Annons

Debatt: Kvinnor lönediskrimineras inte

DEBATT. I valrörelsen lovade Centern att lägga 6,4 miljarder kronor på att göra lönerna mer jämställda. Den huvudsakliga orsaken till skillnader i lön mellan könen handlar om att män och kvinnor väljer olika, skriver författaren David Eberhard.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Det har kommit att bli en etablerad sanning att vi i Sverige har en lönediskriminering mellan män och kvinnor. Det upprepas ständigt från olika företrädare som om det vore helt oomtvistat. Få ifrågasätter. I stället skäms man över hur illa ställt det är med jämställdheten. Så mycket skäms man att det måste till extraordinära insatser. I valrörelsen lovade C 6,4 miljarder kronor för att rätta till problemet.

Det är lite märkligt det där. Hur kan det komma sig att vi som anser oss själva vara det mest jämställda landet i världen fortsätter att belöna kvinnor och män olika? Tycker vi inte att de gör ett lika bra jobb? För så måste det ju vara. Någon legal förklaring till olika löner finns nämligen inte. Precis samma lagar gäller för män och kvinnor och lönediskriminering är förbjudet i lag. Ändå är det skillnad i medelinkomst mellan könen. ”Orättvist” ropar Feministiskt Initiativ (och alla andra) i kör.

Det är så det låter eftersom det är radikalfeministerna som har etablerat sanningen. Och den bör man inte förneka om man ska framstå som jämställd. Och jämställda vill ju alla vara. Knystar man något som kan uppfattas vara emot totalt lika utfall mellan könen i varje given del av livet, blir man lätt utmålad som bakåtsträvare och manschauvinist. Det var precis det som hände debattören Pär Ström för några år sedan när han med hjälp av fakta faktiskt ifrågasatte den gängse myten om att det förekommer en gigantisk lönediskriminering. Han hotades och förlöjligades så mycket att han helt enkelt slutade att debattera.

Fast Pär Ström hade rätt. Det finns det siffror på. Och forskning. Enligt Medlingsinstitutet som undersöker löneskillnader finns det visserligen en tämligen stor skillnad mellan könen sett till genomsnittlig inkomst. Det skiljer så mycket som 9,4 procent 2017.

Frågan är dock om det beror på diskriminering eller om det går att förklara på annat sätt. Det första man då måste göra är att bearbeta siffrorna så att man vet vad det är man jämför. Och det har Medlingsinstitutet faktiskt gjort – åtminstone delvis. När man bryter ned siffrorna och i stället jämföra yrke för yrke visar det sig att löneskillnaden mellan könen gått ned till 3,9 procent.

Det är dock fortfarande en skillnad som man bör fundera över. Kan det verkligen finnas en 3,9 procent stor osaklig löneskillnad mellan könen i det moderna Sverige? Nja, Medlingsinstitutet anser inte det. De är tydliga med att förklara att det är skillnad mellan osakliga skillnader och oförklarade skillnader. Det är ju inte bara samma yrke som måste jämföras utan även många andra faktorer. En given sådan är antal tjänsteår. En annan är vilken position man innehar. Två människor kan ha samma utbildning men helt olika tjänster. Den ena kan vara den andres chef. Hur tar man reda på sånt?

Det är faktiskt inte så svårt. I Storbritannien har Office for National Statistics visat att det inte finns några löneskillnader alls mellan könen som inte kan förklaras med att kvinnor i högre grad är hemma med barn än männen. Dessutom ser man att skillnaderna endast finns om familjen får sitt första barn runt 30 års ålder. Likadant ser det ut i Sverige enligt ett flertal studier (bland annat av Eva Meyersson och medarbetare).

Inom samma yrken på samma arbetsplats kunde man inte finna någon löneskillnad alls. Det som kvarstod var en skillnad på 0,1 procent. Det vill säga ingenting.

Fast allt det där spelar enligt radikalfeministerna ingen som helst roll. För det är ju fortfarande 9,4 procent skillnad och det är orättvist. Och att kvinnor vill vara hemma med sina barn är också orättvist – oavsett att man väljer det helt själv. För enligt det gängse radikalfeministiska sättet att se på saken beror alla skillnader på osynliga strukturer och patriarkatet. Strukturer som håller kvinnor tillbaka och som på så sätt syftar till att förslava 50 procent av mänskligheten.

Måhända finns det sådana strukturer, men i dagens moderna västerland är de väldigt nära utrotning. Unga kvinnor i Storbritannien (och förmodligen också i Sverige) tjänar de facto mer än unga män. Visserligen inte särskilt konstigt eftersom de i genomsnitt är bättre utbildade, men ändå ett tecken på att det inte finns några svårigheter för kvinnor att göra precis vad de vill. Det får nämligen alla göra i västerländska demokratier. Det är det som är så bra med vår kultur. Den är demokratisk, jämställd och därför har alla samma möjligheter.

Möjligen finns det rester av gamla strukturer kvar på en och annan arbetsplats, men den huvudsakliga orsaken till skillnader i lön mellan könen handlar inte alls om det. Det handlar om att män och kvinnor väljer olika eftersom de har olika prioriteringar i livet.

Jämställdhet handlar inte om lika utfall utan enbart om lika möjligheter. Så när politiker försöker styra vad enskilda familjer vill göra med sina liv agerar de inte för en ökad jämställdhet utan för en klåfingrighet som ignorerar människors egen fria vilja.

 

David Eberhard, psykiater och författare


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?