1515
Annons

Debatt: Låt ordförandeskapet bli ett avstamp för en ny svensk Europapolitik

Låt det svenska ordförandeskapet bli mer än förvaltning, skriver Anna Stellinger, chef, för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv.

Foto:Jonas Eng

Senhösten 2022. Statsministern kliver upp i talarstolen och håller ett linjetal om EU:s framtid, vilka unionens prioriteringar måste vara och varför Sverige kan och bör vara en pådrivande kraft i EU. Tyvärr bara en tankelek eftersom svenska politiker inte har någon större tradition av att lyfta fram EU och Europapolitiken. Men tänk om vi hade. Vad borde då ett sådant tal innehålla? 

De senaste månaderna har med all oönskvärd tydlighet visat att vår del av världen inte är förskonad från krigets fasor. Men kriget har också visat vikten av ett starkt EU, att EU är mer än en gemensam marknad och en kader av tjänstemän och lagstiftare.

Efter två års pandemi och med en militär invasion på vår kontinent, måste EU välja rätt väg. Vi behöver ett motståndskraftigt Europa som står emot externa chocker – vare sig det handlar om förödande krig eller pandemier.  Men svaret är inte att skydda oss från omvärlden med egna värdekedjor, egna data och egna teknologier. EU:s styrka är såväl den inre marknaden som öppenheten och starka allierade världen över. I vägskälet mellan ett mer slutet Europa och ett fortsatt öppet, bör alltid det senare väljas.

När Sverige tar över ordförandeskapet i EU i januari nästa år har vi en unik möjlighet. Vi kan presentera en tydlig vision om hur ett grönt, digitalt och konkurrenskraftigt Europa kan stärka  tillväxten och öka säkerheten. 

En ny svensk politik för EU skulle kunna innehålla tre komponenter. 

Först och främst öppenhet mot omvärlden. EU måste utveckla den inre marknaden och stärka handelsrelationer – inte minst över Atlanten och med likasinnade världen över. 

Därefter följer det konkurrenskraftiga Europa. Fler och växande företag är grunden för Europas styrka och oberoende. För vår verkliga strategiska autonomi. 

”Tänk vilken kraft om den svenska visionen för EU var tydlig.”

Till sist behöver fokus läggas på det stora behovet av grön och digital omställning i samhället. Vi måste tillvarata företagens engagemang och kapacitet att driva utvecklingen av teknik och lösningar för ökad hållbarhet.

Tänk vilken kraft om den svenska visionen för EU var tydlig. Och Sverige skulle inte stå ensam. Tvärtom finns det just nu en stor efterfrågan i Europa – efter Brexit – på en grön och digital konkurrenskraftsagenda. Låt det svenska ordförandeskapet bli mer än en förvaltning av redan pågående processer. Sverige har under första halvåret 2023 möjlighet att ta viktiga steg mot ett starkare och mer konkurrenskraftigt EU. Där EU:s mervärde är som störst.

Anna Stellinger

Chef, internationella och EU-frågor, Svenskt Näringsliv


Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?