Sverige har inte råd att fortsätta indelningen i ett civilt och ett försvarsinriktat innovationssystem. Dessa två grenar måste snarast tvinnas ihop för att öka Sveriges totalförsvarsförmåga. Det skulle bland annat resultera i en ökad resurseffektivitet med mer effekt per investerad forskningskrona, accelererad teknologiutveckling och potential för nya innovationer med breda tillämpningar.
I dag råder en organisatorisk och kulturell skiljelinje mellan försvar och civila verksamheter. Den fulla potentialen inom teknik och innovation utnyttjas därmed inte. Dessutom diskvalificerar regelverk för sekretess och immaterialrätt många gånger företag i upphandlingar och samarbeten. För att samla resurserna krävs politiskt ledarskap. Därför välkomnar vi inbjudan från regeringen för samtal om åtgärder för att stärka Sveriges innovationsförmåga.
Den kunskap som behövs för att stärka totalförsvaret, konkurrenskraften och ställa om är liknande oavsett vilken samhällsutmaning det gäller. Ett litet land som Sverige kan inte ha två separata innovationssystem som åtskilt jobbar med att ta fram samma kunskap.
Försvarsförmåga präglas idag av variabler som hastighet och anpassningsbarhet. Övertag ges till den som innovativt kan förändra förutsättningarna och förnya sig snabbare än motståndaren. Områden som cybersäkerhet, kommunikation, robotik och artificiell intelligens är helt avgörande för försvaret av Sverige – men också lika viktiga för att stärka Sveriges konkurrenskraft i stort. Det finns därför mycket att vinna på att koppla samman den civila forskningen med försvarsforskningen.
Vid samtalet kommer vi föreslå att regeringen vidtar fyra åtgärder:
•
Ge Försvarsmakten en tydligare roll i det civila. Ett konkret sätt att sammanlänka försvarsforskning med civil forskning är att ge Försvarsmakten en tydligare roll i det civila forsknings- och innovationssystemet. På så vis skapas förutsättningar för produkter, mjukvara och teknologi som kan användas för både civila och militära syften. Så kallad dual use. Försvarsmakten bör få i uppdrag att identifiera kunskapsområden av särskild vikt och bemyndigande av riksdagen att kunna avsätta en del av sin forskningsbudget till sektorsöverskridande innovationsprogram. Myndigheten bör oaktat ges plats i dessa program.
•
En nationell teknik- och innovationsstrategi. Ta fram en nationell teknik- och innovationsstrategi i syfte att stötta de kunskapsområden Sverige ska bli bäst på. Dessa kunskapsområden bör bygga på de industriella styrkeområdena, ha potential att kunna användas i både civilt syfte och i försvarssyfte samt vara vägledande för de prioriteringar som görs. För att skapa rätt förutsättningar behövs också en finansiell ambitionshöjning med mer pengar till forskning och innovation i kommande proposition om forskning och innovation. Det är viktigt att innehållet i strategin är industridrivet, men politiken spelar en viktig roll i att ge legitimitet och synka arbetet.
•
Ge industridrivna innovationsprogram förutsättningar att utvecklas. En teknik- och innovationsstrategi bör omsättas i nationella strategiska innovationsprogram. Även deltagandet i internationella program är viktigt. Olika former av innovationsprogram, exempelvis kommande Impact Innovation, är viktiga verktyg för att företagen ska kunna samverka och måste därför ges långsiktiga och bra förutsättningar för att vidareutvecklas och skalas upp. Särskilt viktigt är att finansieringen är tillräcklig.
•
Säkerställ att de säkerhetsvårdande myndigheterna, särskilt Säkerhetspolisen, har resurser att arbeta med tillsyn, prevention och brottsutredning. Detta bör inkludera ett ökat fokus på att informera universitet och forskningsinstitut om den hotbild som finns, de värden som står på spel och hur spionage kan undvikas. Det statsunderstödda spionaget har växt dramatiskt de senaste tio åren. Vi oroas över att staten har otillräckliga resurser och verktyg för att identifiera vilka åtgärder som krävs för att möta den nya hotbilden, varför tillsynsuppdraget hos berörda myndigheter behöver förstärkas.
Efter årtionden med hyfsad stabilitet och fred i västvärlden har vi i stället upplevt pandemi och ett angreppskrig mot ett land i vårt närområde. Om inte förr så är det nu uppenbart att såväl civila som försvarsmässiga styrkor måste utnyttjas till fullo och samverka. Allt som stärker Sveriges konkurrenskraft och totalförsvarsförmåga är välkommet och måste genomföras.
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Robert Limmergård, generalsekreterare, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
