1515

Debatt: Höjd produktivitet kräver gott entreprenörsklimat

DEBATT. Den svaga produktivitetsutvecklingen i västvärlden kan bero på den bristande konkurrens som i sin tur kan kopplas till ett minskande innovativt entreprenörskap. Entreprenöriella krafter tvingar existerande företag att förbättra kvalitet, produktionsprocesser och kundkontakter, skriver Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi.

DRIVKRAFTER. Entreprenören är villig att ta den risk Som det etablerade företaget undviker. På så vis driver entreprenören på den ekonomiska utvecklingen, skriver Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi.
DRIVKRAFTER. Entreprenören är villig att ta den risk Som det etablerade företaget undviker. På så vis driver entreprenören på den ekonomiska utvecklingen, skriver Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi.

Som vid flera tillfällen har uppmärksammats i Dagens industri har produktivitetstillväxten i näringslivet varit svag under ett drygt decennium i Sverige. En ökad produktivitet är en förutsättning för ett fortsatt ökat välstånd och en bibehållen framtida nivå på de välfärdstjänster som kan förväntas efterfrågas av allt större grupper i takt med den demografiska förändringen mot en äldre befolkning.

På kort sikt kan visserligen tillväxten öka om fler individer kommer i sysselsättning, men med en sviktande produktivitetsökning kommer produktionen per capita att stagnera eller falla tillbaka. För Sveriges vidkommande förstärks detta av ett stort antal nyanlända – större än något annat land inom EU i förhållande till vår befolkning – och en svagt fungerande integration. Därför är det angeläget att förstå vad som ligger bakom den minskande produktiviteten och hur trenden kan vändas. Vi vill peka på några faktorer som togs upp i rapporten Sveriges konkurrenskraft som lanserats av Entreprenörskapsforum.

Inledningsvis kan det vara av intresse att se hur Sverige förhåller sig till sina europeiska grannar. Vi använder oss av OECD-data (årlig procentuell förändring av förädlingsvärde per arbetad timme). Skillnaderna under perioden 1995 till 2016 är relativt små även om genomsnitt kan dölja betydande variation mellan länder. Men utvecklingen är inte enbart ett svenskt fenomen utan gäller för det stora flertalet industriländer.

Över hela tidsperioden har produktiviteten varit svagare i tjänstesektorn samtidigt som nivån är stabilare än inom tillverkningsindustrin. Branschförskjutning kan följaktligen ha bidragit till en sjunkande produktivitet och aktualiserar problem med att mäta produktivitet inom särskilt vissa delar av tjänstesektorn.

En del tjänster förmedlas till exempel via nätet och förekommer inte i statistiken. Produktivitetsutvecklingen inom Sveriges tjänsteindustri förefaller dock klara sig väl i jämförelse med övriga Europa.

En annan och sannolikt viktigare förklaring till en svagare produktivitetsutveckling som förts fram i särskilt USA men också OECD handlar om en bristande konkurrens som kan kopplas till ett minskande innovativt entreprenörskap, minskande rörlighet och ett växande regleringstryck.

En indikation på en försämrad konkurrens i USA är de historiskt höga vinstnivåerna (relativt BNP) som också bibehållits över tid. Den teknologiska utvecklingen karaktäriserad av betydande investeringar men små marginalkostnader och mycket starka nätverkseffekter har lett till en exceptionell dominans av företag som Alphabet (Google), Amazon AMZN -0,45% Dagens utveckling , Apple, Facebook och Microsoft med i många fall marknadsandelar långt över 50 procent.

Digitalisering innebär att det finns ett vinnaren-tar allt-scenario för de företag som lyckas inom nätverksbaserade verksamheter. Dessa företag har dessutom under senare år genomfört drygt 500 företagsförvärv, har tillgång till värdefull individdata och betydande makt över leverans- och förädlingsvärdekedjor.

Peter Thiel (grundare av bland annat Paypal) har uttryckt det som att ”competition is for losers”.

Det finns en hel del studier som statistiskt finner en positiv effekt av entreprenöriella aktiviteter på produktivitetstillväxten. Det är dock viktigt att inse att nyetablerade företag inte redan från start kommer att tillhöra de mest produktiva. I stället är det genom att lansera nya produkter och tjänster (Apple, Klarna och Tesla), visa på nya produktionsprocesser (Skype och Spotify), nya sätt att organisera verksamheter (Ikea) eller att utveckla teknik vilken kommer andra företag och branscher till godo, som entreprenörerna påverkar produktivitet och tillväxt.

De bidrar till att vässa konkurrensen och utgör ett potentiellt hot mot redan existerande företag som är tvungna att anpassa sig och ytterliga förbättra kvalitet, produktionsprocesser och kundkontakter. Entreprenören är villig att ta den risk som det större och etablerade företaget ofta undviker. På det viset driver entreprenören på den ekonomiska utvecklingen.

Det är därför viktigt att lagar och regelverk inte försvårar för nya företag. Redan existerande företag försöker ofta påverka lagstiftning på ett sätt som hämmar konkurrens, så kallad ”regulatory capture”. I USA uppskattas näringslivet lägga 25 miljarder kronor årligen på lobbying för att påverka politiker.

Fungerande konkurrens innebär också att ett misslyckande inte medför alltför långtgående konsekvenser; det måste finnas en rimlig chans att komma tillbaka. Det ställer i sin tur krav på en konkurs- och rekonstruktionslagstiftning med väl avvägda påföljder. Rimliga möjligheter att komma tillbaka vid ett misslyckande har visat sig ha en positiv effekt på kvaliteten på nyföretagandet.

Till de institutionella faktorer (bland annat lönebildning, finanspolitik och en oberoende Riksbank) som exempelvis John Hassler lyft fram (Di 22/1) vill vi understryka vikten av väl fungerande marknader för att öka produktivitetstillväxten: goda institutionella förutsättningar för in- och utträde på marknaderna, hög innovationskraft, rörlighet och transparenta regelverk. Den rådande konkurrensrätten klarar sannolikt inte av att hantera den typ av digitaliserad produktion och marknadsdominans som vuxit fram under de senaste decennierna. Det riskerar leda till framväxten av teknikbaserade monopol med oklara konsekvenser för det framtida välstånd, innovation och inkomstfördelning.

Den viktigaste ekonomisk-politiska åtgärden utöver detta är att skapa ett skattesystem som inte enbart är inriktat på omfördelning utan också skapar drivkrafter för tillväxt. Det senare handlar om incitament att investera i kunskap (utbildning) och att omvandla denna kunskap till samhällsnytta (som entreprenörskap och risktagande).

Annars blir det som sagt inget att fördela till växande behov.


Pontus Braunerhjelm, professor KTH, BTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum
Emma Lappi, doktorand, Jönköping International Business School, Entreprenörskapsforum


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från SPPAnnons

Så undviker du vanliga missen för internationella företag

Mer än 30 procent av de svenska medelstora företagen har i dag delar av sin verksamhet utomlands. Samtidigt är det inte ovanligt att internationella företag – oftast omedvetet – har svårt att leva upp till lokala regelverk när de sänder personal utomlands. 

Ta del SPPs fem steg för att lyckas med pensionspusslet vid en global expansion 

Enligt Anna Svedman, chef för internationell affär på SPP Konsult, kan regelverksmissar bero på att man som arbetsgivare inte har insett innebörden av olika anställningsformer för regeltillämpningen. Eller att man helt enkelt förbisett att den utlandsutsända borde ha tillhört ett visst kollektivavtal även under utsändningen.

– I praktiken kan dessa fall leda till att företaget inte följer gällande kollektivavtal. Ofta leder den typen av regelmiss till onödigt administrativt krångel, men det kan även ge ekonomiska konsekvenser, säger hon.  

Anställningsformen styr

En orsak till att svenska företag kan gå emot gällande regelverk är missar i definitionen av anställningsform. Anställningsformen styr vilka regelverk som gäller för socialförsäkringstillhörigheten, och bestämmer exempelvis möjligheten att stå kvar i hemlandets system, om man måste gå in i värdlandets system eller hitta en internationell lösning. 

– Det första steget för en lyckad utlandsutsändning är att fastställa ett tydligt syfte med uppdraget. Utifrån detta kan du utreda vilken omfattning och längd på utsändningen som krävs för att uppnå syftet med uppdraget – alltså vilken anställningsform som gäller.

Vilket land den utsända skickas till styr också vilka regelverk som tillämpas. Om personen exempelvis skickas till ett land inom EU gäller EU-förordningen 883/004, som reglerar rörligheten på den inre marknaden och socialförsäkringstillhörigheten. 

– När du väl har identifierat vilka regelverk som gäller kan du utifrån detta samt företagets egen pensionspolicy, ta fram en pensionsplan för den utlandsutsända. Här är det viktigt att upprätta ett tydligt upplägg för övriga försäkringar såsom sjukvårdsförsäkring och andra riskförmåner. Det minskar risken för fel längre fram. 

Ta hjälp av extern expertis

För att hitta rätt i djungeln av regelverk och processer kan du också ta hjälp av extern expertis, betonar Anna Svedman. Med hjälp av oberoende pensionskonsulter som är specialiserade på frågor rörande internationell personal kan du underlätta administrationsbördan för ditt företag, och undvika fel som leder till onödiga kostnader och krångel.  

– Vi på SPP hjälper mer än dig och ditt företag att skapa ett attraktivt förmånspaket även för era internationella medarbetare. För oss är det en självklarhet att kunna stötta upp och säkerställa en smidig process inför, under och efter en utlandsutsänding. 

Ta del SPPs fem steg för att lyckas med pensionspusslet vid en global expansion 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?