ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 23 APR Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Långvariga ekonomiska effekter av flyktingkrisen

  • Flyktingmottagandet är en humanitär insats. Dålig integration av flyktingarna på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna, skriver Mats Hammarstedt. Foto: Anders Roos

DEBATT. Den långa tid det tar för framför allt flyktingar från länder utanför Europa att komma in på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandring under lång tid påverkar Sveriges offentliga finanser negativt, skriver professorn i nationalekonomi Mats Hammarstedt.

Under flyktingkrisen hösten 2015 sökte fler än 160.000 människor asyl i Sverige. Året därpå beviljades över 71.000 människor uppehållstillstånd av flykting- eller motsvarande skäl. Antalet människor som beviljades asyl 2016 var dubbelt så högt som det årliga antalet under 2014 och 2015, och flerdubbelt högre än övriga år under de senaste tjugo åren.

Under asylprocessen påverkar flyktinginvandringen Sveriges offentliga finanser negativt genom kostnader som i huvudsak belastar Migrationsverket. Huruvida invandringen efter det att flyktingarna folkbokförts i Sverige är en kostnad eller intäkt för de offentliga finanserna avgörs i hög grad av flyktingarnas integration på arbetsmarknaden.  

Nyligen publicerade Statistiska Centralbyrån siffror som visar på att flyktingars integration på den svenska arbetsmarknaden förbättrats något på senare tid, och att flyktingar kommer i sysselsättning något snabbare än tidigare. Exempelvis framkommer att bland flyktingar i åldern 20 till 64 år som mottogs i Sverige 2011 var omkring 48 procent sysselsatta fem år efter mottagning i Sverige. Bland flyktingar som mottogs 2009 tog det sju år innan samma andel sysselsatta uppnåtts. Men integrationsprocessen tar lång tid. Statistiska Centralbyråns siffror visar att 19 år efter mottagning i Sverige är knappt 70 procent av flyktingarna i åldern 20 till 64 år sysselsatta.

Den långa tid det tar för framför allt flyktingar från länder utanför Europa att komma in på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandring under lång tid påverkar Sveriges offentliga finanser negativt. En rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att sysselsättningsnivån bland utrikes födda bör uppgå till närmare 75 procent för att invandringen ska ge ett positivt tillskott till de offentliga finanserna. Sysselsättningen ska alltså vara några procentenheter högre än den sysselsättningsnivå som kan observeras bland de flyktingar som varit bosatta i Sverige i så lång tid som nitton år för att invandringen ska ge ett positivt tillskott till de offentliga finanserna.

De flyktingar Sverige tog emot under flyktingkrisen 2015 kommer således sannolikt att påverka de offentliga finanserna negativt under lång tid framöver. Att så är fallet understryks också av resultaten i rapporten "Flyktinginvandring - sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser", som jag och en kollega skrev på uppdrag av Finanspolitiska rådet år 2016. 

I rapporten studeras hur flyktinginvandring påverkar den offentliga sektorns finanser från och med året efter att flyktingarna erhållit asyl i Sverige och sju år framåt. Av kalkylerna framgår att den offentliga sektorns nettokostnad för varje flykting året efter folkbokföring i Sverige uppgår till cirka 190.000 kronor. Efter sju år i landet hade motsvarande kostnad sjunkit till cirka 95.000 kronor per flykting. Siffrorna avser ett genomsnitt för samtliga flyktingar som var 18 år eller äldre vid invandringstillfället. Flyktingar som har gymnasial, eller högre, utbildning vid invandringstillfället integreras snabbare på arbetsmarknaden, och den offentliga sektorns nettokostnad sju år efter folkbokföring uppgår för dessa flyktingar till cirka 60.000 kronor per flykting. 

Flyktingmottagandet är en humanitär insats. Dålig integration av flyktingarna på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna. De nya siffrorna från Statistiska Centralbyrån tyder på att integrationen av flyktingar faktiskt förbättrats något på senare tid. Sannolikt är denna förbättring åtminstone till någon del förklarad av konjunkturen, men rätt genomförda åtgärder skulle förmodligen kunna förbättra situationen ytterligare. Utbildningsinsatser kan vara effektiva på sikt, men även åtgärder för att göra det billigare för företag att anställa är nödvändiga. Varje högkonjunktur övergår förr eller senare i lågkonjunktur vilket i värsta fall riskerar att försämra läget. Priset för det är högt. Både för flyktingarna och för Sveriges offentliga finanser.

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet i Växjö

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg. 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.