Annons

Debatt: Låt solel bli reservkraft

DEBATT. Avreglerade elnät kan underlätta omställningen av energisystemet och ge samhället en tryggare elförsörjning. Den nuvarande ellagen förhindrar ny energiteknik från att bidra till att göra kraftförsörjningen mindre sårbar, skriver John Åkerlund och Lars Holmqvist.

VIKTIG INFRASTRUKTUR. Lokala lågspänningsnät borde slippa koncession. Därmed skulle de kunna spela en roll i ett samhälle vars elförsörjning bara blir mer och mer sårbar.
VIKTIG INFRASTRUKTUR. Lokala lågspänningsnät borde slippa koncession. Därmed skulle de kunna spela en roll i ett samhälle vars elförsörjning bara blir mer och mer sårbar.Bild:Tore Meek

I debatterna om klimatavtalet, cyberattacker, batterilager och sårbarheten i elförsörjningen menar vi att det finns möjligheter med den nya eltekniken och pekar på försvarsnyttor. Tryggheten i samhället kan ökas och sårbarheten kan minskas om staten föreskriver att den nya solenergitekniken ska användas som reservkraft. Det stora elnätet måste kompletteras med många små lokala nät med egen produktion, energilager och reservkraft för samhällsviktiga funktioner för att minska sårbarheten.

Hinder för införande av ny teknik måste tas bort om klimatmålen ska nås. Nuvarande ellag är ett hinder för att använda ny teknik för att minska koldioxidutsläppen och sårbarheten.

Vi föreslår en delvis avreglering av elnätsmonopolet genom att i ellagen införa ett nytt undantag från koncessionsplikt för lågspänningsnät. Detta undantag skulle vara villkorat genom krav på lokal elproduktion och energilagring samt fast installerad reservkraft.

Historiskt har man inte alltid ansett att lågspänningsnät tillhör det ”naturliga monopolet”. Det var först under 1930-talet som lågspänningsledningar blev koncessionspliktiga.

Dagens solkraftsteknik kan inte användas som reservkraft. De vanligaste solcellsomriktarna med batterilager fungerar inte vid elavbrott. Solcellsanläggningar och batterier med statligt stöd borde alltid konstrueras, så att de kan fungera som reservkraft för belysning och telekommunikation och andra viktiga funktioner.

* Attraktionskraften i förslaget är så stark att det skulle påskynda klimatomställningen av energisystemet, kraftfullt förbättra totalförsvaret, minska sårbarhet i elförsörjningen, öka konkurrensen, och göra samhället mycket tryggare.

* Detta kan uppnås på privat och kommersiell grund utan bidrag från staten.

* Omregleringen skulle åtgärda samhällets sårbarhet, som beror på en lång rad konsekvenser av det stora beroendet av el.

Ny teknik har svårt att göra sig gällande och helt utnyttja sina fördelar i en juridisk miljö som är baserad på en gammal etablerad teknik, där den etablerade tekniken är lagstadgad och lagen inte ger fullt utrymme för de nya möjligheterna. Den nya eltekniken är, till skillnad från den gamla, till sin natur lokal i sin produktion, distribution, lagring och konsumtion. Utvecklingen har medfört effektivitets-, leveranssäkerhets- och kvalitetsproblem i den gamla lokala delen. Dagens lagstiftning omöjliggör avsiktligt konkurrens.

Elberoendet och totalförsvaret kräver att vår elförsörjning görs mindre sårbar. Numera är alla samhällets verksamhetsområden genom den tekniska utvecklingen elektrifierad och beroende av data- och telekommunikation, som även den är beroende av oavbruten eltillförsel. Elberoendet i samhället är totalt. Knappast något kan uträttas om inte el finns tillgängligt.

I ett försvarssammanhang kan hävdas att det civila och militära försvaret inte kan uträtta mycket vid ett långvarigt elavbrott. Landet blir förlamat. Det storskaliga elnätet som är beroende av många och långa ledningar till produktionskällorna kan mycket enkelt slås ut av en antagonist, antingen terrorist eller fientlig stat.

I diskussionen om ”hybridkriget” diskuteras det billigaste sättet att förlama offret före och under ett övertagande. Att avbryta ett lands elförsörjning torde nog tillhöra det effektivaste i sammanhanget.

Internetsamhället har mycket bristfällig reservkraft särskilt för den stora allmänheten. Vid stora elavbrott hotar all tele- och datakommunikation att kraftigt störas eller helt upphöra. Det ”gamla” fasta telenätet hade egen energiförsörjning till telefonapparaten och central reservkraft med lång reservtid. Internet och dess apparater matas med ström direkt från elnätet och kan inte användas vid elavbrott.

Mobiltelefonin har batterier i telefonerna och relativt det ”gamla” telesystemet kortare reservtid i basstationerna. Vid långa elavbrott slutar mobilsystemet att fungera liksom en rad av dess tjänster såsom nyhetsförmedling, GPS etc. Kommunikationssystemet Rakel har reservkraft med lång uthållighet, men kan inte användas av allmänheten. En lång rad samhällsviktiga funktioner kommer att få mycket svårt att fungera vid långa elavbrott.

Utvecklingen av småskalig och lokal elteknik har lett till så låga kostnader att den blivit konkurrenskraftig med den storskaliga. Kostnaderna för den nya tekniken har nu sjunkit så mycket att huvudargumentet för ”naturligt monopol” – mycket höga kostnader — inte längre är relevant för lokala elnät med ny teknik.

Konkurrens inom lågspänningsnäten, som är lokala, skulle ge medborgarna en tryggare energiförsörjning. Det finns ett stort engagemang bland befolkningen för att kunna producera sin egen el, helt själv eller i en förening på samma sätt som i andra samfälligheter för olika gemensamma angelägenheter, eller genom nya företag.


John Åkerlund, civilingenjör
Lars Holmqvist, Totalförsvarsstiftelsen


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från LonginesAnnons

Tidlös klassiker hyllar luftens hjältar

Paul-Émile Victor och Amelia Earhart använde båda två Longines-klockor på sina expeditioner. De har fungerat som inspiration till Longines nya klockserie Spirit.
Paul-Émile Victor och Amelia Earhart använde båda två Longines-klockor på sina expeditioner. De har fungerat som inspiration till Longines nya klockserie Spirit.

Amelia Earhart, Howard Hughes, Elinor Smith och Paul-Émile Victor. 

Alla var de äventyrare som förverkligade sin upptäckarlust.

Nu presenterar ett av Schweiz mest anrika klockföretag en kollektion, helt dedikerad dessa djärva hjältar.

Sport och luftfart är bara några områden där närvaron av tid är helt nödvändig. Utan stoppur ingen tidtagning – utan klockor inga flygplan i luften. 

Världens äldsta logotyp på en klocka visar just ett bevingat timglas. Symbolen skapades av den schweiziska klocktillverkaren Longines. Företaget, som grundades redan år 1832 i lilla Saint-Imier strax utanför Bern, har alltid förknippats med lika delar elegans och sportig framtoning. 

Longines har varit officiell tidmätare vid mängder av olympiska spel, världsberömda tennismästerskap och världscuper i utförsåkning. Samtidigt har man också tydligt profilerat sig som livsviktig leverantör av precisa instrument till Féderation Aéronautique Internationale (FAI), den internationella organisationen för att främja aerodynamisk verksamhet. 

År 1938 flög Howard Hughes jorden runt på rekordtid, mätt av Longines.
År 1938 flög Howard Hughes jorden runt på rekordtid, mätt av Longines.

”Gör det omöjliga”

En av de pionjärer som levde för luften var den excentriske mångmiljonären och filmproducenten Howard Hughes. Han vilade knappast på sin förmögenhet. 1938 flög han jorden runt på rekordtid, mätt av Longines. Ombord hade Hughes alltid sin Longines Sidérograph, en patenterad klocka skräddarsydd för cockpit. 

”Gör det omöjliga, eftersom nästan alla har sagt till mig att mina idéer mest är fantasier”, löd ett av hans många kända citat. 

Legenden av långflygningar

Tio år tidigare flög Amelia Earhart som första kvinna över Atlanten. Och 1932 satt hon ensam vid spakarna för att göra om bedriften. Exakt 14 timmar och 56 minuter tog det för henne att förbinda kontinenterna och landa på Irland – efter att ha färdats genom isande vindar och drabbats av olika mekaniska fadäser. Som trygg följeslagare på resan hade denna amerikanska legend av långflygningar sin Longines-kronograf på armen. 

Amelia Earhart var knappast ensam om sin starka längtan efter äventyr och unika upplevelser. 1936 gjorde den franske etnologen Paul-Émile Victor en sju veckor lång expedition över hela Grönland. Med hjälp av klockan kunde han räkna ut sin exakta geografiska position: ”Däri låg skillnaden mellan misslyckande och succé”, sade den franske upptäckaren senare. 

Mer om hjältarna som inspirerat Longines Spirit 

Longines Spirit hyllar hjältarna

Som en hyllning till dessa djärva hjältar lanserar Longines kollektionen Spirit. Den både tidlösa och exakta designen är tydligt inspirerad av de berömda klockor och tidsinstrument som användes av dåtidens pionjärer. Alldeles oavsett om de erövrade luft, land eller hav. 

På så sätt tickar tiden för nya generationer av hjältar, utan att förlora det historiska fokus som alltid har omgärdat Longines – ända sedan urmakaren Auguste Agassiz grundade företaget på exakt samma plats som man huserar än i dag. 

Longines Spirit.
Longines Spirit.

OM LONGINES:

Det schweiziska klockföretaget grundades 1832 som ett av världens äldsta. I dag har Longines vuxit till att bli världens tredje största klocktillverkare. I Norden har Longines särskilt fokuserat på sina sport- och klassikermodeller. 

Den nya kollektionen Longines Spirit är en kombination av dessa två – sportiga klockor med en tydlig länk till historien. Spirit-modellerna är samtliga kronometer-certifierade av COSC och de mekaniska urverken innehåller spiralfjädrar av kisel för att garantera precision och ökad livslängd.  

Mer om Longines kollektion Spirit 

Mer från Longines

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Longines och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?