Annons

Debatt: Kontantdebattörerna missar målet

Var ska vi som samhälle dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Och hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare, frågar sig debattören Martin Enlund. 

Visste du att Riksbanken häromåret beslutade att elda upp 2,6 miljoner kronor i kontanter som hittats i ett dödsbo? Att man konfiskerade en halv miljon för 95-åriga Ada? Att bankkunder, privatpersoner och företag stängs av efter att ha handlat med kryptovalutor. Att en storbank häromåret stängde av en svensk journalist, eller att brittiska banker nekar sina kunder att föra över sina egna pengar till kryptobörser?

I dag vet betalningsjättar som Mastercard, Visa, PayPal vad du handlar, när du handlar, och var du handlar. Och under mer än ett decennium har det gått att följa hur de tar sig allt större friheter vad gäller att styra eller stoppa allmänhetens transaktioner oavsett om de är lagliga eller ej. Att även svenska banker börjat ha åsikter om vad vi gör med våra egna pengar är allvarligt.

Intentionerna må vara goda vad gäller att förhindra penningtvätt och terrorism, men medan Riksbanken eldade upp Gunnars gamla sedlar penningtvättade HSBC 881 miljoner dollar till mexikanska karteller. Ett belopp som motsvarar finansieringen av cirka 1 700 11 september-attacker. 

Jag nämner den 11:e september 2001 då detta attentat var startskottet för de regler kring penningtvätt och terrorfinansiering som följt sedan dess, se till exempel sektion 311 i PATRIOT Act, och hur ska vi förstå att Danske Bank kan ha varit inblandad i en penningtvättskandal som omfattar upp till 200 miljarder euro (omräknat till nästan en halv miljon 11 september-attacker). Reglerna verkar inte fungera särskilt väl, vilket förstås inte förhindrar en glupande aptit efter mer av detsamma. Det är inte utan att man påminns om Einsteins utsaga: ”galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat”.

Sanningen är den att vi bör tala mer om den regelverksterror som håller på att göra betalningssystemet inkompatibelt med grundläggande fri- och rättigheter. Om inte fler snart börjar få upp ögonen för detta, kan vi snart kyssa våra grundlagsfästa fri- och rättigheter farväl. Kanske inte på pappret, men väl i praktiken.

Tänk dig en framtid där myndigheter och storföretag kommer att veta exakt vad du handlat, när du handlat, var du handlat och hur du handlat. De kommer dessutom kunna stoppa dig från att handla över huvudtaget. När du drar ditt kort eller blippar ditt chip kan det komma att stå ”medges ej”, baserat på nästan vilka villkor som helst. Det är dit vi är på väg i och med dagens myopiska regelverksfokus, framhastandet med centralbanksvalutor och deras programmerbarhet.

I de svenska grundlagarna garanteras demonstrationsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Men utan transaktionsfrihet, dvs friheten att betala för varor och tjänster fritt och anonymt och utan påverkan från extern part, riskerar dessa friheter att falla platt.

För att yttrandefrihet ska råda i praktiken krävs att man kan trycka en pamflett, köpa annonsplats, betala en webbdesigner, hyra ett webbhotell eller köpa en resa. Men om staten, företag eller intressegrupper kan stoppa dig från dylika transaktioner urholkas denna frihet. För att demonstrationsfrihet och mötesfrihet skall finnas i praktiken krävs samma betalningsmöjligheter. Men om transaktionsfriheten urholkas - oavsett av vem - påverkas dessa fri- och rättigheter negativt.

Riksbanken skriver i dag att den vill veta så litet som möjligt om våra e-kronetransaktioner. Detta kan dock ändras med en knapptryckning i framtiden. Och vad kommer dess e-kronemellanhänder kunna göra? En centralbanksvaluta kan konstrueras till att möjliggöra transaktionsfrihet till exempel upp till ett visst belopp. Men även sådan funktionalitet kan tas bort efter en framtida knapptryckning. Internationella tungviktare inom området, som chefen för Bank for International Settlements Carstens har förklarat att centralbanksvalutor kommer att möjliggöra ”absolut kontroll”. Chefen för Federal Reserve, Powell, har sagt att inget kommer att kunna ske ”anonymt”. Hur rimligt är det att tro att Riksbanken eller dess mellanhänder inte kommer att skaffa sig samma totalitära kontroll?

Utifrån detta perspektiv är det välkommet att Anna Kinberg Batra, utredare i Betalningsutredningen, spår att kontanter kommer att bli kvar under lång tid. Så länge som det går att använda kontanter kommer vissa friheter gå att bevaras - som friheten att handla ägg i en gårdshandel. Den låga acceptansen för kontanter påverkar dock redan fri- och rättigheterna negativt. Kanske borde vi sluta kalla kontanter för pengar.

Man måste tyvärr ha med sig att ekonomer ofta verkar ointresserade av fri- och rättighetsfrågor. Ibland argumenterar tunga ekonomer att det kan vara bra att föra allmänheten bakom ljuset (vilket också gjorts), och att det kan vara fiffigt att ge någon annan skulden:

”...avkontantifiering ledd av den privata sektorn är att föredra, då en sådan verkar helt ofarlig” (IMF WP/17/71).

”...användandet av banker som mellanhänder minskar den politiska kostnaden från minusräntor, eftersom räntorna då blir ett PR-problem för banker istället för centralbanken” (IMF WP/19/84).

”...regeringar kan proppa pensionsfonder fulla med statsobligationer, och genom regleringar tvinga dem att acceptera mycket lägre avkastning” (IMF WP/13/266).

En sådan ”...skatt på sparande” kan vara bra, då det blir ”ogenomskinligt för de flesta väljare” (IMF WP/15/7).

Att Riksbanken konfiskerat och eldat upp sedlar för dödsbon och pensionärer är ett bevis på att oskuldspresumtionen har kastats överbord. Principen var - och jag använder tempusformen medvetet - att man ska anses som oskyldig tills motsatsen har bevisats. Den gick tillbaka till Romarriket.

Var ska vi som samhälle egentligen dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare? Är det inte hög tid att sluta låta ekonomerna monopolisera debatten?

Det här handlar om mer än bara teknik.

Martin Enlund, oberoende analytiker och gallerist, Under Orion AB, tidigare valutachefstrateg

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från AJ ProdukterAnnons

Så sitter du aktivt på kontoret: ”Gratis träning när du arbetar”

Stillasittande är skadligt även för den som tränar och har en aktiv livsstil. Därför är aktiva stolar en perfekt lösning för dig som sitter ner mycket på jobbet.

Möbler för aktivt sittande 

Det är ingen hemlighet att kroppen är gjord för rörelse och mår bra av fysisk variation. Att variera din arbetsställning mellan att stå och sitta är det bästa – och ger också extra energi. När du står upp aktiveras musklerna och både hållningen och blodcirkulationen förbättras. Se därför till att växla position så ofta du kan – men inte bara mellan att sitta och stå, utan också mellan olika sittmöbler.

Aktiv stol ett bra val

Vill du att det ska vara enkelt att variera arbetsställningen är en aktiv stol att bra val, det vill säga en ergonomisk sittmöbel som automatiskt sätter kroppen i rörelse för att du ska kunna hålla balansen.

– För ett mer aktivt kontor är ett smart sätt att ha ett antal olika aktiva alternativ som man kan turas om att använda. Du behöver inte heller sitta en hel dag på en aktiv sittmöbel utan du kan absolut variera även med en vanlig kontorsstol, säger Ann-Sofi Gustavsson, produktchef på AJ Produkter.

Fördelen med till exempel en sadelstol eller balansboll är att du får bättre hållning, tränar bål- och ryggmuskulatur och får en ökad blodcirkulation.

– Det blir gratis träning när du arbetar och gör dig antagligen också piggare. På en sadelstol sitter du i ryttarställning och får automatisk en god hållning samtidigt som skuldror, höfter och knäleder avlastas.

Ännu mer rörelse

Vill man ha ännu mer rörelse på jobbet så är en skrivbordscykel eller gåband ett sätt att verkligen vara aktiv. De låter dig öka energinivån och förbränningen – helt i din egen takt.

– Det finns många olika sorters aktiva möbler och det är ju en smaksak vad man gillar. En personlig favorit är vår prisbelönta balanspall Back App där du själv kan ställa in hur mycket gung du vill ha. När du vant dig vid den så kan du enkelt ställa in mer gung och på så sätt få mer träning.

Ett av Ann-Sofi Gustavsson bästa tips för att variera arbetsställningen mellan sittande och stående är att höja skrivbordet precis före lunchrasten, och sedan stå upp så länge du känner för det efteråt. Höj även bordet innan du går hem, så kan du starta arbetsdagen med att stå upp.

Möbler för aktivt sittande 

 

Mer från AJ Produkter

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med AJ Produkter och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera