ANNONS:
Till Di.se

Debatt: Höjd produktivitet kräver gott entreprenörsklimat

DEBATT. Den svaga produktivitetsutvecklingen i västvärlden kan bero på den bristande konkurrens som i sin tur kan kopplas till ett minskande innovativt entreprenörskap. Entreprenöriella krafter tvingar existerande företag att förbättra kvalitet, produktionsprocesser och kundkontakter, skriver Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi.

Som vid flera tillfällen har uppmärksammats i Dagens industri har produktivitetstillväxten i näringslivet varit svag under ett drygt decennium i Sverige. En ökad produktivitet är en förutsättning för ett fortsatt ökat välstånd och en bibehållen framtida nivå på de välfärdstjänster som kan förväntas efterfrågas av allt större grupper i takt med den demografiska förändringen mot en äldre befolkning.

På kort sikt kan visserligen tillväxten öka om fler individer kommer i sysselsättning, men med en sviktande produktivitetsökning kommer produktionen per capita att stagnera eller falla tillbaka. För Sveriges vidkommande förstärks detta av ett stort antal nyanlända – större än något annat land inom EU i förhållande till vår befolkning – och en svagt fungerande integration. Därför är det angeläget att förstå vad som ligger bakom den minskande produktiviteten och hur trenden kan vändas. Vi vill peka på några faktorer som togs upp i rapporten Sveriges konkurrenskraft som lanserats av Entreprenörskapsforum.

Inledningsvis kan det vara av intresse att se hur Sverige förhåller sig till sina europeiska grannar. Vi använder oss av OECD-data (årlig procentuell förändring av förädlingsvärde per arbetad timme). Skillnaderna under perioden 1995 till 2016 är relativt små även om genomsnitt kan dölja betydande variation mellan länder. Men utvecklingen är inte enbart ett svenskt fenomen utan gäller för det stora flertalet industriländer.

Över hela tidsperioden har produktiviteten varit svagare i tjänstesektorn samtidigt som nivån är stabilare än inom tillverkningsindustrin. Branschförskjutning kan följaktligen ha bidragit till en sjunkande produktivitet och aktualiserar problem med att mäta produktivitet inom särskilt vissa delar av tjänstesektorn.

En del tjänster förmedlas till exempel via nätet och förekommer inte i statistiken. Produktivitetsutvecklingen inom Sveriges tjänsteindustri förefaller dock klara sig väl i jämförelse med övriga Europa.

En annan och sannolikt viktigare förklaring till en svagare produktivitetsutveckling som förts fram i särskilt USA men också OECD handlar om en bristande konkurrens som kan kopplas till ett minskande innovativt entreprenörskap, minskande rörlighet och ett växande regleringstryck.

En indikation på en försämrad konkurrens i USA är de historiskt höga vinstnivåerna (relativt BNP) som också bibehållits över tid. Den teknologiska utvecklingen karaktäriserad av betydande investeringar men små marginalkostnader och mycket starka nätverkseffekter har lett till en exceptionell dominans av företag som Alphabet (Google), Amazon, Apple, Facebook och Microsoft med i många fall marknadsandelar långt över 50 procent.

Digitalisering innebär att det finns ett vinnaren-tar allt-scenario för de företag som lyckas inom nätverksbaserade verksamheter. Dessa företag har dessutom under senare år genomfört drygt 500 företagsförvärv, har tillgång till värdefull individdata och betydande makt över leverans- och förädlingsvärdekedjor.

Peter Thiel (grundare av bland annat Paypal) har uttryckt det som att ”competition is for losers”.

Det finns en hel del studier som statistiskt finner en positiv effekt av entreprenöriella aktiviteter på produktivitetstillväxten. Det är dock viktigt att inse att nyetablerade företag inte redan från start kommer att tillhöra de mest produktiva. I stället är det genom att lansera nya produkter och tjänster (Apple, Klarna och Tesla), visa på nya produktionsprocesser (Skype och Spotify), nya sätt att organisera verksamheter (Ikea) eller att utveckla teknik vilken kommer andra företag och branscher till godo, som entreprenörerna påverkar produktivitet och tillväxt.

De bidrar till att vässa konkurrensen och utgör ett potentiellt hot mot redan existerande företag som är tvungna att anpassa sig och ytterliga förbättra kvalitet, produktionsprocesser och kundkontakter. Entreprenören är villig att ta den risk som det större och etablerade företaget ofta undviker. På det viset driver entreprenören på den ekonomiska utvecklingen.

Det är därför viktigt att lagar och regelverk inte försvårar för nya företag. Redan existerande företag försöker ofta påverka lagstiftning på ett sätt som hämmar konkurrens, så kallad ”regulatory capture”. I USA uppskattas näringslivet lägga 25 miljarder kronor årligen på lobbying för att påverka politiker.

Fungerande konkurrens innebär också att ett misslyckande inte medför alltför långtgående konsekvenser; det måste finnas en rimlig chans att komma tillbaka. Det ställer i sin tur krav på en konkurs- och rekonstruktionslagstiftning med väl avvägda påföljder. Rimliga möjligheter att komma tillbaka vid ett misslyckande har visat sig ha en positiv effekt på kvaliteten på nyföretagandet.

Till de institutionella faktorer (bland annat lönebildning, finanspolitik och en oberoende Riksbank) som exempelvis John Hassler lyft fram (Di 22/1) vill vi understryka vikten av väl fungerande marknader för att öka produktivitetstillväxten: goda institutionella förutsättningar för in- och utträde på marknaderna, hög innovationskraft, rörlighet och transparenta regelverk. Den rådande konkurrensrätten klarar sannolikt inte av att hantera den typ av digitaliserad produktion och marknadsdominans som vuxit fram under de senaste decennierna. Det riskerar leda till framväxten av teknikbaserade monopol med oklara konsekvenser för det framtida välstånd, innovation och inkomstfördelning.

Den viktigaste ekonomisk-politiska åtgärden utöver detta är att skapa ett skattesystem som inte enbart är inriktat på omfördelning utan också skapar drivkrafter för tillväxt. Det senare handlar om incitament att investera i kunskap (utbildning) och att omvandla denna kunskap till samhällsnytta (som entreprenörskap och risktagande).

Annars blir det som sagt inget att fördela till växande behov.


Pontus Braunerhjelm, professor KTH, BTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum
Emma Lappi, doktorand, Jönköping International Business School, Entreprenörskapsforum


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies