1515
Annons

Debatt: Kina och Ryssland har en djupt rotad säkerhetsordning

Ryssland och Kinas grundläggande gemensamma säkerhetsordning SOC har fördjupats på samtliga områden sedan starten 1996, skriver mellanösternforskaren  Marianne Aringberg Laanatza som följt utvecklingen.
 

Foto:Joey Abraityté

Frågan om huruvida Kina och Ryssland har ett nära samarbete är överflödig, eftersom länderna redan sedan 1996 omfattas av en grundläggande gemensam säkerhetsordning, då benämnd Shanghai Five och som 2001 bytte namn till Shanghai Co-operation Organization (SCO). Att det finns en annan Säkerhetsordning utöver OSSE förefaller vara föga känt. SCO:s ursprungliga medlemmar var utöver Kina och Ryssland följande tre stater Kazakstan, Kirgizistan och Tadjikistan. När Uzbekistan blev medlem 2001 bytte organisationen sitt namn till Shanghai Co-operation Organization. Sedan 2015 har Pakistan och Indien blivit medlemmar samt Iran 2021. SCO har sitt huvudsäte i Beijing i Kina. 

När Kina tog initiativet att skapa Shanghai Five, 1996, och därmed en särskild säkerhetsordning i Asien handlade det om att Kina efter Sovjetunionens upplösning fått tre nya grannstater i Centralasien, nämligen Kazakstan, Kirgizistan och Tadjikistan. Kinas strategi visavi de övriga fyra staterna var att få säkra gränser och garantier för att religiös och etnisk extremism skulle bekämpas samt att principen om territoriell integritet skulle ligga som grund för samarbetet. (Ryssland skulle således inte i framtiden kunna komma med några territoriella krav på berörda stater i Centralasien.) Alla existerande gränskonflikter skulle lösas, vilket också skett inom sfären av de ursprungliga medlemsländerna i Shanghai Five. 

Sedan Shanghai Fives/SCO:s tillkomst har organisationens samarbetsområden väsentligt utvidgats från gränsfrågor till omfattande militärt samarbete, handel, investeringar, kultur, forskning och högre utbildning m m. Årliga toppmöten och många ministerledda möten, kommittéer och arbetsgrupper på olika sakområden hör till bilden. Ryssland är den viktiga vapenexportören medan Kinas handel har ökat lavinartat. Nämnas kan att ett trettiotal toppmöten ägt rum mellan Ryssland och Kina. Därutöver har ett stort antal gemensamma militära övningar ägt rum bilateralt och i olika konstellationer mellan medlemsstaterna.  

På det internationella planet fastslogs det inom Shanghai Five/SCO att man tillsammans med väst skulle fortsätta att samverka i den anda som skapats av att det kalla kriget nu var slut. Vad som gällde var ett globalt och fredligt samarbete och eventuella meningsskiljaktigheter skulle lösas i FN:s säkerhetsråd. Krigens tid var förbi...

Att det fanns en sådan öppenhet visades tydligt, när terrorattackerna inträffade i USA den 11 september 2001 och USA omgående ville invadera Afghanistan och fick stöd från SCO-medlemmarna Ryssland och Kina i Säkerhetsrådet. Det var således helt okej inte bara för Kirgizistan och Tadjikistan att tillåta USA och NATO att ha baser på deras territorier utan fick acceptans från SCO.

Men denna nya fredliga världsordning fick sig en knäck, när USA och Storbritannien, utan säkerhetsrådets godkännande, invaderade Irak 2003. 

Det framgår tydligt av olika dokument inom SCO att dess medlemsländer var bestörta och tagna på sängen. Från amerikansk sida hade presidenten mer än en gång beskrivit USA som den enda supermakten i världen. Reaktionen från SCO:s sida blev tydlig på organisationens toppmöte 2004, då den fastställdes att en dylik världsordning - helt styrd av USA och NATO och ett åsidosättande av Säkerhetsrådets roll - var helt oacceptabel. Det måste därför skapas en bipolär världsordning. Motpolen skulle vara Kina och Ryssland inom ramen för SCO. Härmed hade egentligen rådande anda ersatts av något som stegvis och alltmer uppenbart lett oss in i ett nytt kallt krig, en process som har accelererat mer och mer under de senaste åren till dagens kritiska läge. Samtidigt bör det påpekas att både OSSE och SCO har i sina grundläggande säkerhetsordningar principen om icke-inblandning och territoriell integritet, varför Rysslands ageranden strider mot båda dessa säkerhetsordningar.

Numera finns det tre stater, som är observatörer i SCO,  Afghanistan, Belarus och Mongoliet, samt flera så kallade dialogpartners. I den sistnämnda kategorin ingår Armenien, Azerbajdzjan, Kambodja, Nepal, Sri Lanka och Turkiet. 

2021 öppnades dessutom dörren för Egypten, Qatar och Saudiarabien. SCO:s säkerhetsordning har således sina tentakler utsträckta utanför Asien till Europa och Nordafrika.

Inom SCO har det rysk-kinesiska samarbetet tillsammans med Indien fått allt tydligare inslag på det handelspolitiska området genom att de så kallade BRICS-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika håller toppmöten i anknytning till toppmötena inom SCO. De har inte bara handelspolitiska frågor på sin agenda utan även investeringsstrategier, finansiering och andra viktiga utvecklingsstrategiska frågor i syfte att på olika områden kunna samordna och eller bistå varandra. Detta samarbete kan givetvis påverka gruppens roll i WTO och framtida förhandlingar. 

Samarbetet inom ramen för SCO har, som nämnts, blivit allt djupare och bredare på otaliga områden, inklusive på det säkerhetspolitiska, samtidigt som Kina gjort och gör omfattande investeringarna i medlemsstaterna och i flera andra asiatiska länder samt utanför Asien, särskilt genom Belt and Road Initiativet. 

Sammantaget kan situationen, då åtskilliga stater lagt ner sina röster i FN gällande sanktioner mot Ryssland, kanske snarare reflektera det inflytande som samarbetet mellan Ryssland och Kina fått i berörda kretsar av länder – än enskilda staters syn på Rysslands krig mot Ukraina.

Marianne Aringberg Laanatza
Mellanösternforskare knuten till Lunds och Stockholms universitet

 

 


Innehåll från AdvenicaAnnons

IT-säkerhetsexpert om den ökande hotbilden: ”För bättre skydd är det hårdvara som ska till”

Marie Bengtsson, vd på Advenica
Marie Bengtsson, vd på AdvenicaFoto:Lina Arvidsson

När allt fler delar av samhället digitaliseras skapas sårbarheter som kan utnyttjas av cyberkriminella.

Mjukvarubaserade lösningar som antivirusskydd, VPN-tunnlar och multifaktorautenticering är ibland inte tillräckligt.

– Vill man ha ännu högre skydd är det ofta hårdvara som ska till, säger Marie Bengtsson, vd på Advenica, som har ett brett erbjudande av högteknologiska cybersäkerhetslösningar.

Samhället är blir allt mer beroende av teknik. Företag och myndigheter sparar och lagrar data i servrar och i moln och sänder den också över nätverk till andra enheter. Fler och fler system är sammankopplade, och antalet ökar ju mer digitaliseringen fortsätter.

Det gör att antalet attackmöjligheter för cyberkriminella också blir fler. Ransomware, Phishing och Supply Chain Attacks är några välkända tekniker som har skapat enorma skador i många organisationer, även samhällskritiska.

– Verksamheter som man tidigare skyddade med lås, larm och staket har man i dag integrerat med kontorets interna nät, som i sin tur är kopplat till internet. Här flödar informationen men det är lätt att sammankopplingen skapar sårbarheter som måste hanteras, säger Marie Bengtsson.

Advenica erbjuder avancerade säkerhetslösningar

Advenica har sin bakgrund som en leverantör till den svenska försvarsmakten men erbjuder i dag sina högteknologiska cybersäkerhetslösningar även till privata och offentliga organisationer.

Här finns bland annat hårdvarulösningar som datadioder som gör att data bara kan flöda i en riktning.

– En svag länk är uppdateringar då skadlig information kan komma in, som sedan tar med sig information ut. Med en datadiod säkerställer man att trafiken blir enkelriktad. I en mer avancerad variant av datadioden kan vi också säkerställa exakt vilken typ av data som kan släppas in, så kallade datadiod med proxy. Då blir lösningen ännu säkrare, förklarar hon.

Andra avancerade säkerhetssystem som Advenica kan erbjuda är hårdvarubaserade kryptolösningar. De gör det möjligt att skicka och ta emot data över opålitliga nätverk samtidigt som avancerade illasinnade aktörer, exempelvis statsfinansierade, förhindras från att kunna läsa eller förändra data.

– Vi har bland annat byggt en VPN-kryptolösning som är klassad som kvalificerat hemlig och som bara får säljas till den svenska försvarsmakten. Men vi har även kryptolösningar som andra får köpa, säger hon.

Advenica har varit före sin tid

På Advenica uppfattar man att många organisationer har vaknat upp sent när det gäller att bygga ett starkt IT-säkerhetsskydd.

– Vi har varit väldigt mycket före vår tid. När vi försökte sälja IT-säkerhetslösningar som krypto och säkra VPN-kopplingar för den civila marknaden i samband med att vi börsintroducerades 2014 såg man inget behov. Man förstod inte varför man skulle behöva ha så mycket säkerhet. De senaste åren är det ingen som ifrågasätter vår nivå på säkerheten, utan snarare tvärt om. Nu handlar det om att hitta lösningar som går ut på att bygga säkerhetslösningar utan att tappa för mycket prestanda och effektivitet, säger Marie Bengtsson och avslutar:

– Men det kan vi på Advenica ordna. Vi har lösningarna som behövs för att säkra den mest kritiska informationen. 

Om Advenica

Advenica tillhandahåller expertis, hög assurans och cybersäkerhetslösningar i världsklass för kritisk data-in-motion upp till Top Secret-klassning. Med oss stärker länder, myndigheter och företag informationssäkerheten och digitaliserar ansvarsfullt. Bolaget grundades 1993 och har EU-godkännande på högsta säkerhetsnivå. Våra unika produkter designas, utvecklas och tillverkas i Sverige. Advenica har kontor i Malmö, Stockholm, Helsingfors och Wien.

Läs mer på: www.advenica.com/ 

 

Mer från Advenica

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advenica och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?