1515
Annons

Debatt: Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Stina Stjernkvist/TT

Internationellt sett ligger Sverige långt fram och har stora möjligheter att gynnas av utvecklingen men det finns också stora utmaningar på vägen. En av de största handlar om de nya kompetenskrav som kommer att ställas på arbetskraften inom flera branscher. Det nya omställningsstudiestödet ger arbetstagare ekonomiska möjligheter till vidareutbildning men nu måste det också säkerställas att det finns utbildningar att söka. 

Samtidigt som larmen om tillståndet i klimatet duggar tätt har stora delar av det svenska näringslivet de senaste åren tagit stora kliv på vägen mot att göra sig oberoende av fossila bränslen. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de visar hur de kan bidra till att vi når klimatmålen samtidigt som det stärker den egna affären.

Det är stora förändringar som väntar inom både näringsliv och offentlig sektor. Inom stålindustrin kommer masugnstekniken som utvecklats och förfinats i hundratals år redan till 2030 ersättas med vätgasteknik. Inom personbilstillverkningen kommer förbränningsmotorn som bland annat tillverkats i Skövde sen 1927, i stort sett helt att ersättas med elmotorer och batterier inom tio år, och inom lastbilstillverkningen går utvecklingen åt samma håll. Helt nya industrigrenar inom batteritillverkning, återvinning, vätgas, autonoma fordon och digitalisering skalas nu upp i överraskande snabb takt. Kommuner och regioner ställer om sina fordonsflottor, behöver planera för extremt väder och ställer klimatkrav när de upphandlar eller planerar för stadsutveckling.

Tekniken för omställningen finns nu till stora delar tillgänglig och börjar dessutom bli lönsam när efterfrågan från privatpersoner, företag och offentliga aktörer växer. 

Trots att transformationen nu börjat återstår många utmaningar. I samband med att processindustri och transporter elektrifieras har behovet av ökad elproduktion diskuterats livligt. De långa tillståndsprocesserna som riskerar att fördröja utbyggnad av såväl elnät och elproduktion som nya industrier har också varit i politiskt fokus senaste året.

En minst lika viktig flaskhals i utvecklingen är bristen på anställda med rätt kompetens. Omställning av industrin kräver också omställning av arbetskraften. Vi vet att det saknas bland annat ingenjörer, installatörer, maskinoperatörer, lärare, batteritekniker och programmerare och vi vet att underskottet kommer att växa. En fingervisning om de behov som finns har tagits fram av Svenskt Näringsliv i rapporten Kompetensförsörjning för klimatomställningen där fokus ligger på några av de branscher som påverkas mest.

Rapporten visar bland annat:

Tillverkningsindustrin, där bland annat fordonsbranschen ingår, kommer behöva vidareutbildning av upp till 160 000 medarbetare inom batterier, bränsleceller, elektrifiering, programmering och artificiell intelligens till 2045. Bara Northvolt kommer att behöva nyanställa upp till 3 000 inom dessa kompetensområden, och fler, med allt från gymnasie- till forskarutbildning.

Byggbranschen har ett behov av vidareutbildning av 225 000 anställda. Framför allt finns behov att stärka upp eftergymnasial och komvuxutbildning inom elektrifiering, bränsleceller, energisystem, kyl- och värmepumpsteknik, laddinfrastruktur och VVS. Dessutom behöver 28 000 nya installatörer rekryteras.

Kemiindustrin kommer också att behöva installatörer. Dessutom behövs högskoleutbildade inom elektrifiering, industriteknik, kemi, material, processteknik, teknisk fysik och kraftöverföring. 

Stål och metallindustrin behöver vidareutbildning av 14 000 anställda. 

När nya industrier startas eller samhällen stöps om är det också viktigt att tänka in det omkringliggande samhället – befolkningen i Norr- och Västerbotten beräknas öka med cirka 100 000 personer och förutom bostäder behövs skolor och förskolor, samhällsservice, sjukvård och kultur. 

Behoven är stora och akuta både för samhället och arbetstagarna som måste ges möjlighet till kompetensutveckling. Det nya omställningsstudiestöd på 6—9 miljarder per år för vidareutbildning för yrkesverksamma som nu sjösätts ger stora möjligheter att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden. 

Nu måste det också säkerställas att det finns relevanta utbildningar att tillgå och vi ser därför ett behov av följande åtgärder:

1.  Det krävs ett tydligare uppdrag eller incitament till universitet och högskolor att utveckla ett utbildningsutbud anpassat för yrkesverksammas behov. Det kan handla om korta, flexibla kurser som går att läsa på distans eller deltid.

2. Det är förenat med stora ekonomiska risker att ta fram en utbildning som inte får tillräckligt många sökande. Lärosäten bör, åtminstone inledningsvis, tilldelas särskilda utvecklingsmedel för att ta fram nya utbildningar kopplade till klimatomställningens utmaningar. De behöver också incitament för att utveckla gemensamma utbildningar och öppna upp kurser och utbildningsmoment som idag är inlåsta i program.

3. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning bör ses över för att öka utbildningsutbudet med bibehållen kvalitet. Det kan handla om reviderade prestationsmål samt förändrade ersättnings- och takbelopp. Ersättningsnivåerna har minskat radikalt de senaste decennierna och det gäller särskilt resurskrävande utbildningar som till exempel de med teknisk inriktning. 

Hög kompetensnivå har traditionellt varit en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar och det finns ingen anledning till att det inte ska fortsätta gälla. Med de insatser vi föreslår kan Sverige utnyttja sitt goda utgångsläge i omställningen och dessutom bidra till minskning av de globala utsläppen genom export av fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar. 

Så kan vi utveckla världens första fossilfria välfärdsland. 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Therese Svanström, ordförande, TCO

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Leif Östling i Di Debatt: Fokus på skattenytta ökar skolans kvalitet

Debatten om att skära ned friskoleverksamheten kommer med ett högt pris. Skattenyttan kommer att ytterligare försämras och Sveriges konkurrenskraft försvagas, skriver Leif Östling, ordförande i Kommissionen för skattenytta och frågar åter: 

Vad får vi för pengarna?

Foto:Jesper Frisk

Skolpolitiken är en av valrörelsens huvudfrågor. Vi kan förvänta oss en intensifierad verbal kanonad mot framför allt friskolorna. Tyvärr är den debatt vi bevittnar kontraproduktiv. Den bidrar till att kostnaderna för skolan ökar samtidigt som kvaliteten i undervisningen försämras. Det visar en ny rapport som två ledande skolforskare tagit fram på uppdrag av Kommissionen för skattenytta.

De båda forskarna, Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi och Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, visar att nuvarande ideologiska huvudfokus där friskolor ställs mot kommunala skolor leder till en utveckling som blir dyrare för skattebetalarna, sämre för eleverna och sämre för välståndsutvecklingen i landet. Och detta är en politisk munhuggning som alla partier bidrar till och som alla partier därför har ansvar för. Det handlar om att partierna har anammat en problemformulering som otvetydigt leder oss fel, som förstärker de befintliga och uppenbara svagheter som råder i dagens svenska grundskola. 

Rapporten visar att ett annat fokus, nämligen på verksamhetens skattenytta, skulle skapa en mer kostnadseffektiv skola, med bättre elevresultat och likaledes bättre välståndsutveckling för Sverige.

Inget undervisningssystem är bättre än sin svagaste länk. Och som Näringslivets forskningsberedning under ledning av nyligen bortgångne näringslivskollegan Håkan Mogren kom fram till för ett antal år sedan så är matematikundervisningen på mellanstadienivå det svenska skolsystemets svaga länk. Det är därför värdefullt att Jordahl och Heller Sahlgren i sin studie fokuserat just på matematikundervisningen i Stockholms stad.

Rapporten visar att det där finns dramatiska skillnader i kunskapsnivå mellan olika kommunala skolor. Undersökningen tittar på hur mycket eleverna lärt sig i matematik mellan årskurs sex och årskurs nio. Det skiljer över två betygssteg mellan de bästa och sämsta skolorna. Har de bästa ett snitt på B så kommer de sämsta inte upp i  D – som snitt!

Samtidigt har vissa skolor 179 000 kronor per elev och år till sitt förfogande medan det för andra skolor stannar på 69 000 kronor. Det förklarar saken, säger ni kanske? Men icke. Det finns nämligen inget som helst samband mellan satsade medel och kunskapsmässigt utfall. Exempelvis har den bästa skolan här nästa exakt lika stora resurser som den skola som placerade sig som näst sämst. Och dessa båda skolor har ungefär samma elevsammansättning och socioekonomiska struktur.

Det är detta som jag menar är bristande skattenytta: Att resurstilldelningen inte påverkar verksamhetens kvalitet. Då finns ett allvarligt problem i verksamheten. Då är frågan berättigad: 

Vad får vi för pengarna?

Men detta är en kvalitetsjämförelse mellan kommunala skolor. Den politiska debatten handlar framför allt om friskolorna Var kommer de in i detta? Forskarna har i rapporten även belyst denna aspekt.

Här är det viktigt att i jämförelsen justera för de effekter som skulle kunna snedvrida resultatet och som också är en del i den pågående politiska debatten, nämligen att friskolorna kan styra vilka de antar och inte antar till sina utbildningar och att det i sig är förklaringen till utfallet. Således har forskarna här justerat analysen utifrån såväl genomsnittlig utbildningsnivå bland elevernas föräldrar; disponibel familjeinkomst; andel nyinvandrade elever; andel elever födda utomlands och andelen elever födda i Sverige men med två utrikesfödda föräldrar.

Det resultat som uppnås är alltså inte en effekt av skillnader i elevfördelning. Ändå visar studien att det finns en positiv korrelation mellan andelen folkbokförda elever i friskolor och uppnådd skattenytta. Kostnaderna per elev minskar i en kommun om friskoleverksamheten ökar, och detta alltså utan att det, som i många andra länder, tillkommer några privata avgifter för föräldrarna. Tio procentenheter fler grundskoleelever i friskolor skulle sänka kostnaden för kommunerna med 1,47 procent, vilket kanske inte låter så mycket. Men det handlar ändå om att över två miljarder kronor per år frigörs för andra viktiga satsningar inom utbildningsområdet. 

I stället för att föra en debatt om huruvida det är rimligt att friskolor får 90 procent av den skolpeng som kommunala skolor erhåller skulle vi börja fundera på hur mycket av allmänna medel vi skulle kunna spara om de 300.000 elever som i dag går i en grund- eller gymnasieskola i denna driftsform skulle dubbleras till 600.000 elever. Lågt räknat betalas 100.000 kr per elev ut i skolpeng till kommunala skolor. Friskolorna får i snitt 90 procent av det. Generellt kan man därför fastslå, även om det skiljer mkt mellan olika kommuner, att besparingen vid en dubblering av antalet friskoleelever skulle uppgå till hela tre miljarder kronor. Och detta alltså ovanpå de tre miljarder som friskolorna redan sparat in. På så sätt frigör friskolorna resurser till det allmänna. 

Det är alltså inte de 0,1 procent av dessa medel som ger ägarna avkastning på satsat kapital som är problemet här utan de fördyringar för alla skattebetalare som ett beslut om vinst- eller utdelningsförbud skulle innebära. Alla skulle då få betala mer för en sämre skola.    

För det är kvalitetsskillnaderna som är det allra mest intressanta. Det är nämligen inte bara så att eleverna i friskolor uppvisar högre förädlingsvärde, det vill säga att de lär sig mer matematik i skolan, än eleverna på de kommunala skolorna generellt gör. Det är också så att friskolorna positivt påverkar resultatet i de kommunala skolorna. Forskarna talar om en konkurrenseffekt. Därför leder den politiska diskussionen där friskolor ställs mot kommunala skolor så fel. Här finns en positiv samverkanseffekt som tjänat Sverige väl men som politikerna inte ser, eller inte vill se.

För denna kvalitetsaspekt går att omvandla till svenska välståndssiffror, vilket forskarna gjort: Den sammantagna effekten av 1992 års friskolereform, alltså friskolornas effekt på hela skolsystemet, motsvarar 28 procent av den genomsnittliga årliga tillväxttakten i Sveriges BNP under denna tidsperiod. Det är närmast svindlande.

Jag menar därför att den debatt vi nu ser, och som mest går ut på hur vi ska skära ned friskoleverksamheten, kommer med ett högt pris. Skattenyttan kommer att ytterligare försämras. Sveriges konkurrenskraft försvagas. Det är inte vad vi behöver just nu.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera