1515

Debatt: Likvärdighetsagendan ger inte en bättre skola

DEBATT. Lärarförbunden lånar ut sig till LO för att driva vidare vänsterns starkt ideologiserade skolpolitik om att jämlikhet ska prioriteras i skolan. Beprövad erfarenhet och modern forskning visar att fokus snarare måste flyttas till den enskilde lärarens ansvar och förmåga och elevernas flit och arbete, menar Barbara Bergström och Hans Bergström.

Barbara Bergström och Hans Bergström
Barbara Bergström och Hans Bergström

”Likvärdig skola” är temat för en stor konferens denna tisdag, ordnad av Landsorganisationen tillsammans med de båda lärarförbunden. Vad de tre organisationerna vill framgår av ”Likvärdighetsagendan”, som de lade fram i januari 2017. Huvudinslag i programmet är att avveckla dagens system för fritt skolval, stoppa möjligheten för föräldrar att ställa sina barn i kö till friskolor, förbjuda aktiebolagsdrivna friskolor (som tar hand om 70 procent av friskoleeleverna), överge nu rådande princip om ”lika villkor” för beräkning av skolpeng per elev samt att framhålla ökade resurser som kardinallösningen för skolor som inte fungerar.

Åsa Fahlén, ordförande för SACO-anslutna Lärarnas Riksförbund, slår i en debattartikel i Aftonbladet (3/11) ”larm om kaos i förortsskolorna”. I artikeln saknas följande frågor:

- Betydelsen av starkt ledarskap i skolan, för att samla alla vuxna att gå i samma riktning.

- Bristen på ordning och disciplin för skolan som arbetsplats.

- Behovet av fokus på ämneskunskaper och höga akademiska förväntningar på alla elever.

Fahlén är i stället helt inriktad på insatsresurser, däribland också minskade klasstorlekar. Alla som kan något om skolekonomi vet att detta är en extremt dyr reform. Om den genomförs i nationell skala kräver den tusentals fler lärare samt nya skolbyggnationer, detta inför år då vi redan har svår brist på kvalificerade lärare och ett behov av ca 1.000 nya skolor i grundskolan. Forskningen säger att sänkt klasstorlek, om den inte är drastisk, har obetydlig inverkan på skolresultaten. En anledning är att de lärare som skulle behöva tillföras för att genomföra projektet som regel är mindre kvalificerade än de som redan finns.

Lärarnas Riksförbund har varit ämneslärarnas fackliga organisation. Det har genom alla år inneburit envetet vaktslående om de goda ämneskunskaperna och att ställa de akademiska kraven i centrum för skolan. Under företrädare som Thomas Johansson, Metta Fjelkner och Bo Jansson har det också innefattat krav på en sådan ordning och disciplin i skolan att lärare kan undervisa och elever lära. Brister i sådana hänseenden har inte ursäktats med elevernas sociala bakgrund eller brist på pengar. Förrän nu.

Under 2017 har det kommit väsentlig forskning som visar att den svenska skolans huvudproblem handlar om det paradigm som har fått dominera skolpolitik, lärarutbildningar och myndighetssyn efter märkesåret 1968.

Maria Jarl med flera visar i studien ”Att organisera för skolframgång” att skolor med ungefär samma elevsammansättning kan ge högst olika studieresultat, beroende på hur skolan leds och vilken kultur som råder. ”Vi ställer oss frågan”, skriver dessa göteborgsforskare i utbildningsvetenskap, ”om det är rimligt att så stor vikt fortfarande fästs vid faktorer som handlar om elevernas bakgrund.”

För att vända svensk skola, måste man titta på skolan som sådan – vad den gör och inte gör. Föreställningen att det mesta bestäms av ingångsvärden som resurser och elevkårens sammansättning är helt enkelt felaktig. Den är därtill också moralsänkande, genom att låta skolor ursäkta sig med omständigheterna.

I boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”, med Magnus Henrekson som redaktör, visar författarna hur den styrande skoleliten systematiskt vägrat ta till sig modern biologisk kunskap, bland annat om den lärande hjärnans behov av lugn och koncentration. Förödande har också varit nedvärderingen av ämneskunskaperna och den ämneskunnige lärarens auktoritet. Dessa ideologiskt drivna försummelser har slagit extra hårt mot elever som saknar utbildningstradition hemifrån, särskilt pojkar, som professor Martin Ingvar länge påpekat. Ekonomen Anna Sjögren har visat på samma effekt av borttagandet av betygen på 1070-talet (IFAU Rapport 2010:8). Kaoset i många skolor har också skrämt bort många från läraryrket, vilket nu förvärrar de problem som skapats av den stora migrationsvågen.

I en intervju för Dagens Samhälle (17/8, 2017) uttalar Peter Fredriksson, ny generaldirektör för Skolverket, överraskande några starka sanningar: ”Skolan lider egentligen inte brist på pengar. Det som saknas är snarare ett tydligt fokus på elevernas lärande, uppföljningar och personligt ansvarstagande.” Pengar kan rentav förvärra skolans problem, noterar Fredriksson: ”Ansvaret skjuts över på någon annan. Om man ser sig som hjälpbehövande kan det skapa en kultur där man inte kavlar upp ärmarna och gör det man ska.... Det finns många exempel på att mer resurser kan leda till en sämre skola.”

Om Skolkommissionens förslag har Martin Ingvar sagt det väsentliga: ”Om man kör i fel riktning, hjälper det inte att öka farten.” LO, Lärarförbunden och Vänsterpartiet har numera ungefär samma program för svensk skola. Men de kör i fel riktning. Skolkommissionen har enskilda goda förslag, men gör inte upp med det paradigm som har sänkt svensk skola. Skolkommissionen bildar inte grund för en nationell samling för den svenska skolan, även om någon på OECD kan ha bibringats den föreställningen. Kampanjen för ”likvärdig skola” har som enda effekt att fördröja den omprövning som är nödvändig av den grundläggande synen på skolans uppdrag för fostran och kunskap.

