Annons

Debatt: Låt solel bli reservkraft

DEBATT. Avreglerade elnät kan underlätta omställningen av energisystemet och ge samhället en tryggare elförsörjning. Den nuvarande ellagen förhindrar ny energiteknik från att bidra till att göra kraftförsörjningen mindre sårbar, skriver John Åkerlund och Lars Holmqvist.

VIKTIG INFRASTRUKTUR. Lokala lågspänningsnät borde slippa koncession. Därmed skulle de kunna spela en roll i ett samhälle vars elförsörjning bara blir mer och mer sårbar.
VIKTIG INFRASTRUKTUR. Lokala lågspänningsnät borde slippa koncession. Därmed skulle de kunna spela en roll i ett samhälle vars elförsörjning bara blir mer och mer sårbar.Bild:Tore Meek

I debatterna om klimatavtalet, cyberattacker, batterilager och sårbarheten i elförsörjningen menar vi att det finns möjligheter med den nya eltekniken och pekar på försvarsnyttor. Tryggheten i samhället kan ökas och sårbarheten kan minskas om staten föreskriver att den nya solenergitekniken ska användas som reservkraft. Det stora elnätet måste kompletteras med många små lokala nät med egen produktion, energilager och reservkraft för samhällsviktiga funktioner för att minska sårbarheten.

Hinder för införande av ny teknik måste tas bort om klimatmålen ska nås. Nuvarande ellag är ett hinder för att använda ny teknik för att minska koldioxidutsläppen och sårbarheten.

Vi föreslår en delvis avreglering av elnätsmonopolet genom att i ellagen införa ett nytt undantag från koncessionsplikt för lågspänningsnät. Detta undantag skulle vara villkorat genom krav på lokal elproduktion och energilagring samt fast installerad reservkraft.

Historiskt har man inte alltid ansett att lågspänningsnät tillhör det ”naturliga monopolet”. Det var först under 1930-talet som lågspänningsledningar blev koncessionspliktiga.

Dagens solkraftsteknik kan inte användas som reservkraft. De vanligaste solcellsomriktarna med batterilager fungerar inte vid elavbrott. Solcellsanläggningar och batterier med statligt stöd borde alltid konstrueras, så att de kan fungera som reservkraft för belysning och telekommunikation och andra viktiga funktioner.

* Attraktionskraften i förslaget är så stark att det skulle påskynda klimatomställningen av energisystemet, kraftfullt förbättra totalförsvaret, minska sårbarhet i elförsörjningen, öka konkurrensen, och göra samhället mycket tryggare.

* Detta kan uppnås på privat och kommersiell grund utan bidrag från staten.

* Omregleringen skulle åtgärda samhällets sårbarhet, som beror på en lång rad konsekvenser av det stora beroendet av el.

Ny teknik har svårt att göra sig gällande och helt utnyttja sina fördelar i en juridisk miljö som är baserad på en gammal etablerad teknik, där den etablerade tekniken är lagstadgad och lagen inte ger fullt utrymme för de nya möjligheterna. Den nya eltekniken är, till skillnad från den gamla, till sin natur lokal i sin produktion, distribution, lagring och konsumtion. Utvecklingen har medfört effektivitets-, leveranssäkerhets- och kvalitetsproblem i den gamla lokala delen. Dagens lagstiftning omöjliggör avsiktligt konkurrens.

Elberoendet och totalförsvaret kräver att vår elförsörjning görs mindre sårbar. Numera är alla samhällets verksamhetsområden genom den tekniska utvecklingen elektrifierad och beroende av data- och telekommunikation, som även den är beroende av oavbruten eltillförsel. Elberoendet i samhället är totalt. Knappast något kan uträttas om inte el finns tillgängligt.

I ett försvarssammanhang kan hävdas att det civila och militära försvaret inte kan uträtta mycket vid ett långvarigt elavbrott. Landet blir förlamat. Det storskaliga elnätet som är beroende av många och långa ledningar till produktionskällorna kan mycket enkelt slås ut av en antagonist, antingen terrorist eller fientlig stat.

I diskussionen om ”hybridkriget” diskuteras det billigaste sättet att förlama offret före och under ett övertagande. Att avbryta ett lands elförsörjning torde nog tillhöra det effektivaste i sammanhanget.

Internetsamhället har mycket bristfällig reservkraft särskilt för den stora allmänheten. Vid stora elavbrott hotar all tele- och datakommunikation att kraftigt störas eller helt upphöra. Det ”gamla” fasta telenätet hade egen energiförsörjning till telefonapparaten och central reservkraft med lång reservtid. Internet och dess apparater matas med ström direkt från elnätet och kan inte användas vid elavbrott.

Mobiltelefonin har batterier i telefonerna och relativt det ”gamla” telesystemet kortare reservtid i basstationerna. Vid långa elavbrott slutar mobilsystemet att fungera liksom en rad av dess tjänster såsom nyhetsförmedling, GPS etc. Kommunikationssystemet Rakel har reservkraft med lång uthållighet, men kan inte användas av allmänheten. En lång rad samhällsviktiga funktioner kommer att få mycket svårt att fungera vid långa elavbrott.

Utvecklingen av småskalig och lokal elteknik har lett till så låga kostnader att den blivit konkurrenskraftig med den storskaliga. Kostnaderna för den nya tekniken har nu sjunkit så mycket att huvudargumentet för ”naturligt monopol” – mycket höga kostnader — inte längre är relevant för lokala elnät med ny teknik.

Konkurrens inom lågspänningsnäten, som är lokala, skulle ge medborgarna en tryggare energiförsörjning. Det finns ett stort engagemang bland befolkningen för att kunna producera sin egen el, helt själv eller i en förening på samma sätt som i andra samfälligheter för olika gemensamma angelägenheter, eller genom nya företag.


John Åkerlund, civilingenjör
Lars Holmqvist, Totalförsvarsstiftelsen


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BellPallAnnons

BellPal har utvecklat nästa generations trygghetsklocka – på babyboomgenerationens villkor

20 procent av oss svenskar är över 65 år och många kommer bli över 95 år. Vi håller oss friskare och lever längre och numera har den äldre generationen ofta ett tiotal år under vilka man fortfarande kan bo hemma själv utan hjälp av hemtjänst. Behovet av trygghet för den äldre och närstående är dock fortfarande stort. BellPals intelligenta klocka kopplar ihop seniorer med sitt egna omsorgsnätverk på ett ostigmatiserat sätt. Något som bidrar till bättre livskvalitet och egenupplevd känsla av trygghet.

Det är oftast kring 72 års ålder som äldre börjar uppleva förändringar som exempelvis sämre syn och hörsel, eller att man inte längre kan vara lika aktiv som förut. Samtidigt kan det fortfarande återstå drygt tio år innan man får ett behov av omsorg från offentlig eller kommunal hemtjänst. BellPal vill hjälpa äldre och deras nära att skapa en egenupplevd trygghet under den perioden av deras liv. Deras smarta klocka är både snygg, smart och enkel att använda, och fungerar som en metod för att förenkla relationen mellan individen, familjen och vännerna – det egna trygghetsnätverket.

– Det finns ett glapp som vi vill brygga under perioden när många drar sig för att söka hjälp. Många vill också helst bo hemma så länge som möjligt men om man inte är så mobil kan man känna sig otrygg samtidigt som ens vuxna barn oroar sig för sin förälder. Vi är den nya generationens trygghetsklocka som genom snygg design och smarta funktioner ger tryggheten i att någon alltid finns där för en om något skulle hända, säger David Ziemsky, vd och grundare av BellPal.

”Ger en grundtrygghet”

BellPal ser till seniora personers livskvalitet i stort där man för att må bra måste vara aktiv både fysiskt och socialt. Känner man sig begränsad slutar man ofta göra saker som att träffa vänner vilket riskerar att resultera i en nedåtgående spiral där man blir isolerad, äter och rör på sig mindre. Klockan blir ett naturligt och självklart stöd för att känna sig fri, och våga ge sig ut, förklarar David.

– Man vet då att om något händer mig så kommer jag få någon form av hjälp vilken ger en grundtrygghet. Samtidigt vet ens anhöriga om samma sak vilken gör dem mindre stressade också. Klockan är en helt vanlig klocka där utseendet gör att det inte blir ett stigmatiserat hjälpmedel.

Idén bakom BellPal bygger på både egna erfarenheter och studier. Att klockan levererar världens bästa falldetektor är ytterligheten i behovet av trygghet som drivit utvecklingen, förklarar David Ziemsky. Fall är den största bidragande faktorn till behov av sjukvård, och för tidig död.

– Fall innebär också en stor kostnad för samhället i och med att cirka 1500 personer dör på grund av detta varje år. Vi kan bidra till minskade kostnader inom offentlig och privat vård samtidigt som vi kan göra livet mer värdigt för individen.

Personal Medical Alert-marknaden kommer fördubblas till en cirka 120 miljarders-affär inom fem år, och USA utgör ungefär häften. BellPal är ett svenskt bolag och produkten är utvecklad i Sverige men den stora hemmamarknaden finns på andra sidan Atlanten i USA.

– Efterfrågan i USA blev snabbt väldigt stor. Medical alert-marknaden där är enorm, mycket på grund av de inte har samma trygghetsnätverk som i Sverige och att deras sjukvård är dyr. Vi arbetar med att utveckla en hel plattform med tjänster relaterade till hur man kan leva tryggare i sin hemmamiljö privat. Det är på inget sätt konkurrerande mot hemtjänst utan ett komplement, avslutar David Ziemsky.

Läs mer om BellPal här 

Mer från BellPall

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BellPall och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?