1515
Annons

Debatt: Lägg ned lärarutbildningen

DEBATT. Trots flera försök från politikerna att förbättra de svenska lärarutbildningarna har inget lyckats. Dagens lärarutbildning präglas av låga krav, stora avhopp och flummig pedagogisk forskning. Vad som behövs är en helt ny lärarutbildning, som fokuserar på hjärnforskning och metodik samt riktar sig till dem som redan har en akademisk examen, anser Isak Skogstad.

Vi har kommit till en punkt då det är hög tid att erkänna att de svenska lärarutbildningarna har misslyckats, anser Isak Skogstad, högstadielärare.
Vi har kommit till en punkt då det är hög tid att erkänna att de svenska lärarutbildningarna har misslyckats, anser Isak Skogstad, högstadielärare.Bild:TT/Magnus Glans

Det finns nog ingen som har lyckats undgå att läsa nyheter och rubriker om den allvarliga lärarbristen i Sverige. Samtliga politiska partier har under de senaste åren utvecklat sin skolpolitik i syfte att besvara väljarnas oro över skolans situation. Och många är oroliga; skolan har varit en av de absolut viktigaste frågorna för väljarna under en mycket lång tid.

Det har givit upphov till att politiker så intensivt har diskuterat frågor som lärarlöner, friskolor och karriärtjänster. Det må vara viktiga frågor, men än så länge har inget politiskt parti vågat ta tag i ett allt större orosmoln – lärarutbildningarna.

Statens utbildningar för blivande lärare präglas av låg kvalitet, stora avhopp och pedagogiska idéer utan grund i evidens eller empiri. Bristen på lärare kan självfallet inte enbart lösas med hjälp av bra utbildningar, men jag menar att det finns anledning att tro att den negativa effekten av lärarutbildningens låga status hos blivande studenter är större än vad många tror. Det har fått följden att lärarutbildningen, och således i förlängningen läraryrket, har ratats av duktiga studenter. Data visar att knappt någon annan högskoleutbildning har sett en lika kraftig nedgång av studenternas skolbetyg, sociala ursprung eller poäng på högskoleprovet sedan mitten av 1990-talet.

Utöver att de blivande lärarnas akademiska förmåga har sjunkit avsevärt finns det även anledning att ifrågasätta innehållet i lärarutbildningarna. Den pedagogiska forskningen som blivande lärare möter är ofta irrelevant för deras framtida yrkesutövning, och det råder en i princip total avsaknad av den internationellt uppmärksammade forskningen om inlärning som har skett inom de kognitiva neurovetenskaperna. Den pedagogiska kurslitteraturen inom lärarutbildningarna präglas snarare av ideologiska idéer än evidensbaserad empiri.

Därtill har den praktiska undervisningskonsten, metodiken, prioriterats bort. Resultatet av detta är att vi får nyutexaminerade lärare som är bekanta med gamla pedagogiska filosofier, men som inte vet hur inlärning i den mänskliga hjärnan fungerar eller hur man säkerställer studiero i ett klassrum.

Många politiker har visserligen velat förbättra lärarutbildningarna. Problemet, att lärarutbildningen upplevs som alltför irrelevant för de framtida lärarnas kommande undervisning, är långt ifrån nytt. Men trots att lärarutbildningen har gjorts om gång på gång de senaste decennierna har man inte kommit till bukt med problemet. Det är egentligen inte så konstigt, då oavsett hur man ändrar om i lärarutbildningarnas struktur eller hur kurserna namnges så är det samma personer som ansvarar för utbildningen.

Vi har kommit till en punkt då det är hög tid att erkänna att de svenska lärarutbildningarna har misslyckats – och det är dags att starta om på riktigt.

Det är hög tid att lägga ner statens lärarutbildningar och ersätta dem med en helt ny sorts lärarutbildning, som riktar sig till dem som redan har en akademisk examen i ett undervisningsämne. Utbildningen bör vara en kort påbyggnadsutbildning. Vän av ordning kan nu invända och säga att det redan finns en sådan utbildning i dag, KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning).

Problemet är att den inte särskiljer sig från den vanliga lärarutbildningen i dess innehåll – det är fortfarande samma abstrakta pedagogik som dominerar inom den. Vad som behövs är en påbyggnadsutbildning som enbart fokuserar på kognitionsvetenskap, utbildningspsykologi och metodik. Pedagogiken bör helt enkelt stängas ute från den nya lärarutbildningen.

Självfallet måste antagningskraven till en ny lärarutbildning vara rigorösa. Utöver att den ska kräva att presumtiva studenter redan har en akademisk examen innan lärarstudierna påbörjas, ska utbildningen även omfattas av ämnesprov och lämplighetstest. Det kommer att leda till en selektion av studenter, vilket i sin tur leder till att utbildningens status och söktryck stärks.

På lång sikt kommer det att leda till ett mer attraktivt läraryrke, men även höjda skolresultat. Blivande lärare måste helt enkelt rustas med den kunskap som är av vikt för att utforma en såpass effektiv undervisning som möjligt.

Det är dags att politikerna gör upp med det pedagogiska snömoset som präglar dagens lärarutbildning och går fram med förslag som faktiskt kan råda bot på problemen. Jag har föreslagit en lösning som ni politiker mer än gärna får kopiera. Varsågoda!

Isak Skogstad, Högstadielärare, f.d. ordförande Lärarnas riksförbund studerandeförening 2015-2017


Läs svar från Lärarnas riksförbunds studerandeföreningar här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från Heba Fastighets ABAnnons

Mindre plast i hushållssoporna ger fjärrvärme med lägre klimatpåverkan

Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.
Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.

Vi svenskar kan bli mycket bättre på att källsortera plastförpackningar. Det har fastighetsbolaget Heba och Stockholm Exergi tagit fasta på. Tillsammans genomför de ett projekt som ska resultera i mindre plast i hushållsavfallet – och därmed ett lägre klimatavtryck från uppvärmningen av Hebas lägenheter.  

I dag hamnar över hälften av alla plastförpackningar i hushållsavfallet i stället för att återvinnas. Det kan jämföras med att 94 procent av glasförpackningarna återvinns, enligt statistik från Naturvårdsverket. 

Fastighetsbolaget Heba som utvecklar, äger och förvaltar bostäder och samhällsfastigheter i Stockholmsregionen och Mälardalen, har krokat arm med Stockholm Exergi för att minska andelen plast som går till förbränning. 

– På Heba vill vi tillsammans med Stockholm Exergi reducera utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmen. Då måste vi se till att våra hyresgäster sorterar ut plasten från hushållssoporna. Om en mindre mängd fossila material bränns blir klimatavtrycket från fjärrvärmen lägre, förklarar Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba. 

Gemensam insats

Det är just plasten som förbränns vid produktion av fjärrvärme och el som är den största källan till utsläpp av koldioxid i Stockholm Exergis verksamhet.  

– Tyvärr har vi liten möjlighet att påverka hur mycket plast som avfallet innehåller. För oss är det viktigt att lyfta fram möjligheten att vi tillsammans med våra kunder kan göra något konkret åt saken och minska andelen plast i avfallet. Det är precis vad samarbetet med Heba handlar om – att gemensamt göra en insats för klimatet, säger Sofi Erselius, miljöchef på Stockholm Exergi.

Satsning på miljörum och information

Men hur ska Heba få sina hyresgäster att slänga mindre plast i hushållssoporna? 

– Vi kommer att uppdatera våra miljörum så att det blir tydligare var olika material ska slängas. Vi ser över uppställningen av behållare och hur ofta de behöver tömmas. Men det viktigaste redskapet vi har är att dela information, i olika kanaler och vid flera tillfällen, säger Sanna Göthlin.

Nyligen har Heba även infört hållbara hyreskontrakt vid nyinflyttning, där källsortering är ett krav. Både satsningen tillsammans med Stockholm Exergi och de nya hyreskontrakten hjälper Heba att minska sin indirekta klimatpåverkan. Det här är viktiga steg på vägen mot klimatneutralitet, konstaterar Sanna Göthlin.

Om Heba Fastighets AB
Heba erbjuder hållbara och trygga boenden att trivas i under livets olika faser. För att få en klimatneutral verksamhet arbetar Heba metodiskt med att minimera, förbättra och påverka. Långsiktigt hållbarhetsmål är att förvaltningen ska vara klimatneutral senast 2030 och hela verksamheten senast 2045. 

Läs mer om Heba här. 

Om Stockholm Exergi
Stockholm Exergi är stockholmarnas energibolag. Dygnet runt, året om, tryggar bolaget den växande Stockholmsregionens tillgång till värme, kyla, el samt hantering av avfall. Samtidigt bidrar de till att göra Stockholm till en attraktiv och mer hållbar stad med potential att bli världens första klimatpositiva huvudstad.

Läs mer om Stockholm Exergi här.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Heba Fastighets AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?