Debatt: Hyggeshatarna skadar en viktig svensk basindustri

Under senare tid har så kallat hyggesfritt skogsbruk lyfts fram som positivt ur ett klimatperspektiv och för den biologiska mångfalden. Den nya europeiska skogsstrategin och debattörer förordar också hyggesfritt som en universallösning. Tillskyndarna av hyggesfritt tycks bortse från att metodens breda användning avvisats både av vetenskaplig evidens och praktisk erfarenhet, skriver Tomas Thuresson, vd för Brevens Bruk och Göran Örlander, senior rådgivare på Södra.

Publicerad: 27 september 2021, 10:26

Debattredaktionen

Text

Ett påbjudet hyggesfritt skogsbruk skulle försämra möjligheterna att komma bort från den fossilbaserade ekonomin och dessutom sänka lönsamheten. Hyggesfritt skogsbruk ger i Norden (på lämpliga ställen) långsiktigt 30–40 procent lägre virkesproduktion (och därmed lika stora sänkningar av mängden för industrin tillgängligt rundvirke) än konventionellt skogsbruk. Den framstående skogsträdsförädlingen som i dag bidrar till ökad odlingssäkerhet och klimatnytta skulle omöjliggöras. Erfarenheten visar att en omläggning från enskiktade bestånd, till fullskiktade kalhyggesfria bestånd som plockhuggs, skulle kantas av stormfällningar, storskaliga insektsangrepp (som vi i dag ser i Centraleuropa), betydligt högre avverknings- och transportkostnader och ett ekonomiskt omöjliggörande av uttag av energisortiment. I dag värms huvuddelen av bostäder anslutna till fjärrvärme av bioenergi och i kraftvärmeverken produceras också stora mängder grön el. Ett påbjudet kalhyggesfritt skogsbruk skulle minska mängden tillgängligt skogsbränsle från restprodukter med mer än hälften.

De svenska möjligheterna att bidra till minskade fossila koldioxidutsläpp skulle långsiktigt reduceras kraftigt – förmodligen med cirka 50 procent av dagens klimateffekt från skogen på drygt 90 Mt CO2/år. På kort sikt (10–20 år) skulle dock koldioxidinbindningen i stående skog öka något om avverkningarna reduceras direkt, men med förlusten av de 50 procenten för all framtid.

Möjligheten att hantera katastrofer i skogen (storm, bränder, insektsskador och svampskador) skulle minska väsentligt gällande avverkningskapacitet, men också i industrins kapacitet att ta vara på virke, vilket i sig kan leda till mycket stora koldioxidutsläpp.

Ur ett klimatperspektiv är det lätt att glömma bort att Sverige sedan 1950-talet har avverkat cirka 5 miljarder kubikmeter skogsråvara som ersatt fossilbaserade produkter och energikällor. Samtidigt har virkesförrådet under samma period ökat från 2 till 3,5 miljarder kubikmeter med motsvarande ökning av det lagrade kolförrådet. Tillväxten som styr kolinlagringen i skogen har under samma period ökat med mer än 50 procent. Detta skulle aldrig ha varit ens i närheten av möjligt med ett kalhyggesfritt skogsbruk.

Ett generellt påbjudet hyggesfritt skogsbruk riskerar också den biologiska mångfalden.

Den boreala skogen är präglad av storskaliga störningar, som brand, stormfällningar och insektsangrepp och det finns betydande forskning kring bland annat branddynamiken i nordiska skogar. Bränder i natur- skogen är oftast storskaliga och branddynamiken är viktig för den biologiska mångfalden i boreal skog. Hyggen – i ett skogsbruk med sparade hänsynsområden, sparade träd och död ved – syftar till att efterlikna den dynamik som en gång dominerade skogslandskapet. Detta kompletteras i dag med kontrollerade bränder i stående skog och på föryngringsytor. Den boreala skogen bör inte (av rent biologiska skäl) skötas med kontinuitetsskogsbruk, annat än i begränsad skala, till exempel i fuktiga områden och i lågvuxen skog. Det skulle försämra förutsättningarna för en naturlig biologisk mångfald. Med trakthyggesbruk skapas förutsättningar för de ljuskrävande och dödvedskrävande arter som fanns i det naturliga branddominerade landskapet.

Tar vi bort denna störningsdynamik, kommer vi få problem med skogsproduktionen men i lika hög grad med den biologiska mångfalden.

Antalet arbetstillfällen i svensk skogsnäring (i dag cirka 115 000 årsarbeten) skulle förmodligen minska med 30–50 procent, förädlingsvärdet och nettoexportvärdet skulle minska lika mycket eller mer. Investeringarna i skogsindustrin skulle stanna av under många år från nuvarande nivå (13,4 miljarder SEK år 2019). Mängden sågade trävaror skulle minska från ca 18,5 miljoner kubikmeter 2019 till cirka 10 miljoner kubikmeter och stora delar av massaindustrin slås ut på grund av virkesbrist. Detta skulle i sin tur få följder på tillverkningen av klimatsmarta sanitetsprodukter, förpackningar och klädfiber med mindre möjligheter att förse den globala marknaden med dessa produkter.

Ekonomin i skogsägarled skulle försämras väsentligt på grund av lägre totala uttag av virke ur skogen och högre avverkningskostnader. Marknadsvärdena på skogsfastigheter skulle sannolikt minska i paritet med detta på nivån 250–500 miljarder kronor (som Sverige skulle bli fattigare). Skogsägarnas vilja att investera både i skogsfastigheter och i skogsvård skulle också minska betydligt.

Det är i dag fullt möjligt inom Skogsvårdslagens ramar att bedriva hyggesfritt skogsbruk, men få skogsägare gör det av rent ekonomiska skäl och för att man erfarenhetsmässigt känner till problemen med metoden.

Det är hög tid att tala klarspråk i denna debatt innan hyggeshatarnas retorik allvarligt skadar svensk skogsbruks möjligheter att bidra i arbetet med klimatarbetet, bevara den biologiska mångfalden och en hel sektors ekonomiska förutsättningar.

Tomas Thuresson,

vd för Brevens Bruk AB, Skoglig doktor, KSLA-ledamot. Tidigare skogsskötselchef på Skogsstyrelsen och internationell skogskonsult på Pöyry

Göran Örlander,

Senior rådgivare på Södra, Skoglig doktor, KSLA-ledamot. Tidigare professor i skogsskötsel och skogsskötselchef på Skogsstyrelsen

Debatt: Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i

Sverige ligger långt fram i klimatomställningen tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Vi ska stödja näringslivets gröna och digitala omställning med investeringar i hela landet, för att minska utsläppen och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige, skriver Anna Hallberg, utrikeshandelsminister och Karl-Petter Thorwaldsson, näringsminister.

Publicerad: 20 juni 2022, 19:30

Debattredaktionen

Text

Som en del av regeringens långsiktiga strategi för att stärka Sverige genomför regeringen Sveriges första investeringskonferens någonsin: Join Sweden Summit.

Regeringen välkomnar internationella företag från elva strategiskt viktiga länder till Sveriges första investeringskonferens. Join Sweden Summit är kulmen på regeringens särskilda satsning på investeringsfrämjande. Intresset är mycket stort. Globala företagsledare och investerare kommer från nyckelmarknader över hela världen, från Asien, Nordamerika, Mellanöstern och Europa. Bland annat för att diskutera industrins omställning, life science, elektrifiering och digitalisering – svenska styrkeområden.

Genom ett aktivt näringsliv och satsningar från regeringen som skapar förutsättningar för nya företag, innovationer och ny teknik kan vi skapa fler jobb och starkare välfärd. Vi ser nu hur det fossilfria stålet tas fram i Sverige, hela vår fordonsindustri elektrifieras och nedlagda industrier stöps om till batterifabriker. Tusentals av framtidens gröna jobb växer fram, i hela Sverige. Så stärks vår konkurrenskraft och samtidigt ökar våra skatteintäkter så vi kan stärka välfärden – i hela landet. Vi ökar nu takten, för Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i. Det kommer stärka Sverige.

Världens företag tävlar om att ta fram fossilfria tekniker, produkter och tjänster, inte bara för klimatet utan för att även vara konkurrenskraftigt hållbara i framtiden, då efterfrågan på hållbara lösningar ökar allt mer. Svenska företag och entreprenörer är föredömen och har under det senaste decenniet, arbetat intensivt med att ta fram gröna innovationer och ställa om sin produktion. Regeringen stöttar och driver på denna utveckling. Detta gemensamma arbete har tjänat oss väl. Svenska företag har en stark konkurrensfördel på den internationella marknaden och är globala förebilder vad gäller grön omställning.

Sverige är världsledande på innovation med en unik förmåga att samverka. Näringsliv, fackliga organisationer, akademi, civilsamhället och det offentliga går i samma riktning vilket gör att Sverige leder den globala klimatomställningen. Sverige har därför en god potential för att framtidens hållbara jobb hamnar just här. Internationella företag söker efter de bästa förutsättningarna att utvecklas. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer se högst tillväxt och flest jobb, inte de som fortsätter vara beroende av allt dyrare fossila bränslen.

Sverige har en lång tradition av handel med andra länder. Att företag väljer att investera i Sverige är positivt och stärker vår konkurrenskraft. Sverige är attraktivt för utländska investeringar. 2021 var ett starkt år med ett nettoinflöde på 220 miljarder kronor, en ökning om 44 miljarder sedan året innan. Det placerar Sverige på en fjortonde plats globalt, enligt nya siffror från UNCTAD:s World Investment Report 2022. Denna utveckling är mycket glädjande, men vi kan inte stanna upp och vara nöjda.

I den globala digitala och gröna omställningen görs stora satsningar. De länder som är representerade vid Join Sweden Summit har redan i dag totalt 1 760 miljarder kronor i direktinvesteringar i Sverige och företag från dessa länder står för 382 000 jobb.

Att Sverige är ett attraktivt land att investera i spelar stor roll för jobbskapandet i Sverige. Enligt de senaste siffrorna arbetar cirka 700 000 personer i Sverige i utlandsägda företag.

”I hela landet välkomnas utländska investeringar som årligen skapar tusentals nya jobb. Men konkurrensen är stenhård och regeringen verkar för att Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i.”

Vi vet att företag investerar och etablerar sig i Sverige tack vare vår gröna el, kompetent arbetskraft och att Sverige är en av världens mest innovativa och digitaliserade länder. Den svenska modellen är också en unik konkurrensfördel med företag och fackliga organisationer som välkomnar omställning, vilket gör Sveriges arbetsmarknad både stabil och flexibel.

Sverige leder den globala gröna omställningen, vilket vänder investeringsblickarna hit. I hela landet välkomnas utländska investeringar som årligen skapar tusentals nya jobb. Men konkurrensen är stenhård och regeringen verkar för att Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i.

Det som i dag är våra styrkor kan också bli våra utmaningar i ett framtidsperspektiv.

Därför:

• Underlättar nu regeringen för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser vid större etableringar.

• Bygger vi ut infrastrukturen med en plan om 900 miljarder kronor som förbättrar kommunikationen i hela landet.

• Investerar vi för en stabil elförsörjning med ökad kapacitet.

• Har vi infört ett nytt omställningspaket för livslångt lärande och för att tillgodose kompetensförsörjningen till svensk industri.

• Säkrar vi råvarutillförsel till industrin med en statlig råvarugaranti.

• Stärker vi svensk export- och investeringsfrämjande, både i Sverige och utomlands.

Genom Join Sweden Summit har vi ett unikt tillfälle att fånga upp det stora globala intresset för Sverige som investeringsland. Det är avgörande för den gröna omställningen och säkrandet av framtidens hållbara jobb i Sverige.

Vi välkomnar investerare som bidrar till vårt samhälle. För vi vet att tillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre.

Anna Hallberg, utrikeshandelsminister

Karl-Petter Thorwaldsson, näringsminister