1515
Annons

Debatt: Kliniska prövningar i världsklass kräver tid, engagemang och investeringar

Om regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och  Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs fem åtgärder, skriver Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Foto:Jack Mikrut

I veckan meddelade näringsminister Thorwaldsson att regeringen tillsätter en utredning för att se över förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar. Det är ett mycket bra och välkommet initiativ. Läkemedelsverket arbetar för att Sverige ska vara bäst på Life science i Europa. Men för att detta ska bli verklighet krävs stora och gemensamma satsningar i både tid och pengar. 

Idag den 20 maj firas dagen för kliniska prövningar i EU. Då uppmärksammas behovet av fortsatt forskning för att få fram nya och bättre läkemedel men också vilket viktigt bidrag de personer och patienter som ställer upp ger till framtidens hälso- och sjukvård. Studier som görs på människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, nära svensk vård och för att erbjuda företag i Life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

I en tid av stor osäkerhet är den medicinska forskningen inte bara en betydande tillväxtfaktor och en välfärdsfråga, den skapar även tillit till våra demokratiska system och stater – en trygghet i tider av mycket osäkerhet. Opinionsundersökningar visar att svenskar är mycket positiva till att delta i forskning och utveckling. För att regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och för att Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs nu fem åtgärder.

Patientnära forskning i vårdmiljöer. Endast när viktiga fynd i forskningen blir verklighet i riktlinjer och rekommendationer i vården blir Sverige intressant som life science-nation.

Att EU:s nya regelverk som trädde i kraft den 31 januari implementeras snabbt och effektivt. Det nya regelverket kommer att förenkla samarbetet inom forskningen och förbättra samspelet med myndigheterna.

Ett gott samarbete mellan akademin, forskningen samt hälso- och sjukvården för att samla den kraft som behövs. Genom att kartlägga och samla alla forskningsinitiativ, för att uppnå god samordning och ledning.

Satsa på att kommunicera med och engagera alla som kan bidra till att vi får fler kliniska prövningar. Dataskyddsexperter, akademi, små och medelstora företag, finansiärer, metodutvecklare samt hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive patienter och prövningsdeltagare.

Utveckla säkra metoder för klinisk forskning som kan omfatta fler genom att underlätta deltagande var du än bor i landet.  Leverera en utbildningsplan för kliniska prövningar inklusive moduler om läkemedelsutveckling och regulatorisk vetenskap med länkar till universitet och små och medelstora företag

Det råder ingen tvekan om Sverige kan bli en ledande Life science-nation. Men för det krävs att vi etablerar rätt förutsättningar och att både den akademiska och industriella forskningen antar de utmaningar som finns. Samarbetet mellan vården, myndigheter och näringslivet är avgörande för att effektivt och säkert ta fram nya vacciner och andra behandlingar. 

Tillsammans med EU-kommissionen, läkemedelsmyndigheterna i EU och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har vi tagit steg för att öka takten i forskningen för nya läkemedel i Europa och lanserat en rad nya initiativ för att påskynda kliniska prövningar i EU. Syftet med att påskynda kliniska prövningar i EU, det så kallade ACT EU, är att förändra hur prövningar initieras, utformas och drivs för att utveckla EU som en samlingspunkt för klinisk forskning, ytterligare främja utvecklingen av högkvalitativa, säkra och effektiva läkemedel, och bättre integrera klinisk forskning i det europeiska hälsosystemet.

Det kommer krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det handlar om att stimulera inte bara forskning och framtagandet av läkemedel för ovanliga sjukdomar, utan också för att ta fram nya och spännande behandlingar av vanliga sjukdomar med stora patientgrupper. Med mer forskning och fler kliniska prövningar som sker nära vården, kan resultaten snabbt bli tillgängliga för patienter. Vi behöver öka takten nu. Men det måste få kosta; tid, pengar och uthållighet!

Björn Eriksson

Generaldirektör Läkemedelsverket

 

 


Debatt: Nu behövs en techagenda för Sverige

Med tanke på techbranschens centrala roll i digitaliseringen, konkurrenskraften och en hållbar samhällsutveckling, är det politiskt oansvarigt - att branschens viktiga frågor lyser med sin frånvaro i den partipolitiska debatten, skriver 15 företrädare för tech-Sverige.  

Foto:Andrey Popov

Söndagen den 3 juli inleds Almedalsveckan och valrörelsen sätter därmed fart på riktigt. En fråga som alla politiska partier behöver ha svar på är hur Sverige ska utvecklas och hur vår konkurrenskraft ska stärkas. I den nya digitala ekonomin kommer länder som tar ett tydligt digitalt ledarskap och som möjliggör för en hållbar och stark digital utveckling, att gå ut som vinnare. I jämförelse med konkurrentländer ser vi dock att Sveriges tidigare försprång på området minskar. Andra länder utvecklas betydligt snabbare. Om vi ska klara konkurrenskraften, jobben och välfärden och samtidigt ställa om till ett mer hållbart samhälle, behöver Sverige en betydligt mer ambitiös och sammanhållen tech- och digitaliseringspolitik. 

Tech är en ny bas för svensk ekonomi och dess bidrag till BNP har vuxit med hela 1 300 procent sedan 1981. År 2020 uppgick det till totalt 281 miljarder kronor, nästan lika mycket som det sammanlagda bidraget från de traditionella svenska basindustrierna. Techsektorn är med andra ord väldigt betydelsefull för svensk ekonomi, men också för enskilda människors vardag, för välfärden och för klimatomställningen. Dessutom bidrar techsektorn till andra branschers produktivitet, innovations- och konkurrenskraft. För ett exportberoende land som Sverige, där närmare femtio procent av BNP kommer från exportnäringen, är det avgörande att ha en stark techbransch som bidrar till att företag står sig i den globala konkurrensen.

Samtidigt som tech har en stark position i Sverige, finns det flera länder som inför genomgripande reformer för att bättre dra nytta av digitaliseringens möjligheter – och där tech växer betydligt snabbare. När vi jämför Sverige med ett antal europeiska länder, ser vi att tillväxten i techsektorn är betydligt lägre än i grannländer som Finland, Norge och Estland. Hade vår techsektor vuxit som genomsnittet i jämförelsen, skulle det årliga bidraget till BNP varit cirka 30 miljarder kronor högre. 

Sverige kan inte leva på gamla meriter, det krävs nu ett tydligt digitalt ledarskap. TechSverige presenterar i rapporten ”En techagenda för Sverige” 37 förslag inom 10 områden som gemensamt syftar till att göra Sverige till en världsledande technation. 

Här listar vi fem viktiga medskick till våra folkvalda politiker inför kommande mandatperiod: 

Höj ambitionerna! Regeringen måste ha konkreta och högt ställda digitaliseringsmål. Målet om att vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter räcker inte. Hela regeringen, statsministern och varje enskilt statsråd ska ha ett tydligt digitaliseringsuppdrag. Avsätt också resurser för långsiktiga investeringar i samhällets och näringslivets digitala omställning. 

Attrahera talanger och säkra behovet av techkompetens! Andelen techjobb som är svåra att tillsätta är närmare 40 procent och det väntas saknas 70 000 personer i sektorn redan år 2024. Öronmärk resurser för att högskolan och yrkeshögskolan ska öka tillgången till korta och flexibla utbildningar, anpassade efter arbetslivets behov. Öka genomströmningen på utbildningarna. Ge också arbetsgivare incitament att investera i personalens kompetens med ett breddat kompetensavdrag. Inrätta en talangexpress till Sverige och stoppa kompetensutvisningarna. Och väck tidigt intresset för tech hos tjejer och killar och stärk den digitala inkluderingen.

Säkerställ ett fullt uppkopplat Sverige! Se till att alla i Sverige har tillgång till snabb och säker uppkoppling. Målen i regeringens bredbandsstrategi för år 2025 är otillräckliga och behöver ses över. Vi behöver återta positionen som EU:s ledande mobilnation och spektrum måste komma till snabb användning. Tidigare har Sverige varit först i världen med ny teknologi, såsom 3G och 4G, och det har varit en framgångsfaktor. När det gäller 5G ligger vi efter och därför behöver vi nu öka takten och användningen och initiera konkreta utvecklingsprogram på området.

Framtidssäkra välfärden och offentlig sektor med tech! Även om det finns många goda exempel inom svensk offentlig sektor, så går inte den digitala utvecklingen i takt med människors förväntningar, andra länder eller samhället i övrigt. Staten behöver ta ett mer samlat grepp och avsätta resurser för långsiktiga investeringar. Stärk samspelet med marknaden och öka intresset hos fler techföretag för den offentliga marknaden.

Stärk informations- och cybersäkerheten! Vi vill alla känna trygghet även i den digitala verkligheten. Säkerhetsbrister och cyberhot kan och bör hanteras med förebyggande arbete, ökad kompetens och utvecklat samarbete mellan myndigheter och företag. Förmågan att bekämpa it-brottsligheten behöver också stärkas. 

Med tre månader kvar till valet vet vi att partierna nu vässar sina budskap och överväger vad som ska prioriteras i sommartal och valmanifest. ”En techagenda för Sverige” är techbranschens bidrag till att skapa ett större engagemang och en mer ambitiös techpolitik under den kommande mandatperioden. 

Mot bakgrund av den centrala roll som digitalisering och techbranschen spelar för konkurrenskraften och för en hållbar samhällsutveckling, är det oerhört märkligt – för att inte säga politiskt oansvarigt - att dessa frågor nästintill helt lyser med sin frånvaro i den partipolitiska debatten. Vi hoppas på bättring på den punkten och att den kommande regeringsförklaringen innehåller en kraftfull, framtidsorienterad digitaliserings- och techpolitik som bidrar till människors ökade livskvalitet, som snabbar på klimatomställningen och som stärker svensk konkurrenskraft. Techbranschen står redo att bidra. 

 

TechSveriges styrelse:

Per Wallentin, VD Knowit AB, styrelseordförande TechSverige

Carl-Johan Hamilton, VD Ants AB

Staffan Hanstorp, Styrelseordförande Addnode Group

Sofia Gerstenfeld, VD Visma Enterprise

Anders Olsson, VD Telia Sverige

Vahid Zohali, VD IBM Svenska

Bjarte Bugge, VD Usify

Yashar Moradbakhti, VD Lingio

Johan Torstensson, VD Tietoevry Sverige

Jenny Lindqvist, Chef för Norra Europa och Centraleuropa, Ericsson

Bjørn Ivar Moen, VD Telenor Sverige

Charlotte Eriksson, VD Softronic

Tomas Frimmel, VD Microsoft

Sara Murby Forste, VD, Basefarm

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?