ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 27 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Kommuner bidrar till höga privata vinster mer än välfärdsföretagen

  • Lars Elinderson. Foto: Henrik Montgomery

DEBATT. Enligt Kommuninvest uppgick kommunsektorns totala låneskuld till 575 miljarder kronor 2016. Den kommunala sektorns upplåning uppgår till mer än 20 miljarder år. Genomsnittsräntan på kommunsektorns upplåning (inklusive derivat) per 30 juni 2017 var 1,5 procent. Det innebär att kommunerna betalar drygt 8,5 miljarder per år i ränta. Kommunerna betalar därmed uppskattningsvis mer än tio gånger mer i ränta på sina lån än vad privata företag inom välfärdssektorn ger i utdelning till sina ägare.

Det kan tyckas att räntor på kommunala lån inte ska jämföras med den utdelning ägare av välfärdsföretag tar ut. Man behöver inte ha stor kunskap om finansmarknaden för att inse att skillnaden är liten: En stor del av kommunernas lån utgörs av obligationer som säljs till svenska och utländska kapitalplacerare, bland annat samma försäkringsbolag, pensionsstiftelser och riskkapitalbolag som finansierar flera av de stora privata välfärdsföretagen.

Men det finns fler aspekter på den kommunala upplåningen via bankernas och Kommuninvests obligationsprogram: Kommunala obligationer är mycket eftertraktade bland investerare och portföljförvaltare, både i Sverige och utomlands. Sådana ”riskfria” värdepapper fyller en viktig funktion på finansmarknaden. Genom att placera en del av sitt kapital i sådana värdepapper och kan investerare göra fler investeringar med högre risk och högre förväntad avkastning, och därmed öka avkastningen (vinsten) på sina portföljer. Utöver att betala ränta medverkar alltså svenska kommuner genom sin upplåning till att göra det lättare för finansiella investerare att öka sin vinst genom en högre riskexponering.

Kapitalförsörjningen är en viktig del av det ekonomiska systemet och tillgången till riskkapital är positiv för ekonomin och tillväxten. För en anhängare till det kapitalistiska systemet är kommunernas upplåning via obligationsprogram en god gärning. Men för regeringen, som gjort ”vinster i välfärden” till huvudfråga i valet, borde det vara mer problematiskt.

Jag betvivlar att Jonas Sjöstedt är medveten om att både staten och kommunerna bidrar till att öka möjligheterna till vinster inom finanssektorn som är betydligt högre än den vinst som välfärdsföretagen delar ut till sina ägare. Ränte- och låneförbud för kommuner och landsting borde kanske vara ett logiskt nästa steg?


Lars Elinderson, tidigare riksdagsledamot (M) (finansutskottet och konstitutionsutskottet), ekon mag (finansiell ekonomi och ekonomisk historia), kommunrevisor i Falköping


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies