Annons

Debatt: Hårt centraliserad lönebildning löser inte arbetsmarknadens utmaningar

Fackförbund och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar att bidra till en väl fungerande löneprocess – särskilt i dessa oroliga tider, skriver företrädare för Almega och Ledarna.

När Ledaravtalet träffades för 30 år sedan inleddes ett systemskifte i svensk lönebildning. Ledarna och Almega avtalade att lönen skulle bestämmas där kunskapen om företagets förutsättningar och medarbetarnas prestationer finns. Avtalet var nydanande och bröt mot den centraliserade och kollektiva lönebildningen. I nuvarande samhällsekonomiska läge behöver modellen utvecklas fullt ut så att företagen klarar sin kompetensförsörjning och att det lönar sig för medarbetarna att göra ett bra jobb.

Ledaravtalet kom till i en tid där lönebildningen bidragit till stora problem för svensk ekonomi i närmare två decennier. Höga nominella inflationsdrivna löneökningar som inte motsvarades av en produktivitetsutveckling orsakade stora kostnadsökningar. Det drabbade den konkurrensutsatta exportindustrin som inte kunde höja sina priser. För att värna exportindustrin ryckte statsmakterna in och devalverade kronan flera gånger under 1970-och 1980-talen. Inhemskt kostnadstryck och devalveringar ledde till hög inflation och utebliven reallöneökning. Lönebildningen var centraliserad med små möjligheter till anpassningar för individuella och lokala skillnader. Det skapade strukturproblem på arbetsmarknaden. Efter misslyckade försök att rädda den fasta kronkursen år 1992 drevs Sverige in i den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Regeringen fick parterna till en lönesamordning genom Rehnbergskommissionen vars syfte var att bromsa de rusande lönekostnaderna.

En annan stark trend som växte fram under samma period är individualiseringen i samhället. En stark förväntan på att bli sedd som individ och inte som en utbytbar kugge i ett kollektiv blev naturligt hos medarbetarna på arbetsmarknaden. Att kunna välja och påverka sin utveckling blev en naturlig del av livsförväntningarna.

Den 3 april 1992, tecknade Ledarna och Almega det första Ledaravtalet. Det är ett sifferlöst processlöneavtal, eller dialogavtal, där löneutrymmet formas på företagsnivå och lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare. Det bygger på en lokal lönebildning där individen och verksamheten sätts i fokus och de ekonomiska förutsättningarna skapas i det enskilda företaget. 

Vi är övertygade om att denna modell i grunden är väldigt bra. Den skapar förutsättningar för att uppnå en god reallöneutveckling i kombination med sysselsättningstillväxt och bibehållen konkurrenskraft i näringslivet. Samtidigt är vi realistiska och förstår att tillämpningen ställer höga krav på lönesättande chefer. Det krävs ett aktivt och närvarande ledarskap. Avtalet förutsätter tydliga resultatmål och en tillitsfull dialog mellan den lönesättande chefen och medarbetaren. Chefer behöver intresse, tid och förutsättningar att följa upp resultat och ge återkoppling. Rätt tillämpad kan lönesättningen bli en integrerad del av ledarskapet och personalpolitiken på företaget med koppling till medarbetarnas individuella mål och prestationer. Lönen ska bekräfta medarbetares goda resultat och ge motivation att utvecklas.

Den samhällsekonomiska utvecklingen är just nu mycket svår att förutsäga. Både kriget i Ukraina och pandemins efterdyningar skapar stora osäkerheter. Störningar i leveranskedjor, höga energipriser och råvaru- och komponentbrist har drivit upp inflationen och det är svårt att bedöma hur långvarig uppgången blir. Parallellt sker en omställning för att möta klimatförändringen som kräver stora investeringar, kompetensomställning och ett framåtblickande och modigt ledarskap. Enligt Medlingsinstitutet är läget för parterna att komma överens om lönerna det svåraste på flera decennier. 

Just nu lider många verksamheter av kompetensbrist samtidigt som andra tyngs av stora kostnadsökningar, störda leveranser samt brist på råvaror och komponenter. Lönebildningen behöver anpassas utifrån de olika förutsättningar som råder på arbetsmarknaden och bör betraktas som ett verktyg för att utveckla medarbetare och verksamheter. En väl fungerande lönebildning är helt centralt för att ekonomin som helhet ska utvecklas positivt. En allt för hårt centraliserad lönebildning kan försvåra detta.  

Ledaravtalet var banbrytande när det slöts för 30 år sedan. Vi anser att dess utgångspunkt i individens bidrag till uppsatta mål och möjlighet att ta hänsyn till de skilda förutsättningarna i olika delar av ekonomin är ett framgångsrikt förhållningssätt som bidrar till att stärka och vidareutveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi ser att vi både som fackförbund och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar att bidra till en väl fungerande löneprocess. Det är viktigt, inte minst i oroliga tider som dessa. 

Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna – Sveriges chefsorganisation

Ann Öberg, vd Almega

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera