1515
Annons

Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Debatt: Rensa territoriet från gängkriminella

Större möjligheter att expropriera de fastigheter som ägs av gängkriminella ökar dramatiskt chansen att knäcka gängen skriver Axel Josefson (M) Kommunstyrelsens ordförande och Hampus Magnusson (M), kommunalråd med ansvar för stadsutveckling, bägge vid Göteborgs stad.

Foto:Paul Björkman
Foto:Paul Björkman

DI har på både nyhetsplats och ledarsidan belyst problemet med kriminell verksamhet och gängkriminella personer i lägenheter och lokaler. Trots att fastighetsägaren ofta är medveten om vad som försiggår är möjligheterna små att vräka hyresgästen – oavsett om det är en lägenhet eller lokal. Detta uppmärksammas också av Fastighetsägarna Sverige här på debattsidan den 22 juni.

Problemet med gängkriminella som inte går att få bort från lokaler är reellt och en nyckel för att komma till rätta med problemen i utsatta och särskilt utsatta områden. Det kommer att krävas att vi får bort dessa kriminella element för att vända utvecklingen.

”Som enda stad har vi också lyckats få bort två områden från listan över särskilt utsatta. Vi har också noterat en ihållande minskning av antalet skjutningar och, inte minst dödsskjutningar.”

Göteborg var tidigare den kommun i Sverige som hade klart flest särskilt utsatta områden. Tyvärr har vi också en representativ mix av olika typer av kriminella strukturer – ungdomsgäng, MC-gäng och släktbaserade gäng eller klaner. Efter långt och målmedvetet arbete tillsammans med polis, fastighetsägare, övrigt näringsliv och civilsamhälle har vi dock i vissa avseenden lyckats vända utvecklingen. Som enda stad har vi också lyckats få bort två områden från listan över särskilt utsatta. Vi har också noterat en ihållande minskning av antalet skjutningar och, inte minst dödsskjutningar.

En viktig del i detta arbete har varit att begränsa och försvåra för de gängkriminella att vara och verka i utsatta områden. – bland annat genom att komma åt svartkontrakt och olovlig uthyrning. Förra året kunde vi på detta sätt frigöra fler än 600 hyreskontrakt i allmännyttan. Detta är ett arbete som väcker hårt motstånd i de kriminella miljöerna och den personal som arbetar med frågan lever ofta under hot, vilket naturligtvis är helt förkastligt och ytterligare understryker nivån på problemet.

Foto:Christine Olsson/TT

Trots vissa framgångar är vi långt ifrån nöjda. Det är egentligen självklart att inga göteborgare ska tvingas bo i områden där polis och rättsväsende inte kan utföra sitt arbete. Vi har därför satt som mål att samtliga fem områden ska vara avförda från listan senast 2025. Ett av de viktigaste redskapen för att nå dit är att göra det lättare att vräka hyresgäster som bedriver kriminell verksamhet. Här är vi helt eniga med både Fastighetsägarna och DI:s ledarsida. Att det ännu inte har skett är ett misslyckande från regeringens och sida. Det är därför talande att vare sig Morgan Johansson eller hans chef Magdalena Andersson vill uttala sig i frågan.

Vi skulle dock vilja gå ännu längre. Som vi sade inledningsvis bedömer vi det som nödvändigt att få bort ett antal gängkriminella från områdena om vi ska lyckas vända utvecklingen och kunna garantera de laglydiga invånarnas trygghet. Det gängen till stor del slåss om idag är territorier för bland annat knarkförsäljning. Då måste vi rensa territoriet från gängkriminella. Det innebär att vi inte kan stanna vid hyreskontrakt. Vi måste också få större möjligheter att expropriera de fastigheter som ägs av gängkriminella och deras närstående samt i övrigt begränsa deras tillträde till utsatta områden genom exempelvis visitationszoner. Det skulle dramatiskt öka chansen att knäcka gängen.

Axel Josefson (M)

Kommunstyrelsens ordförande 

Göteborgs stad

Hampus Magnusson (M)

Kommunalråd med ansvar för stadsutveckling

Göteborgs stad


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?