Annons

Debatt: Klimatomställningen behöver frihandel, inte protektionism

Grön protektionism är grön protektionism, även om den förkläs i ord som konkurrenskraft och resiliens. I tisdags höll Ulf Kristersson och Europaparlamentets talman Roberta Metsola en presskonferens om det svenska EU-ordförandeskapet. Senare samma dag talade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid World Economic Forum. Varningssignalerna var tydliga. Tre av EU:s mäktigaste människor tycks tro att lösningen på näringslivets klimatomställning är subventioner och protektionism, när det som i själva verket behövs är öppenhet, handel och samarbete.

I höstas lanserade USA det enorma statliga subventionspaketet Inflation Reduction Act, med fokus på klimatinvesteringar. Namnet på paketet är minst sagt motsägelsefullt, eftersom statlig industripolitik driver på inflationen snarare än att dämpa den. Klimatsubventioner är inte heller ett effektivt verktyg för att stimulera näringslivets klimatomställning, eftersom en central byråkrati omöjligt kan besitta all information som krävs för att peka ut de bästa teknikerna. En mycket bättre metod vore att prissätta utsläppen och låta kreativa entreprenörer, smarta ingenjörer och riskvilliga investerare lösa resten. Innovation frodas i frihet.

Nu kontrar EU genom egna satsningar på europeiska råvaror och egna gröna industrier. Vid sitt tal på World Economic Forum i Davos presenterade von der Leyen en Net-Zero Industry Act som ska locka klimatvänlig industri att stanna i Europa. Sedan tidigare finns redan paketen Repower EU för energiomställningen och Critical Raw Materials Act som ska stimulera europeisk mineralutvinning. Kristerssons och Metsolas prioritering av europeisk konkurrenskraft under det svenska EU-ordförandeskapet går i samma anda.

Stora investeringar är helt nödvändiga för att möjliggöra näringslivets klimatomställning, men pengarna bör komma från privata investerare snarare än skattemedel. På så vis får risken bäras av kapitalister snarare än skattebetalare, samtidigt som kapitalet effektivt fördelas till de mest lovande teknikerna utifrån marknadens samlade information. De bidrag som nu pytsas ut av EU och USA för att locka till sig gröna industrier för oss i stället mot ett protektionistiskt subventioneringskrig.

Näringslivets klimatomställning kräver handel och samarbete. Därför måste USA och EU omedelbart avvärja subentioneringskriget och i stället samarbeta för prissättning av växthusgaser och ett gemensamt frihandelsavtal. Förhandlingarna om ett nytt TTIP bör dra i gång snarast möjligt. Klimatet behöver inte grön protektionism, det behöver frihandel.

Viktor Karlsson, Klimatpolitisk talesperson Liberala Ungdomsförbundet

Alex Nilsson, EU- och utrikespolitisk talesperson Liberala Ungdomsförbundet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera