ANNONS:
Till Di.se

Debatt: Korttidsarbete hjälper industrin

  • Foto: Fredrik Sandberg

DEBATT. Nyligen lämnade utredningen ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete sitt delbetänkande till finansdepartementet. Vår uppmaning till nästa regering är tydlig: Lyssna på utredaren och lyssna på parterna inom industrin, skriver nio företrädare för parterna inom industrin.

Begreppet korttidsarbete förknippas oftast med kris och djup lågkonjunktur. Systemet går ut på att de anställda tillfälligt går ned i tid och att staten går in och tar en del av kostnaden. Stödperioden varierar, men är i allmänhet 6–12 månader.

Och som krisåtgärd är systemet effektivt. När finanskrisen briserade för tio år sedan var systemet med korttidsarbete till stor hjälp i länder som Tyskland, Frankrike och Finland där det mildrade effekterna av krisen.

I Sverige gick också anställda ned i tid under finanskrisen, men här fick i stället individen och företagen stå för notan och först efter att en varselvåg svept över industrin. Sedan dess har även vi ett system med korttidsarbete på plats, men till skillnad från i länderna ovan så är inte det svenska systemet permanent. I stället så aktiveras det av staten vid händelse av djup ekonomisk kris i samhället. Och det är ett problem.

Behovet av en lösning där parterna tillsammans med staten tar ansvar för att säkra den inhemska kompetensen finns även utanför kristider. Det handlar framför allt om när företag utsätts för tillfälliga, men allvarliga, störningar i sin ekonomi.

Så länge verksamheter i Sverige inte har villkor som är likvärdiga med dem i viktiga konkurrentländer innebär det en risk för investeringar och jobbtillfällen. Vid eventuella neddragningar på koncernnivå är till exempel risken överhängande att arbetstagare i Sverige blir uppsagda eftersom företaget kan använda sig av korttidssystemet på andra håll.

Likaså har Sverige en konkurrensnackdel vid nyetableringar och omlokalisering av produktionen. Ett företag är sannolikt mer benäget att förlägga verksamhet till ett land där det vet att staten bidrar för att säkra jobben och kompetensen om det skulle hamna i akuta svårigheter.

Som tur är så finns det en medvetenhet från politiskt håll om problemet. Regeringen tillsatte tidigare i år en utredning som bland annat skulle titta på hur systemet med statligt stöd vid korttidsarbete kan göras mer konkurrenskraftigt. Utredningen har nu kommit med sitt delbetänkande.

Vi som parter inom industrin är positiva till förslaget. Det skulle råda bot på den snedvridning av konkurrensen som finns i dag och stärka Sverige som industrination.

Men det finns aspekter som nästa regering behöver ta i beaktande för att systemet ska fungera optimalt.

Utredningen föreslår till exempel att det ska införas en karenstid på 24 månader för företag som beviljats stöd. Vi har förståelse för att man vill minska risken för överutnyttjande. Korttidsarbete ska vara en tillfällig åtgärd riktad till sunda och konkurrenskraftiga företag, inte ett hinder för strukturomvandling. Det är ju även därför man ger en myndighet i uppdrag att granska behovet av stöd och hantera prövningen.

Men med en så lång karenstid som 24 månader riskerar företag att gå miste om möjligheten att använda systemet, trots att såväl behov som faktiska omständigheter i övrigt föreligger. Vi bedömer i stället att en karenstid på 12 månader, i kombination med ett krav på lokala överenskommelser, är fullt tillräcklig för att motverka överutnyttjande.

Likaså är förslaget att höja inkomsttaket, alltså högsta möjliga inkomst som stödet beräknas på, till 44.000 kronor per månad otillräckligt. För att systemet ska vara konkurrenskraftigt behövs ett betydligt högre tak. Riktmärket bör vara det tyska systemet där taket ligger på 6.500 euro per månad. Risken är annars stor att korttidsarbete fördelas ojämnt mellan arbetare och tjänstemän.

Därtill bör socialförsäkringssystemet anpassas till det nya systemet så att inte arbetstagarna drabbas negativt när det gäller pension och andra ersättningar. En sådan översyn bör ske i samarbete med parterna. Det är även avgörande att det säkerställs att myndighetsutövningen, när företag behöver använda systemet, sker skyndsamt och effektivt.

Vår uppmaning till nästa regering är tydlig: Lyssna på utredaren och lyssna på parterna inom industrin.

Sverige behöver ett permanent system för korttidsarbete. Det behövs för att inte svenska företag ska förfördelas i den globala konkurrensen. Och det behövs för att inte jobb och investeringar ska flytta utomlands.

 

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, IF Metall

Lars Askelöf, förhandlingschef, IKEM

Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna

Anders Canemyr, förhandlingschef, Livsmedelsföretagen

Carina Håkansson, vd, Skogsindustrierna

Per Ahl, vd, SveMin

Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer

Anders Weihe, förhandlingschef, Teknikföretagen

Niklas Hjert, förhandlingschef, Unionen

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies