Att vara chef för riksbanken är en av de viktigaste uppgifterna i svensk ekonomi. Riksbankschefen är jämte finansministern den som främst ansvarar för den ekonomiska politiken i Sverige.
Utvecklingen under de senaste decennierna har ställt stora krav på Riksbankens agerande. Den svenska finanskrisen i början på 1990- och den internationella finanskrisen 2008/2009, då hela det internationella finanssystemet var nära total kollaps, är exempel på detta. Som en konsekvens av dessa båda kriser har regleringarna av det finansiella systemet kraftfullt utvecklats. I penningpolitiken har inflationsmålet fått en central betydelse.
Det innebär att kommunikationen runt olika beslut när det gäller riksbankens agerande har fått en allt större betydelse för de finansiella marknadernas reaktion. Betydelsen av klar kommunikation har ytterligare understrukits sedan penningpolitiken från 2015 utvecklats till att omfatta stora köp av obligationer inom olika delar av obligationsmarknaden.
Vad krävs då av en riksbankschef som sannolikt kommer sitta över perioden 2023-2034? Som vi ser det måste en riksbankschef ha god kompetens på följande områden:
• Nationalekonomiskt kunnande på hög nivå.
• Förmåga att kommunicera så att inga missförstånd föreligger när det gäller Riksbankens politik.
Självklart måste en riksbankschef ha en gedigen kunskap i nationalekonomi både när det gäller finans- och penningpolitik och finansiell stabilitet. Det senare har att göra med hur finansiella tillgångar värderas, hur finansiella marknader fungerar och hur finansiella institutioner som banker, försäkringsbolag och andra finansiella mellanhänder fungerar.
Behöver personen ha forskarbakgrund och vara disputerad? Här är svaret nej. Sedan 1979 har Sverige haft fem olika riksbankschefer:
1979-1982 Lars Wohlin
1982-1993 Bengt Dennis
1994-2002 Urban Bäckström
2003-2005 Lars Heikensten
2005-2022 Stefan Ingves
Av dessa var inte Bengt Dennis och Urban Bäckström disputerade ekonomer men hade en gedigen utbildning och kunskap i ekonomi. Båda verkade under lång tid och fick hantera finansiella kriser. Enligt vår bedömning var de framför allt duktiga ledare som omgavs sig med erfarna och kvalificerade ekonomer och skapade en miljö med högt i tak för att kunna analysera och fatta genomtänkta policybeslut.
Förmågan att kunna kommunicera med omvärlden och då i synnerhet med de finansiella marknaderna har blivit allt viktigare för en riksbankschef. Sverige har gått ifrån en hårt reglerad finansiell sektor till en avreglerad och marknadsorienterad, där riksbanken bestämmer reporäntan men kanske ännu viktigare styr inflationsförväntningarna genom sitt sätt att kommunicera. Förmågan att kommunicera med de finansiella marknadernas aktörer måste utgå från en djup förståelse av marknadernas funktionssätt. Näste riksbankchef bör därför ha lång och praktisk erfarenhet av hur marknaderna fungerar och reagerar.
En av Stefan Ingves främsta egenskaper har varit hans långa erfarenhet av att hantera finansiella kriser i Sverige och utomlands. Eftersom det finns all anledning att utgå från att det kommer fler kriser bör näste riksbankschef ha gedigen erfarenhet av finansiell krishantering.
I en alltmer globaliserad finansiell verklighet blir samspelet mellan olika länders riksbanker och reglerande myndigheter allt viktigare. Erfarenhet av det internationella samspelet och väl upparbetade kontaktytor och respekt hos internationella motparter är av största betydelse. I de internationella kontakterna är riksbankschefens roll helt central.
Även nationellt måste man vara öppen för en större samordning av olika myndigheters agerande Det kan mycket väl bli så att det framåt behövs mer av avstämning mellan penningpolitik, finanspolitik och makrotillsyn. Riksbankens oberoende ska inte ifrågasättas men en öppenhet för dialog och samarbete där så är möjligt är önskvärda egenskaper hos nästa riksbankschef.
Enligt vår uppfattning är ledarförmågan av avgörande betydelse för en riksbankschef. Riksbanken är en stor intellektuell organisation med många synnerligen kvalificerade medarbetare, där det är viktigt att skapa en miljö med högt i tak och utrymme för olika åsikter. Man får som chef vara försiktig med att dominera analys och diskussion men samtidigt måste man ha förmågan att fatta beslut även under osäkerhet.
Enligt vår bedömning har ingen av de vice riksbankscheferna tillräcklig samlad erfarenhet för att leda en så stor och komplex organisation som Riksbanken. Det är därför viktigt att i god tid bredda sökandet till erkänt kompetenta ledare utanför banken.
I år är dessutom valår vilket borde göra det angeläget att ha klart rekryteringen av en ny riksbankschef till sommaren i år, så att frågan inte hamnar mitt i valrörelsen.
Gabriel Urwitz, ordförande AB Segulah och f d professor i finansiell ekonomi
Staffan Viotti, fd rådgivare till Riksbanken och Finansinspektionen och tidigare professor i finansiell ekonomi
