1515

Debatt: Lägg ned lärarutbildningen

DEBATT. Trots flera försök från politikerna att förbättra de svenska lärarutbildningarna har inget lyckats. Dagens lärarutbildning präglas av låga krav, stora avhopp och flummig pedagogisk forskning. Vad som behövs är en helt ny lärarutbildning, som fokuserar på hjärnforskning och metodik samt riktar sig till dem som redan har en akademisk examen, anser Isak Skogstad.

Vi har kommit till en punkt då det är hög tid att erkänna att de svenska lärarutbildningarna har misslyckats, anser Isak Skogstad, högstadielärare.
Vi har kommit till en punkt då det är hög tid att erkänna att de svenska lärarutbildningarna har misslyckats, anser Isak Skogstad, högstadielärare.Bild:TT/Magnus Glans

Det finns nog ingen som har lyckats undgå att läsa nyheter och rubriker om den allvarliga lärarbristen i Sverige. Samtliga politiska partier har under de senaste åren utvecklat sin skolpolitik i syfte att besvara väljarnas oro över skolans situation. Och många är oroliga; skolan har varit en av de absolut viktigaste frågorna för väljarna under en mycket lång tid.

Det har givit upphov till att politiker så intensivt har diskuterat frågor som lärarlöner, friskolor och karriärtjänster. Det må vara viktiga frågor, men än så länge har inget politiskt parti vågat ta tag i ett allt större orosmoln – lärarutbildningarna.

Statens utbildningar för blivande lärare präglas av låg kvalitet, stora avhopp och pedagogiska idéer utan grund i evidens eller empiri. Bristen på lärare kan självfallet inte enbart lösas med hjälp av bra utbildningar, men jag menar att det finns anledning att tro att den negativa effekten av lärarutbildningens låga status hos blivande studenter är större än vad många tror. Det har fått följden att lärarutbildningen, och således i förlängningen läraryrket, har ratats av duktiga studenter. Data visar att knappt någon annan högskoleutbildning har sett en lika kraftig nedgång av studenternas skolbetyg, sociala ursprung eller poäng på högskoleprovet sedan mitten av 1990-talet.

Utöver att de blivande lärarnas akademiska förmåga har sjunkit avsevärt finns det även anledning att ifrågasätta innehållet i lärarutbildningarna. Den pedagogiska forskningen som blivande lärare möter är ofta irrelevant för deras framtida yrkesutövning, och det råder en i princip total avsaknad av den internationellt uppmärksammade forskningen om inlärning som har skett inom de kognitiva neurovetenskaperna. Den pedagogiska kurslitteraturen inom lärarutbildningarna präglas snarare av ideologiska idéer än evidensbaserad empiri.

Därtill har den praktiska undervisningskonsten, metodiken, prioriterats bort. Resultatet av detta är att vi får nyutexaminerade lärare som är bekanta med gamla pedagogiska filosofier, men som inte vet hur inlärning i den mänskliga hjärnan fungerar eller hur man säkerställer studiero i ett klassrum.

Många politiker har visserligen velat förbättra lärarutbildningarna. Problemet, att lärarutbildningen upplevs som alltför irrelevant för de framtida lärarnas kommande undervisning, är långt ifrån nytt. Men trots att lärarutbildningen har gjorts om gång på gång de senaste decennierna har man inte kommit till bukt med problemet. Det är egentligen inte så konstigt, då oavsett hur man ändrar om i lärarutbildningarnas struktur eller hur kurserna namnges så är det samma personer som ansvarar för utbildningen.

Vi har kommit till en punkt då det är hög tid att erkänna att de svenska lärarutbildningarna har misslyckats – och det är dags att starta om på riktigt.

Det är hög tid att lägga ner statens lärarutbildningar och ersätta dem med en helt ny sorts lärarutbildning, som riktar sig till dem som redan har en akademisk examen i ett undervisningsämne. Utbildningen bör vara en kort påbyggnadsutbildning. Vän av ordning kan nu invända och säga att det redan finns en sådan utbildning i dag, KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning).

Problemet är att den inte särskiljer sig från den vanliga lärarutbildningen i dess innehåll – det är fortfarande samma abstrakta pedagogik som dominerar inom den. Vad som behövs är en påbyggnadsutbildning som enbart fokuserar på kognitionsvetenskap, utbildningspsykologi och metodik. Pedagogiken bör helt enkelt stängas ute från den nya lärarutbildningen.

Självfallet måste antagningskraven till en ny lärarutbildning vara rigorösa. Utöver att den ska kräva att presumtiva studenter redan har en akademisk examen innan lärarstudierna påbörjas, ska utbildningen även omfattas av ämnesprov och lämplighetstest. Det kommer att leda till en selektion av studenter, vilket i sin tur leder till att utbildningens status och söktryck stärks.

På lång sikt kommer det att leda till ett mer attraktivt läraryrke, men även höjda skolresultat. Blivande lärare måste helt enkelt rustas med den kunskap som är av vikt för att utforma en såpass effektiv undervisning som möjligt.

Det är dags att politikerna gör upp med det pedagogiska snömoset som präglar dagens lärarutbildning och går fram med förslag som faktiskt kan råda bot på problemen. Jag har föreslagit en lösning som ni politiker mer än gärna får kopiera. Varsågoda!

Isak Skogstad, Högstadielärare, f.d. ordförande Lärarnas riksförbund studerandeförening 2015-2017


Läs svar från Lärarnas riksförbunds studerandeföreningar här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?