Den legendariske professor C. Northcote Parkinson formulerade en ”svensk lag”, av innebörd att man kan missa ett sidomål om man inte fokuserar på rätt huvudmål. Widar Andersson, den socialdemokratiske redaktören, var inne på samma tema när han i Folkbladet Östgöten (15/9) skrev: ”En skola där målet är kunskap till varje barn skapar förutsättningar för jämlikhet och rättvisa. En skola som siktar på jämlikhet skapar förutsättningar för precis vad som helst.”

Just så. Vägen till en bra skola för alla går inte via ”Likvärdighetsagendan”, utan via en bestämd brytning med flumskolans föreställningar. Ordning och arbetsro i klassrummet, skärpning av ämneskraven, stärkt roll för den kunnige läraren, tydligt ledarskap i skolan, klart deklarerade normer för vanor och beteenden för livet, inklusive vanan av målinriktat arbete (”Grit”) – samling kring en sådan agenda skulle kunna vända svensk skola. Allt annat är ”sideshows”.

Barbara Bergström
Hans Bergström
grundare och huvudägare Engelska skolan


Läs svar från Lärarnas riksförbund här.

Läs svar från Boel Vallgårda här.

Läs svar från Barbara Bergström och Hans Bergström här.


Innehåll från HSBAnnons

Bygga mer för fler på många orter

I princip alla svenska kommuner har bostadsbrist, men det är långtifrån alla byggbolag som bygger på mindre orter. HSB är ett undantag från den regeln.

– Vi har medlemmar över hela landet och därför ska vi också bygga och skapa tillväxt i hela landet. Och vi gör det på ett affärsmässigt sätt, säger Mattias Lundström, vd på HSB Norr.

Se var HSB bygger i hela landet 

Tre fjärdedelar av Sveriges kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets undersökning 2020. Trots det väljer de flesta byggbolag att enbart bygga i de större kommunerna eftersom det är där de största ekonomiska marginalerna finns. Men inte HSB.

– Vi är en kooperation och finns bara till för att göra nytta för våra medlemmar. Och eftersom de bor i hela Sverige vill vi också försöka bygga i hela Sverige, säger Mattias Lundström.

Därmed inte sagt att det inte görs en ekonomisk kalkyl.

– Det måste självklart finnas en underliggande marknad, men ibland behövs det nyproduktion för att få igång efterfrågan. I till exempel Gällivare och Haparanda fanns ingen efterfrågan på bostadsrätter för tio år sedan, men då började vi med att istället bygga hyresrätter för att få igång produktion och skapa efterfrågan även på bostadsrätter, säger Mattias Lundström.

Möjlighet att skapa rörlighet

Logiken HSB följer är att om det finns nyproduktion av bostäder finns det möjlighet att skapa rörlighet på kommunens bostadsmarknad. Par med utflugna barn kan flytta till bostadsrätt och sälja villan till nya barnfamiljer, och på så sätt kan unga människor både stanna på orten och flytta dit.

– Byggs det för lite stannar den här successionen, och därmed kommunens möjlighet till tillväxt, av. Och då stannar också nyproduktionen, och så blir det en ond cirkel, säger Mattias Lundström.

Just nu tittar HSB Norr bland annat på möjligheten att börja bygga bostäder i Piteå och Boden.

– Där har det inte byggts bostadsrätter sedan 90-talskrisen, men nu bedömer vi att där finns möjligheter igen och vill testa. Om vi som kooperation kan gå före och visa att det går kan fler våga testa sen, säger Mattias Lundström.

För HSB väger medlemsnyttan tungt när man väljer var nya bostäder ska byggas, men självklart finns det krav på att projekten ska gå ihop ekonomiskt.

– Även om direktavkastningen kanske är lite lägre på vissa orter innebär nya bostäder att vi får intäkter på vår förvaltning. Dessutom kan vi bibehålla fler kontor i hela landet och på så sätt fortsätta vara nära våra medlemmar, säger Mattias Lundström.

Förbättringar utifrån lärdomar

Att få ihop kalkylen kräver dock ett gott samarbete med kommunen.

– Att bygga kostar lika mycket oavsett var du är i landet, så förutsättningen för att få ihop ekonomin är att komma in tidigt, redan i detaljplanearbetet” säger Henrik Zäther, vd på HSB Projektpartner.

En färdig detaljplan går det inte att göra avvikelser från, men en detaljplan under diskussion kan påverkas och då kan HSB få möjlighet att återanvända erfarenhet, projektering och ritningar från tidigare byggnationer. Något som gör det möjligt att få ner kostnaderna för hela projektet.

– Till exempel har vi byggt radhus i Mjölby som vi nu tar vidare till Motala, och då kan vi också göra förbättringar utifrån lärdomar vi har dragit på vägen” förklarar Henrik Zäther.

– Kan inte projekt genomföras inom rimliga ekonomiska ramar så förlorar kommunen skatteintäkter och samhällsutvecklingen avstannar.

I slutändan bygger ändå all HSB:s nybyggnation på medlemsnytta.

– Dels skapar vi bostäder, men vi skapar också framtidstro på orten när vi som stor aktör visar intresse för att bygga där, konstaterar Mattias Lundström.

– Och den känslan av stolthet jag känner över att vi bidrar till det här, det är så otroligt roligt även på ett personligt plan.

Se var HSB bygger i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?