1515
Annons

Debatt: LO och SSR fastnar i gamla sanningar.

Släpp de ideologiska skygglapparna, de enkla lösningarna och fokuset på driftsform, skriver Ursula Berge från SRR och Adnan Habibija från LO, i en replik (DI 220503). Det är svårt att inte hålla med. Tyvärr ägnar de sedan drygt fyratusen tecken åt att göra precis tvärtom, svarar Maria Mattsson Mähl.

Foto:Joey Abrait

Det finns inget skäl att ställa utbildning och subventionerade anställningar mot matchningsinsatser. Tvärtom behövs dessa och många flera verktyg i arbetsmarknadspolitiken. På AlphaCE använder vi ofta utbildningsinsatser för att de arbetssökande ska kunna hitta ett arbete. I många fall kan en subventionerad anställning vara precis det incitament som en arbetsgivare behöver för att hen ska vilja och våga anställa en långtidsarbetslös person. 

I år beräknar Arbetsförmedlingen att lämna tillbaka 732 miljoner kronor från det så kallade programanslaget. Förra året var det 884 miljoner kronor. Det är resurser som har öronmärkts för bland annat utbildning. Pengarna går helt enkelt inte åt. Jag arbetar gärna tillsammans med de fackliga organisationerna för att fler arbetssökande ska få tillgång till arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar. Politikerna har avsatt resurser, men av någon anledning nyttjas de inte. 

I Sverige bygger vi just nu en ny arbetsmarknadspolitik med bred förankring över blockgränserna för att säkerställa att fler arbetssökande ska komma i arbete. Ungefär var femte får i dag hjälp av en fristående jobbförmedlare. Arbetsförmedlingens årsredovisning visar att 51 procent av dessa kom ut i arbete eller påbörjade en utbildning efter tjänsten. Det är betydligt fler än i den tidigare tjänsten (Stöd och matchning, STOM) och långt över myndighetens nationella mål. Hälften i jobb eller utbildning 90 dagar efter tjänsten. Det är resultaten vi har sett hittills. Grundersättningen är låg, resultatersättningen är hög. Vi leverantörer måste prestera för att få betalt. 

Under kommande år får forskarna med mer avancerade statistiska metoder utvärdera hur väl resultaten står sig över tid och de långsiktiga effekterna på arbetsmarknaden, men det är en svag kritik att någonting som aldrig har testats förut saknar forskningsbelägg. 

Arbetsförmedlingen blev aldrig privatiserad eller avvecklad, oavsett vad reformens kritiker hävdar. Förvaltningsanslaget är 7 810 253 000 kronor. Det är en miljard mer än 2014 då S tog över ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. 

Personligen har jag aldrig träffat en leverantör som inte efterfrågar en välfungerande Arbetsförmedling. Tvärtom är vi beroende av en fungerande myndighet. Vi arbetar tillsammans för att hjälpa arbetssökande ut i jobb. När vi lyckas bäst är det ett resultat av ett fint samarbete. Det är dags för LO och SSR att ansluta sig till framgångskonceptet och inte fastna i gamla sanningar. 

Maria Mattsson Mähl, vd för AlphaCE och ledamot i partistyrelsen (L) 

 


Innehåll från IT-Juristen i SundsvallAnnons

Därför bör alla organisationer anlita en IT-jurist

Anna Kamf, IT-jurist på företaget IT-Juristen i Sundsvall. Foto: Anna Thors
Anna Kamf, IT-jurist på företaget IT-Juristen i Sundsvall. Foto: Anna Thors

Det är snårigt med GDPR och informationssäkerhet. Beroende på hur IT införs och data behandlas i en organisation kan rättssäkerhet, effektivitet och affärsmässighet förstärkas eller försvagas.

Genom att i ett tidigt skede anlita en jurist med specialkompetens om informationssäkerhet kan dyrbara misstag undvikas.

– Gör man fel när man handskas med känslig data riskerar man att drabbas av böter och skadestånd som kan försätta företaget i konkurs, varnar Anna Kamf, IT-jurist.

Den pågående digitaliseringen och flytten av data från egna servrar till publika, globala molntjänster skapar nya juridiska utmaningar.  

Hantering av myndigheters eller privata organisationers data regleras av en rad olika lagstiftningar såsom offentlighets- och sekretesslagen, GDPR, arkivlagen och säkerhetsskyddslagen. 

Att lagra information i ett publikt moln kan innebära att man släpper en viss kontroll till molntjänstleverantören. Information kan komma att lagras på servrar som är placerade utanför EU- och EES-området eller kan även komma att hanteras av företag som omfattas av annan lagstiftning. Ett sådant exempel är den amerikanska regleringen Cloud Act, som gör att amerikanska myndigheter kan begära att få ut information från amerikanska företag som har servrar i Europa.

– Juridiken kring IT är svår och något som alla organisationer som hanterar känslig data ska ta på allvar, säger Anna Kamf.

IT-Juristen i Sundsvall arbetar med olika typer av organisationer

Anna Kamf är grundare av och driver företaget IT-Juristen i Sundsvall, som specialiserat sig på juridiken inom IT. Bland kunderna finns både stora organisationer med närmare 500 anställda och små startups. Gemensamt för kunderna är att de hanterar data som av olika skäl är känslig.

– Rent generellt måste jag säga att man inom många organisationer saknar kunskaper om de här frågorna och hur viktiga de är, säger hon.

Konsekvenserna av att hantera data på ett felaktigt sätt och inte följa lagstiftningen kan bli förödande för en organisation, med böter på upp till 20 miljoner Euro eller 4 procent av den totala globala årsomsättningen.

Men även privatpersoner som anser att deras personliga data missbrukats, har lagstiftningen på sin sida för att rikta ett skadeståndsanspråk.

– Är det då många personer så kan det bli ännu dyrare än en sanktionsavgift. Det kan försätta ett företag i konkurs, säger hon.

IT-Juristen i Sundsvall har bred leverans

Bland de tjänster som Anna Kamf erbjuder finns bland annat olika typer av juridiska utredningar, konsekvensbedömningar avseende dataskydd och riskanalyser inom datahantering.

En viktig tjänst är också den som dataskyddsombud, vars roll är kontrollera att GDPR följs inom en organisation. Inom offentlig förvaltning är funktionen obligatorisk medan den i vissa fall är frivillig för organisationer i privat regi.

IT-juridik kan också påverka ett företags affärsmässighet.

– När jag går in på en hemsida ser jag direkt om detta företag har rätt kunskaper, rätt inställning till sin verksamhet och om de följer lagstiftningen. Jag tittar på deras cookie-banner, jag ser efter om de har en chat-bot, något fritextfält eller formulär någonstans och jag läser deras integritets- och cookie-policy. Det här är företagets ansikte utåt och visar om de är seriösa eller inte, avslutar hon.

 

Läs mer på: www.it-juristen.se/ 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IT-Juristen i Sundsvall och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?