Annons

Debatt: Låt inte Black Friday bli starten på flera svarta år

Obekväma sanningar är ofta svåra att acceptera. Att skjuta sanningen framför sig med hjälp av krediter har varit både enkelt och billigt senaste åren. Med dagens verklighet behövs självrannsakan, skriver Günther Mårder, vd på Företagarna och sparekonomisk inspiratör.

Foto:Amanda Lindgren

Det finns ingen anledning att slå in detta budskap i presentpapper: Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Pandemi, kriget i Ukraina och el- och bränslekris åsido så har det senaste decenniets ständigt pågående fest inte kunnat sluta på något annat sätt. Förhållningssätt som ”Jag lånar i dag för att kunna köpa det jag kanske har råd med imorgon” kommer då vara ett minne blott.

Samtidigt vet vi att minnet är kort, särskilt när det kommer till saker du inte upplevt själv, utan bara läst om eller fått berättat för dig. Det ekonomiska medvetandet börjar vid 20 års ålder. Mot bakgrund av att vi inte upplevt en vanlig hederlig lågkonjunktur sedan tidigt 90-tal saknar i dag majoriteten av alla i arbetsför ålder erfarenheter av att leva i den. Det är oroväckande.

Att hushållen klarat sig så lång tid från att uppleva sämre ekonomiska tider är någonting positivt. Risken är dock att misstagen blir stora när erfarenheterna är små. Kunskaper om sparande och hushållsekonomi har försvunnit med de två senaste generationerna. De privatekonomiska tips som jag ofta förmedlar var lika självklara för mina mor- och farföräldrar som de är fascinerande och extrema hos många i den kommande generationen. Av det skälet är återuppväckandet av slumrande kunskap om värdet av att hushålla med sina resurser både önskvärt, men också nödvändigt, för många hushåll.

Det är ingen hemlighet att sparande är en av mina stora passioner. Jag väljer ofta att gå till ytterlighetens kant för att inspirera och samtidigt tänja gränsen för det möjliga. Inte för att jag behöver, utan för att jag vill visa att det går. Nu märker jag nu ett allt större intresse för det som jag ofta valt att kalla ”sparad krona”. Min förhoppning är att jag kan inspirera fler till ett liv som både är hållbart och ekonomiskt balanserat i ett långsiktigt perspektiv. Ett liv där fler ser värdet i att bygga en ekonomisk buffert i syfte att öka handlingsfrihet och motståndskraft, eller som just nu – för att klara den ekonomiska verkligheten.

Som vd för Företagarna kan det kanske uppfattas som motsägelsefullt att uppmuntra till sparande och minskad konsumtion. Men är det något Sveriges små och medelstora företag behöver så är det en stabil ekonomi och kunder som inte bara kommer ha råd att handla i dag utan också imorgon. I det perspektivet är det ena snarare en förutsättning för det andra.

Senaste 25 åren har svensk ekonomi, mätt som BNP, ökat tre gånger. Problemet är bara att hushållens skulder under samma period vuxit sex gånger! Vår tillväxt kommer även till majoriteten från hushållens konsumtion. Därför kommer Riksbankens nu kraftfulla räntehöjningar påverka vår ekonomi mer än någonsin tidigare. Att låna är att tidigarelägga konsumtion, att spara är att senarelägga densamma. De senaste årens minusränta har effektivt hetsat hushållen till; lev nu, dö sen. Tänk inte mer på morgondagen. Eller annorlunda uttryckt så tar vi potential från framtidens entreprenörer och ger till dagens.

Stundande lågkonjunktur var någonstans väntad, men vägen in i den något oväntad. Det vanligaste är trots allt att en lågkonjunktur föds av marknaden själv. En stigande överoptimism leder till överhettning som sedan dramatiskt övergår till rädsla, minskat risktagande och överdriven återhållsamhet – och krisen är ett faktum. Denna gång är det i stället världens centralbanker som med kraft forcerar fram lågkonjunkturen. De ”gradvisa förändringar” i ekonomin som så gott som samtliga finansministrar brukar prata om ser vi inte mycket av just nu.

Åren med minusränta kan inte göras ogjorda, men jag kan inte låta bli att fråga mig hur världen hade sett ut utan minusränta – vad var målet och vad blev resultatet?  Att låta centralbankschefer och forskare summera följderna blir, med facit i hand, nog en nyttig övning. Oavsett detta så kommer vi sannolikt att se tillbaka på det senaste decenniets penningpolitik och ställa oss frågan: Var priset för att nå inflationsmålet värt det?

Obekväma sanningar är ofta svåra att acceptera. Att skjuta sanningen framför sig med hjälp av krediter har varit både enkelt och billigt senaste åren. Med dagens verklighet behövs självrannsakan. Ordet ekonomi kommer som du kanske vet från grekiskan och betyder att hushålla med begränsade resurser. Att identifiera och acceptera sin ekonomiska situation är en bra utgångspunkt för att inte låta hetsen att konsumera under Black Friday omvandlas i flera svarta år framöver.

 

Günther Mårder

Vd Företagarna och ekonomisk inspiratör

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera