Annons

Debatt: Kommuner bidrar till höga privata vinster mer än välfärdsföretagen

DEBATT. Enligt Kommuninvest uppgick kommunsektorns totala låneskuld till 575 miljarder kronor 2016. Den kommunala sektorns upplåning uppgår till mer än 20 miljarder år. Genomsnittsräntan på kommunsektorns upplåning (inklusive derivat) per 30 juni 2017 var 1,5 procent. Det innebär att kommunerna betalar drygt 8,5 miljarder per år i ränta. Kommunerna betalar därmed uppskattningsvis mer än tio gånger mer i ränta på sina lån än vad privata företag inom välfärdssektorn ger i utdelning till sina ägare.

Lars Elinderson.
Lars Elinderson.Bild:Henrik Montgomery

Det kan tyckas att räntor på kommunala lån inte ska jämföras med den utdelning ägare av välfärdsföretag tar ut. Man behöver inte ha stor kunskap om finansmarknaden för att inse att skillnaden är liten: En stor del av kommunernas lån utgörs av obligationer som säljs till svenska och utländska kapitalplacerare, bland annat samma försäkringsbolag, pensionsstiftelser och riskkapitalbolag som finansierar flera av de stora privata välfärdsföretagen.

Men det finns fler aspekter på den kommunala upplåningen via bankernas och Kommuninvests obligationsprogram: Kommunala obligationer är mycket eftertraktade bland investerare och portföljförvaltare, både i Sverige och utomlands. Sådana ”riskfria” värdepapper fyller en viktig funktion på finansmarknaden. Genom att placera en del av sitt kapital i sådana värdepapper och kan investerare göra fler investeringar med högre risk och högre förväntad avkastning, och därmed öka avkastningen (vinsten) på sina portföljer. Utöver att betala ränta medverkar alltså svenska kommuner genom sin upplåning till att göra det lättare för finansiella investerare att öka sin vinst genom en högre riskexponering.

Kapitalförsörjningen är en viktig del av det ekonomiska systemet och tillgången till riskkapital är positiv för ekonomin och tillväxten. För en anhängare till det kapitalistiska systemet är kommunernas upplåning via obligationsprogram en god gärning. Men för regeringen, som gjort ”vinster i välfärden” till huvudfråga i valet, borde det vara mer problematiskt.

Jag betvivlar att Jonas Sjöstedt är medveten om att både staten och kommunerna bidrar till att öka möjligheterna till vinster inom finanssektorn som är betydligt högre än den vinst som välfärdsföretagen delar ut till sina ägare. Ränte- och låneförbud för kommuner och landsting borde kanske vara ett logiskt nästa steg?


Lars Elinderson, tidigare riksdagsledamot (M) (finansutskottet och konstitutionsutskottet), ekon mag (finansiell ekonomi och ekonomisk historia), kommunrevisor i Falköping


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Fortum Sverige ABAnnons

Från kompost till klädbutik

Det är först på senare år som textilindustrins klimatpåverkan på allvar har granskats, trots att dess utsläpp av växthusgaser är större än den så utskällda flygsektorn. Men det vill Fortum ändra på med satsningen på Bio2X där både skog- och fruktrester omvandlas till textilfibrer. 

”Kan vi ge restprodukter nytt liv så är det mer än bara klimatet som tjänar på det”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum, som menar att textilindustrin måste ställa om för att klara ökande hållbarhetskrav från både konsumenter och myndigheter. 

30 kilo koldioxidekvivalenter och drygt 3 700 liter vatten kostar ett par jeans över sin livscykel och det vatten som används i produktionen släpps i flera fall ut helt orenat, något som skapar stora miljöproblem. Genom att använda restprodukter och mer resurssnåla tekniker kan detta förändras. 

Den finska energikoncernen Fortum jobbar sedan ett antal år med olika lösningar inom cirkulärekonomi, exempelvis återvinning av hushållsplast och elbilsbatterier. Med Bio2X är det helt andra branscher som gäller och för att kunna omvandla biomassa till textilfibrer samarbetar Fortum med Spinnova, ett finskt innovationsföretag som fokuserar på textil. 

Win-win för alla – inte minst miljön 

Allt från vetehalm till gamla fruktskal och rester från skogsbruket kan användas som råvara till att producera textilfibrer. I processen, som kallas för fraktionering, separeras biomassan i cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det är cellulosan som sedan används och omvandlas till textilfibrer och därefter tyger. Att använda trä- eller bambufibrer för att tillverka tyg är i sig inte nytt, däremot behöver den process som används inom Bio2X mindre vatten och kemikalier än vad som är vanligt. Dessutom ligger fokus på att använda just restprodukter. 

– I många fall är det här restprodukter som inte kommer till användning och kan vi använda det som går av biomassan till textilfibrer och resten till biobränslen så bidrar till en mer hållbar textilindustri och ett mer effektivt användande av resurserna, säger Per-Oscar Hedman. Även om Fortum är med och driver projektet finns det inga tankar på att bli textilproducent försäkrar han, -Vi har massor av erfarenhet av att ta hand om biomassor och det är där vår styrka i projektet ligger.  

Än så länge kan du inte köpa kläder i butik som tillverkade av textilfibrer från projektet, men om du inte redan gör det så kan du börja med några knep som spelar roll. Återanvänd och köp second hand. Lämna in kläder som inte längre kan användas till återvinning. Håll utkik i affären efter kläder gjorda av certifierat material, helst viskos eller bambu. 

Läs om vad vi gör för att ta hand om framtiden redan i dag 

 

Mer från Fortum Sverige AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Sverige AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?