1515

Debatt: Kurderna kan stoppa Erdogans maktspel

På söndag hålls både president- och parlamentsval i Turkiet. I valspurten har Erdogan en besvärlig balanskalkyl att göra mellan turk-nationalistiska och kurdiska röster, skriver Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet.

Turkiets president Erdogan.
Turkiets president Erdogan.Foto:AP

På söndag, mitt i bruset av andra omtumlande händelser på den globala scenen, något som kommer att ha stor betydelse för internationell fred och säkerhet. Det är dagen då uppåt 60 miljoner turkiska väljare i Turkiet och utomlands (inklusive cirka 1,5 miljoner förstagångsväljare sedan sist, i november 2015) ska företa kombinerat president- och parlamentsval.

Det handlar om slutligt ja eller nej till det regimskifte som Turkiets starke man, Recep Tayiip Erdogan, länge har eftersträvat, ja eller nej till att legalisera det presidentstyre som i praktiken rått minst sedan det spektakulära, omstridda och misslyckade kuppförsöket för snart två sedan. Oavsett valutgången handlar det om en den turkiska politiska dramatikens grande finale.

Kampen står mellan dem som ser Erdogan som frälsaren och garanten för det nya Turkiets anspråk på regionalt ledarskap, och dem som snarare håller Erdogans maktambitioner som den främsta anledningen till senare års serie av politiska och ekonomiska kriser och Turkiets utrikespolitiska vilsenhet. Därtill kommer den andel som delar synen på presidentens ansvar för vad som varit, och inte köper allt tal om kampen mot terrorn som ursäkt för alla rättsstatliga och demokratiska övergrepp, men som likväl kan frestas rösta utifrån rädslans diktat, att kaos hotar om Ledaren försvinner.

Om Erdogan än en gång lyckas med konststycket att i tillräcklig grad mobilisera anhängare (och skrämma tvehågsna), så att utfallet – i internationellt godtagbart fria och rättvisa val (men här finns stora frågetecken) – blir att han vinner presidentvalet och hans parti AKP med valallierade behåller majoriteten i parlamentet då har hans presidentsystem vunnit laga kraft och kan träda i kraft omedelbart. Och detta nya system innebär i korthet:

* Väsentligen att all exekutiv och statlig makt samlas i presidentens händer, utan maktbegränsande institutioner.

* Att makt förskjuts från parlamentet till presidentpalatset.

* Att den styrande regimberättelsen lever vidare i orubbat bo.

* Att de som under senare år drabbats av regimens och undantagstillståndets järnnäve kan ”låta hoppet fara”.

Det blir alltså en grannlaga sak för Turkiets demokratiskt sinnade vänner, att förhålla sig till, särskilt om man beaktar det permanenta i regimförändringen, med endast kommande val som (teoretisk) möjlighet att (demokratiskt) genomdriva förändringar.

Det finns som vi sett i dagens värld många autokrater, eller diktatorer, mer eller mindre trovärdigt sprungna ur en folkmajoritet i val, men få om ens någon av dem har formellt och konstitutionellt så långtgående maktbefogenheter som dem som Erdogan får om han vinner detta avgörande val.

Och man bör då komma ihåg att själva beslutet om systemskiftet togs i förra årets folkomröstning, med knappast möjliga marginal efter en internationellt kritiserad process, 51–49. Presidentsystemet träder således i kraft oavsett vem som vinner; att ändra tillbaka (som oppositionen nu talar om) kräver två tredjedelars majoritet i parlamentet för beslut, eller tre femtedelar för att föra saken till en ny folkomröstning – en långt ifrån enkel sak, om valet skulle få en sensationell utgång.

Och även aktuella utfästelser från oppositionen (och faktiskt också Erdogan) att häva undantagstillståndet ger upphov till en mängd frågor inte minst av retroaktiv art, givet serien av kontroversiella dekret sedan kuppförsöket för två år sedan.

Allt detta bidrar till att skapa en bild av eftervalskris, oavsett valutgång. Stora, svåra och snabba beslut måste fattas, inte minst rörande Turkiets ekonomiska kris, i en konstitutionellt och politiskt synnerligen rörig situation.

Detta gäller förstås så mycket mer om valet inte utmynnar i en djupt problematisk men likväl tydlig och trovärdig Erdogan-seger.

I skrivande stund indikeras i opinionsundersökningar både att AKP (i allians med främst turknationalistiska MHP) kan få svårt att vinna majoritet i parlamentsvalet och att Erdogan kan få svårt att vinna redan i presidentvalets första omgång – och att han inför en eventuell andra omgång 8 juli riskerar att få som motståndare en gemensam oppositionskandidat som seglar i medvind och kanske även kan dra fördel av en oppositionsvinst i parlamentsvalet. Detta med samtidiga president- och parlamentsval kan ju visa sig slå i en annan riktning än vad som var presidentpalatsets avsikt.

Avgörande för om Erdogan hamnar över eller under 50 procentsgränsen respektive om Erdogans ”Folkets allians” förmår vinna majoritet i parlamentet – vilket krävs för att det nya systemet ska fungera någorlunda friktionsfritt – förefaller de kurdiska rösterna att kunna bli. Om HDP- partiet av egen kraft lyckas övervinna 10 procentspärren till parlamentet så kan det vara tillräckligt för att tippa balansen till fördel för oppositionen.

Och om Erdogans hårda tag mot PKK och den vidare kurdiska rörelsen förmår även kurdiska AKP-lojalister att nu överge Erdogan i presidentvalet så kan detta verksamt bidra till en andra omgång, och förstärkt dramatik även där och då. I valspurten har Erdogan en besvärlig balanskalkyl att göra mellan turk-nationalistiska och kurdiska röster.

Få tvivlar dock på att Erdogan inte till sist vinner. Men om det går till en andra omgång, med den polarisering och dramatisering som detta innebär, försvagas oundvikligen legitimiteten i systemskiftet, särskilt om segern blir genant knapp, som en manifestation av att Erdogan inte är och aldrig kan bli en hela det turkiska folkets president.

Och om därtill skulle ske att hans parti AKP, med eller utan fortsatt allians med MHP, tappar majoriteten och därmed möjligheten att agera transportkompani i det fortsatta presidentstyret uppstår ett läge av ytterligare förstärkt instabilitet. Med den extrema polarisering som råder i Turkiet är ett fungerande ”kohabitationssystem” av fransk typ i praktiken en otänkbarhet – även om den nya författningen ger presidenten extraordinära befogenheter att styra mot parlamentsmajoritetens vilja.

Det ser alltså ut som om Turkiets olika kriser inte kommer att upphöra i och med att väljarna nu åter kallas till urnorna, för ytterst grannlaga och svåra beslut; permanentande av, eller början till slutet för, epoken Erdogan?

 

Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?