Annons

Debatt: Långvariga ekonomiska effekter av flyktingkrisen

DEBATT. Den långa tid det tar för framför allt flyktingar från länder utanför Europa att komma in på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandring under lång tid påverkar Sveriges offentliga finanser negativt, skriver professorn i nationalekonomi Mats Hammarstedt.

Flyktingmottagandet är en humanitär insats. Dålig integration av flyktingarna på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna, skriver Mats Hammarstedt.
Flyktingmottagandet är en humanitär insats. Dålig integration av flyktingarna på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna, skriver Mats Hammarstedt.Bild:Anders Roos

Under flyktingkrisen hösten 2015 sökte fler än 160.000 människor asyl i Sverige. Året därpå beviljades över 71.000 människor uppehållstillstånd av flykting- eller motsvarande skäl. Antalet människor som beviljades asyl 2016 var dubbelt så högt som det årliga antalet under 2014 och 2015, och flerdubbelt högre än övriga år under de senaste tjugo åren.

Under asylprocessen påverkar flyktinginvandringen Sveriges offentliga finanser negativt genom kostnader som i huvudsak belastar Migrationsverket. Huruvida invandringen efter det att flyktingarna folkbokförts i Sverige är en kostnad eller intäkt för de offentliga finanserna avgörs i hög grad av flyktingarnas integration på arbetsmarknaden.  

Nyligen publicerade Statistiska Centralbyrån siffror som visar på att flyktingars integration på den svenska arbetsmarknaden förbättrats något på senare tid, och att flyktingar kommer i sysselsättning något snabbare än tidigare. Exempelvis framkommer att bland flyktingar i åldern 20 till 64 år som mottogs i Sverige 2011 var omkring 48 procent sysselsatta fem år efter mottagning i Sverige. Bland flyktingar som mottogs 2009 tog det sju år innan samma andel sysselsatta uppnåtts. Men integrationsprocessen tar lång tid. Statistiska Centralbyråns siffror visar att 19 år efter mottagning i Sverige är knappt 70 procent av flyktingarna i åldern 20 till 64 år sysselsatta.

Den långa tid det tar för framför allt flyktingar från länder utanför Europa att komma in på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandring under lång tid påverkar Sveriges offentliga finanser negativt. En rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att sysselsättningsnivån bland utrikes födda bör uppgå till närmare 75 procent för att invandringen ska ge ett positivt tillskott till de offentliga finanserna. Sysselsättningen ska alltså vara några procentenheter högre än den sysselsättningsnivå som kan observeras bland de flyktingar som varit bosatta i Sverige i så lång tid som nitton år för att invandringen ska ge ett positivt tillskott till de offentliga finanserna.

De flyktingar Sverige tog emot under flyktingkrisen 2015 kommer således sannolikt att påverka de offentliga finanserna negativt under lång tid framöver. Att så är fallet understryks också av resultaten i rapporten "Flyktinginvandring - sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser", som jag och en kollega skrev på uppdrag av Finanspolitiska rådet år 2016. 

I rapporten studeras hur flyktinginvandring påverkar den offentliga sektorns finanser från och med året efter att flyktingarna erhållit asyl i Sverige och sju år framåt. Av kalkylerna framgår att den offentliga sektorns nettokostnad för varje flykting året efter folkbokföring i Sverige uppgår till cirka 190.000 kronor. Efter sju år i landet hade motsvarande kostnad sjunkit till cirka 95.000 kronor per flykting. Siffrorna avser ett genomsnitt för samtliga flyktingar som var 18 år eller äldre vid invandringstillfället. Flyktingar som har gymnasial, eller högre, utbildning vid invandringstillfället integreras snabbare på arbetsmarknaden, och den offentliga sektorns nettokostnad sju år efter folkbokföring uppgår för dessa flyktingar till cirka 60.000 kronor per flykting. 

Flyktingmottagandet är en humanitär insats. Dålig integration av flyktingarna på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna. De nya siffrorna från Statistiska Centralbyrån tyder på att integrationen av flyktingar faktiskt förbättrats något på senare tid. Sannolikt är denna förbättring åtminstone till någon del förklarad av konjunkturen, men rätt genomförda åtgärder skulle förmodligen kunna förbättra situationen ytterligare. Utbildningsinsatser kan vara effektiva på sikt, men även åtgärder för att göra det billigare för företag att anställa är nödvändiga. Varje högkonjunktur övergår förr eller senare i lågkonjunktur vilket i värsta fall riskerar att försämra läget. Priset för det är högt. Både för flyktingarna och för Sveriges offentliga finanser.

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet i Växjö

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg. 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISRAnnons

De är i immunterapins framkant

Ola Winqvist, CEO på ISR.
Ola Winqvist, CEO på ISR.

ISR Immune System Regulation Holding är ett läkemedel- och forskningsbolag inom immunterapi. Sedan 2012 arbetar de på bred front för att bekämpa några av världens mest ökända sjukdomar som hiv, cancer och hepatit B. En nyligen genomförd nyemission visar på ett mycket starkt intresse från investerare. 

Svenska ISR, med bas på Karolinska Institutet i Stockholm, startade via en upptäckt från djurvärlden. ISR såg att kastrerade katter sjuka i fiv – motsvarigheten till hiv – överlevde i markant högre grad till skillnad mot okastrerade katter som drabbats av viruset. 

– Kastreringen av katter leder till att produktionen av könshormoner släcks ner. Hjärnsystemet producerar då substansen GnRH – en liten molekyl med stor betydelse. Den stimulerar frisättningen av könshormoner men aktiverar även viktiga delar av immunsystemet så att infektionen börjar behandlas, säger Ola Winqvist, CEO på ISR.

EXTERN LÄNK: Nyfiken på ISR:s teknologi? Läs mer här

Pågående behandlingsstudier 

Den här insikten lade grunden för ISR, som i dag utvecklar nästa generations immunstimulerande läkemedelskandidater.

– Hormonet GnRH har funnits som läkemedel på marknaden i över 30 år och används bland annat mot prostatacancer. Då exponeras viruset för immunsystemet som kan eliminera den infekterade cellen, säger Ola Winqvist. 

Nu pågår behandlingsstudier på sjukhus i Stockholm och Göteborg kring om hivpatienter som får bromsmedicin kan minska den integrerade virusmängden och eventuellt bota sjukdomen. 

– När coronapandemin mattats av kommer vi även påbörja en studie i Berlin med smittade patienter som är resistenta mot bromsmedicin. Artresistens drabbar upp till 14 procent av hivsmittade. Det är ett stort problem som leder till att patienten riskerar att vidareutveckla aids. Det här ser vi som en marknadsintroduktion där tiden till marknaden bedöms vara väldigt kort, säger Ola Winqvist. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om bolagets arbete med läkemedel för hiv-marknaden

Stark ekonomisk plattform 

ISR senaste förträdesemission, som avslutades 29 maj, tillförde bolaget cirka 71,7 miljoner kronor. Det ger dem en stark ekonomisk plattform för att kunna genomföra kommande studier och visar att investerarna har en god tilltro till bolagets utvecklingsarbete. 

– Vi står på flera ben: hiv, cancer, hepatit B och, mest aktuellt, ett vaccin mot coronaviruset. Vi har med andra ord en utvecklingsportfölj med stor potential och studier som behöver refinansieras. De som valt att gå in i det här ser, precis som oss, en rad möjligheter som snart öppnas upp, säger Lennart Dreyer, COO på ISR, och avslutar: 

– Vi vill tacka både nytillkomna och tidigare aktieägare för förtroendet som vi har fått. Det finns en enorm marknad i både öst och väst som väntar på oss. I Kina lider till exempel 100 miljoner människor av hepatit B och vår artresestentstudie kommer med all sannolikhet bli intressant för den amerikanska marknaden – en spännande pipeline, minst sagt! 

Fakta ISR
ISR Immune System Regulation Holding AB är ett innovationsdrivet forskningsbolag med fokus på immunsystemet, baserat på Karolinska Institutet i Stockholm. Bolaget utvecklar immunstimulerande läkemedel för att behandla kroniska infektionssjukdomar och cancer genom att aktivera det egna immunsystemet. Just nu genomför ISR flera viktiga studier, både när det gäller hiv och cancer som kan få stor betydelse för framtidens behandlingar. EXTERN LÄNK: Läs mer här

Mer från ISR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISR och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?