1515
Annons

Debatt: M, SD och KD ställer till skada för svenskt näringsliv

Även om de högerkonservativa bara på marginalen lyckats ändra i det socialdemokratiska förslaget till statsbudget, så har man ändå genom sin klåfingrighet ställt till stor skada, inte minst för små- och medelstora företag, skriver sex Socialdemokratiska riksdagsledamöter i näringsutskottet.

Foto:Jonas Bilberg

Nästa år får vi igenom mycket politik som gör skillnad i folks vardag. Det är satsningar som aldrig hade sett dagens ljus om vi hade haft en moderatledd regering. M, SD och KD har bara lyckats komma överens om mindre ändringar i regeringens budget. Ser man till helheten handlar det om 10 miljarder av totalt 1190 miljarder.

De ändringar som M, SD och KD har kommit överens om är inga nyheter. Det är samma gamla misslyckade högerpolitik som vi sett förut. Det är nålstick som är riktade mot vanligt folk och mot det småskaliga svenska näringslivet.

Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag under pandemin. Nu är det dags att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart än det var före krisen. Vi socialdemokrater ska skapa framtidens gröna jobb med bra villkor i hela landet. Så ser vi till att ligga först i klimatomställningen och stärka vår konkurrenskraft. Med stora investeringar förbättras möjligheterna att bo, leva och verka i hela landet. 

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.  För att möjliggöra näringslivets omställning behöver Sverige ett fortsatt digitaliseringslyft och omställningslyft. Det tar den högerkonservativa nu bort genom sina ändringar i statsbudgeten. De skrotar också våra regionala utvecklingsåtgärder för återstart på en halv miljard kronor.

Mot bakgrund av den kraftsamling som näringslivet nu står inför är det helt obegripligt att de högerkonservativa – M, SD och KD – skrotat regeringens satsning. Det innebär att Tillväxtverket inte kan driva vidare viktiga projekt som Kompetens.nu och Robotlyftet. De företag som drabbas mest av det är de mindre företagen som inte har stora egna resurser för utbildning och kompetensskifte. Hur tänker de högerkonservativa där?  

M, SD och KD-trions ansvarslösa neddragning kommer att drabba tusentals mindre företag som går miste om viktig kompetenshöjning. Det försämrar förutsättningarna för bolag ute i landet att kunna ställa om, växa och skapa nya jobb. 

Många små och medelstora företag har drabbats hårt av coronapandemin och är fortsatt i behov av stöd för att kunna återstarta sin verksamhet. Det vill vi socialdemokrater bidra till. När högern nu lägger krokben för våra viktiga satsningar kommer flera mindre företag att gå miste om möjligheten att fortsätta utveckla sin verksamhet. Illa. 

De högerkonservativa lyckades inte komma överens om mycket när de ville ändra i vår budget, men lyckas ändå försämra för vanligt folk och för de mindre företagen. Företagen och deras omställning är enormt viktig för att vi ska skapa fler jobb och vara längst fram i klimatomställningen, det kommer vi fortsatt att satsa på. 

 

Jennie Nilsson

Monica Haider

Åsa Eriksson

Mattias Jonsson

Patrik Engström 

Mathias Tegnér

Socialdemokratiska riksdagsledamöter i näringsutskottet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Vi behöver en debatt om affärslivets klädkod post-Covid

Efter två års hemarbete i pyjamas krävs en bred diskussion om arbetslivets klädkoder, skriver kommunikationsrådgivaren Erik Zsiga som gärna ställer de trånga läderskorna på hyllan och går till jobbet i turkiska tofflor istället.

Med tanke på världsläget kan vår klädsel kännas som en petitess. Men för att knyta ihop den stora tragiken med denna mindre detalj, låt oss använda ett av de senaste årens kanske mest uppmärksammade exempel på hur klädsel använts strategiskt i yrkesrollen: De combat-aktiga arbetskläder som sedan kriget inleddes bär upp Ukrainas president Zelenskyj. Det är klart att dessa kläder – förutom att de säkert är praktiska – också ska skicka en strategisk signal till Ukraina och omvärlden. 

Umgängesregler – hur vi ska bete oss i det offentliga rummet och när vi möter andra människor – återspeglar det tid och samhälle där de existerar. De beror på politiska, ekonomiska och kulturella stämningar, men också mer konkreta förutsättningar som demografi och levnadsstandard. Reglerna är grundläggande i alla samhällen och grupper, inte minst i arbete och affärer. Det gäller även klädkoder – hur vi klär oss när vi träffar andra människor.

Även i denna bemärkelse var Covid omvälvande. Under lång tid mötte många av oss bara sina arbetskollegor i datorskärmen. De fysiska mötena var få, och de som ägde rum var försiktiga och distanserade.

När vi nu har återvänt till arbetsplatsen, när affärsmötena kommit tillbaka, har många umgängesregler förändrats. Det gäller även hur vi framöver ska klä oss i arbetet, när vi träffar kunder och kolleger.

Men vad gäller? Det är oklart.

Och det är ett problem. För ett fungerande arbets- och affärsliv är grunden till en fungerande marknadsekonomi. Det är i arbetslivet som samhällets produktion förväntas ske. I affärsmötena fattas besluten som för denna produktion framåt. I en tid när vi förväntas resa mindre i arbetet, kommer de fysiska affärsmötena att bli färre. Då blir det ännu viktigare att mötena verkligen levererar, att samspelet mellan deltagarna fungerar. 

Om inte mötena blir så bra som möjligt kommer arbets- och affärslivet att fungera sämre. Det gör i sin tur att samhället och ekonomin fungerar sämre. Därför har klädkoder i arbets- och affärslivet faktiskt en viktigare roll än man kanske kan tro.

Vi behöver helt enkelt ett offentligt samtal om klädkoden i arbets- och affärsliv post-Covid.

Många borde känna sig manade att ha en åsikt. Mode- och övrig livsstilsindustri har självklart idéer. Vi som har till yrke att ge råd om hur affärsledare ska kommunicera och bygga varumärken har ett egenintresse att idéerna väcks. Dagens industri och annan media kan också ta ett ansvar. Även arbetsgivare kan stimulera en diskussion om hur arbetstagare vill klä sig, och hur det ska kunna anpassas till kunder och samarbetspartners önskemål och andra verksamhetsmål.

Själv känner jag mig på samma gång hoppfull och tröstlös.

Hoppfull för att det uppenbart är ett momentum för förändring. Covid har kastat många kontorssanningar över ända.

Tröstlös för att min garderob plötsligt känns tom och inte ändamålsenlig. Slipsar i alla tänkbara färger, material och mönster, dubbelknäppta kostymer, kompletta serier av skjortor med dubbla manschetter – plötsligt känns de irrelevanta.

Redan före pandemin köpte jag en luftig japansk plissékostym. Och under pandemin hakade jag på så kallade home suits – en slags modern rökrock, i princip bekväma men påkostade pyjamasdresser som skulle funka även i till exempel Teamskonferenser. Men det känns ännu inte självklart att jag kan dyka upp på ett kundmöte i dessa.

Jag skulle vilja bära sneakers och turkiska tofflor istället för trånga läderskor. Vida byxor med bra fickor istället för tajta kostymbyxor. Kanske ibland kavaj, men inte för att konventionen påbjuder det utan i så fall för att det värmer och man kan gömma iphone och andra användbarheter i fickorna. Aldrig mer slips, alltid halsduk så länge det inte blir för varmt. Dessutom ska kläderna förstås vara hållbara – ha tillverkats under sjysta arbetsförhållanden i smarta materialval som gör att de kan användas länge och kanske till och med återanvändas.

Affärsklädseln post-Covid ska i första hand vara praktisk, men den ska också bidra till att underlätta samspelet mellan människor. I andra hand ska klädseln vara inspirerande, men det får inte dras för långt så att det provocerar vissa.

Men det är ju min åsikt. Även om våra kläder är en viktig del av vår individuella identitet, kan det inte vara helt upp till mig själv att välja hur jag ska få klä mig i till exempel ett kundmöte. Klädkoder är alltså ett socialt samspel. De finns till för att underlätta i umgänget. Det är just därför vi vid detta samhälleliga vägskäl behöver en diskussion om dessa frågor.

 

Erik Zsiga

Kommunikationsrådgivare i Kekst CNC

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera