företagsledningarna i industrin finns en växande frustration över att landets styrande inte verkar förstå industrins behov. Politiker kommer ofta på studiebesök och avporträtteras gärna iklädda gul skyddshjälm, men samtidigt tycks de vara oförmögna att vidta de åtgärder som krävs för att undanröja osäkerheter och skapa ett gynnsamt investeringsklimat. 

Vi lever i ett stort land med rika naturtillgångar. Utbyggnaden av vattenkraft och kärnkraft har skapat god tillgång på el, som dessutom är fossilfri. Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med ett nära samarbete mellan företag och fack, har möjliggjort flexibla lösningar som månat om industrins överlevnad. Industriavtalet har bidragit till att skapa stabilitet på arbetsmarknaden och förutsägbarhet för både arbetsgivare och anställda. Förutsättningarna är i grunden goda. Men under senare år har ny lagstiftning tillkommit som företagen har svårt att hantera. För att svensk industri ska klara strukturomvandlingen krävs att näringsliv, fack, myndigheter och politiken förmår samverka i strävan att förbättra vårt lands konkurrenskraft. 

Magdalena Andersson har en historisk chans att visa ledarskap genom att göra industrins gröna omställning till sitt politiska projekt. De osäkerhetsfaktorer som behöver undanröjas kan sammanfattas i fem punkter:

1. Förbättra kompetensförsörjningen. Det sker en snabb teknologisk utveckling, vilket ställer stora krav på nytt kunnande. Företagens framgångar bygger ytterst på möjligheten att kunna attrahera, anställa och utveckla medarbetare. Eftersom förändringar sker i rasande fart och den internationella konkurrensen är hård måste kompetensen ligga i absolut framkant. Därför behöver det svenska utbildningssystemet stärkas rejält – hela vägen från grundskola till universitet. Både yrkesutbildningar och tekniska högskolor på toppnivå behövs. Matchningen på arbetsmarknaden behöver också förbättras. Inför skattelättnader och andra drivkrafter för att locka kompetens till industriföretagen i norra i Sverige.

2. Säkra samhällets elförsörjning. Elektrifieringen innebär fantastiska möjligheter att minska de fossila utsläppen, men den förutsätter en kraftigt ökad elanvändning. Prognoserna pekar på minst en fördubbling i förhållande till dagens nivå. Tydligt är att både produktions- och överföringskapaciteten behöver byggas ut rejält. De politiska beslut som hittills tagits räcker inte alls för att skapa ett robust elsystem som ger stabilitet och trygghet inför framtiden. Om vi ska klara den gröna omställningen krävs en kursändring i energipolitiken och en uttalad ambition att kraftigt skala upp elproduktionen.

3. Effektivisera tillståndsprocesserna. Miljölagstiftningen fyller en viktig funktion för att skapa en mer hållbar industriproduktion. Lagarna behöver dock vara tydliga och hanterliga för företagen. Dagens tillståndsprocesser präglas av långa beslutstider, oförutsägbarhet och rättsosäkra tolkningar. Cementafallet är en illustration av de problem som industrin påtalat tidigare, men som tyvärr inte åtgärdas. 

4. Ta täten i digitaliseringen. Tack vare tidigare framåtsyftande investeringar är Sverige idag ett av världens mest digitaliserade länder. För att inte bli omsprungna behöver vi bygga ut den digitala infrastrukturen och stärka den digitala grundkompetensen. Samtidigt behöver vi satsa mer på forskning och spetskompetens. Den fjärde industriella revolutionen innebär smarta fabriker där i princip allt i produktionskedjorna är uppkopplat. 

5. Värna öppenhet och handel. Konkurrenskraft är meningslös utan tillgång till marknader. För svensk industri intar EU:s inre marknad en särställning, eftersom tre fjärdedelar av exporten går dit. Tyvärr finns politiska strömningar inom EU som vill begränsa den globala handeln och som har en övertro på politikens förmåga att peka ut framtidens tillväxtområden. Sveriges politiker måste stå upp mot dessa tendenser och försvara den fria ekonomins principer.

Industriföretag verkar i en global konkurrensutsatt miljö, vilket ställer höga krav på utveckling och effektivitet. Ett vanligt missförstånd är att detta skulle stå i motsatsförhållande till hållbarhet. I själva verket är det tvärtom – utveckling och effektivitet är en förutsättning för att skapa ett mer hållbart samhälle. Sedan 2001 har industrins klimatutsläpp i Sverige minskat med en fjärdedel, samtidigt som industriproduktionen ökat med nästan lika mycket. Hållbarhetsarbete är en integrerad del av den svenska industrins verksamhet. De framgångar som uppnåtts är resultat av konkurrens mellan fria företag, inte av politisk centralstyrning. Industrin har länge varit basen i det svenska välståndsbygget och med rätt förutsättningar kan svensk industri fortsätta växa, vara konkurrenskraftig och skapa fler jobb i Sverige. Denna insikt behöver en ny regering ta till sig och verka efter. Utan svensk industri stannar Sverige. 

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?