1515

Debatt: Lärdomen från Danmark: samarbeta med alla partier

DEBATT. När Dansk Folkeparti tog sig in i Folketinget var det många politiker som lovade att aldrig samarbeta med dem. I dag närmast konkurrerar Socialdemokraterna med Dansk Folkeparti om att vara partiet med de allra hårdaste nyporna i migrationspolitiken, skriver docent Ann-Sofie Dahl.

Statsminister Stefan Löfven och danska S-ledaren Mette Frederiksen.
Statsminister Stefan Löfven och danska S-ledaren Mette Frederiksen.Foto:Terje Bendiksby

Att Dansk Folkepartis, DF, företrädare någonsin skulle kunna bli rumsrena var en omöjlig tanke för Poul Nyrup Rasmussen, dansk socialdemokratisk statsminister 1993–2001. Nyrup Rasmussens uttalande – ”Stuerene, det bliver I aldrig!”, rumsrena blir ni aldrig – blev snabbt en klassiker och har citerats oräkneliga gånger i den danska debatten sedan han yttrade det 1999.

Men det skulle ju faktiskt nästan lika gärna kunnat ha uttalats av de flesta svenska politiker valåret 2018.

Flera gånger under den gångna valrörelsen har det sagts att ”vi måste lära av Danmark”. Well – här är en av flera läxor för svenska politiker att lära av Danmark: att den som sätter sig på höga moraliska hästar för det mesta förr eller senare tvingas klättra ned därifrån. Och då ofta under ganska oeleganta former.

Erfarenheterna visar nämligen att det är ganska så osannolikt att verkligheten ändras och problem försvinner bara för att man – eller i detta fall politiker – ignorerar dem, väljer att inte prata om dem, och i största allmänhet låtsas som om det regnar.

Eller betraktar dem – och de politiker och debattörer som inte lider av samma beröringsångest – med mer eller mindre synligt förakt. Och vägrar bemöta den oro som existerar i samhället över problemen ifråga.

Tvärtemot tenderar båda delar bara att växa. Allt enligt lärdomarna från Danmark, där man försökte sig på just den metoden en gång i tiden.

Inte för att Poul Nyrup Rasmussen själv har förflyttat sig från sin höga position, men så är han sedan länge ute ur dansk politik. Att han dessutom är gift med en politiker från Det Radikale Venstre, Danmarks allra mest politiskt korrekta parti, dock numera reducerat till en ynklig spillra av sin forna storhet – och det just på grund av sin världsfrånvända position vad gäller invandringen – är säkerligen en del av förklaringen till att han satt där uppe på sin häst, i alltmer påtaglig otakt med landets befolkning.

Nyrups socialdemokrater har däremot gjort en u-sväng som heter duga både i invandringspolitiken och i förhållandet till Dansk Folkeparti. I dag närmast konkurrerar S med DF om att vara partiet med de allra hårdaste nyporna i ”udlændingepolitikken”. Understundom är det rentav svårt att identifiera vilket av de båda partierna som egentligen är avsändare bakom olika budskap om ytterligare åtstramningar och om att värna ”det Danmark du kender”.

Under det gångna året har danskarna dessutom med stigande förvåning kunnat bevittna ett allt intensivare och ohämmat politiskt flirtande mellan just precis S och DF. Det har varit den ena utsträckta handen efter den andra mellan socialdemokraternas Mette Frederiksen, som har fört sitt parti åtskilliga snäpp till höger i invandringsfrågan, och Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl, som i sin tur alltmer har rört sitt i motsatta riktningen i välfärdspolitiken.

På DF:s partikongress i jylländska Herning förra helgen gick uppvaktningen ännu ett steg längre. Om ni ringer så lyfter vi luren, meddelade där Kristian Thulesen Dahl, med tydlig adress till socialdemokraterna.

För Mette Frederiksens del handlar det enligt uppgift om ett brutalt uppvaknande i invandringsfrågan under hennes tid som justitieminister på sluttampen av Helle Thorning-Schmidts regering (2011–2015), när hon kom gängkriminalitet och gettoproblem nära in på livet.

Det folketingsval som nu närmar sig och som ska hållas senast i juni nästa år – fast sannolikt redan under våren, men det avgör landets statsminister, Lars Løkke Rasmussen – blir det första för Mette Frederiksen som socialdemokratisk partiledare. Och kanske även det första när de gamla blockindelningarna sprängs för ett samarbete med dem som hennes företrädare för inte så länge sedan alltså räknade bort som inte varandes rumsrena.

Nu är det inte helt okomplicerat, för Dansk Folkeparti räknas ju fortfarande in i det borgerliga ”blå blok”, och har agerat ”støtteparti” till samtliga borgerliga regeringar alltsedan Anders Fogh Rasmussens första dag som statsminister hösten 2001. Att DF åtminstone delvis är sprunget ur Glistrups gamla skattesänkargäng ter sig dock inte helt begripligt när man lyssnar på partiet i dag. Thulesen Dahls vänsterretorik i välfärds- och skattefrågor står i rätt tydlig kontrast till den icke-socialistiska linje som hans svenska kollega, Jimmie Åkesson, i mångt och mycket står för.

En röst på DF är därmed rena rama lotteriet – för vem vet om det leder till fortsatt borgerlig regering eller comeback för Socialdemokraterna i statsministeriet på Borgen.

I det borgerliga lägret skiftade balansen vid det senaste folketingsvalet 2015, när Kristian Thulesen Dahl lyckades med det som Jimmie Åkesson just gick bet på: att knipa platsen som landets näst största parti. De framgångarna handlade i och för sig en hel del om borgerliga väljares irritation på det liberala Venstres partiledare, och den långa rad av skandaler som på något vis alltid tycks följa i Lars Løkke Rasmussens spår.

Statsminister blev Løkke ändå, med DF:s stöd. Först för en smal Venstre-regering som ett år senare därefter utökades med Det Konservative Folkeparti – en gång Danmarks största borgerliga parti som nu kämpar mot den låga ”spærregrænsen” på bara 2 procent till Folketinget – och regeringsdebutanterna Liberal Alliance.

Det är ännu ett tips till svenskarna: det existerar faktiskt inte någon orubblig kardinalregel i politiken om att ett lands största parti automatiskt ska ha förstatjing på regeringsmakten. Och det kan också det vara klokt att ta en titt på de stora överenskommelser – ”forlig” – på kors och tvärs över blockbildningarna som de pragmatiska danskarna är mästare på att få ihop.

Trots att det alltså är Danmarks näststörsta parti och störst i ”blå blok” har DF däremot nogsamt avhållit sig från att ingå i regeringen. Den möjligheten har i och för sig först infunnit sig under den senaste mandatperioden, när DF också alltmer har kritiserats för taktiken att hålla sig borta från det ansvar som följer med ministerbilarna.

Något sådant dilemma har inte SD, som trots sina nästan 18 procent av väljarkåren fortsätter att bemötas som något katten släpat in. Samtidigt som de mer eller mindre avdankade kommunisterna i Vänsterpartiet, med nog så mycket brutalitet på sitt politiska samvete, under fyra år har getts en nyckelroll som stödparti för Löfvenregeringen.

Det är med andra ord hög tid att klättra ned från de höga hästarna innan man själv sparkas av. Lär i stället av Danmark, där alla pratar och samarbetar med alla. Och gör det gärna liksom danskarna – med et smil.

 

Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och sedan många år bosatt i Köpenhamn.


Innehåll från HypergeneAnnons

Så digitaliserar du planering och uppföljning: ”Se det som en trappa”

Digitaliseringen berör alla företag och målet är ofta flexibilitet och effektivare processer. Inte minst när omvärlden blir allt mer oförutsägbar. Mitt i utvecklingen står Hypergene och deras molnbaserade produkt för beslutsstöd och verksamhetsstyrning. För att få ut full effekt av digitaliseringen finns steg som du bör ta i rätt ordning.

– Idag jobbar många med affärsplanering, budget och uppföljning på ett sätt som inte alltid hänger ihop. Vår produkt gör processerna enklare, höjer kvaliteten och ser till att företag kan styra mot sina mål, säger Peter Andersson, vd på Hypergene.

Digitaliseringen sker samtidigt som mycket annat i samhället förändras i snabb takt. Då blir det viktigare än någonsin att ha rätt beslutsunderlag och flexibilitet i sina planeringsprocesser. 

– Målet bör ju vara att affärsplaner, budget och prognos är enkla för organisationen att ta fram, men också enkla att revidera. Dessutom behövs rätt beslutsunderlag för chefer och ledare. Det kan låta lätt i teorin men är ofta svårt för lite större verksamheter. 

Fem steg för att lyckas

Att digitalisera sin planering, uppföljning och analys skapar nya möjligheter, fortsätter Peter Andersson, och menar att det finns fem steg för att optimera utvecklingsresan. Det första steget handlar om ekonomistyrningen.

– Ekonomi- och personalinformation är visserligen digital men finns ofta i separata system eller Excel-modeller som fyller olika funktioner. Det gör arbetet svårt. I Hypergene gör integrationer och automatiska arbetsflöden att du kvalitetssäkrar och effektiviserar budget- och prognosarbetet. 

Steg nummer två handlar om att införa stöd för affärs- och verksamhetsplanering. För med ekonomistyrningen på plats kan du enklare få strategi och styrmodell att fungera i vardagen. En viktig del är att definiera och prioritera i bolagens nyckeltal. Först då vet du vad som ska mätas och följas upp för att få bolaget att utvecklas rätt. Även här skapar Hypergene nya möjligheter, menar Peter Andersson.  Väl vid steg tre är det dags att bygga ut med mer verksamhetsdata: omvandla data och information till rapporter för analys och beslut. Det handlar om att tidigt kunna fånga signaler och styra om snabbt om det behövs.

– Vid det fjärde steget arbetar man effektivt med både kvalitetsarbete och förändringar. Nu handlar det om att optimera och förbättra processer, flöden och hur information tillgängliggörs. Med det gjort kan du i det femte steget ta hjälp av intelligenta system som föreslår lösningar med hjälp av exempelvis machine learning och AI. Det kommer vara en naturlig del i beslutsfattande i framtiden, säger Peter Andersson.

– Det är som en trappa. Det viktiga är att du har en produkt som verkligen har stöd för dina behov och låter dig ta stegen i din takt.

Ett system för nya tider

Peter Andersson berättar att Hypergene har kunder i de flesta branscher och att pandemin visat hur viktigt det blivit att ha rätt systemstöd på plats.

– Att snabbt kunna uppdatera sina planer, arbeta med rullande prognoser och få ut beslutsunderlag är exempel på det som blir allt viktigare framöver, avslutar han.

Ta del av fler insikter från Hypergene 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hypergene och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?