Om några månader skulle landshövding Göran Enander, som regeringens särskilde utredare, lämna förslag till en långt effektivare energianvändning -genom s k vita certifikat - inom både hushåll, industri, organisationer och företag. Dagarna innan jul kom beskedet att utredningen läggs ned. De skäl som angavs för nedläggningen är pinsamt svaga, för att inte säga helt tagna ur luften.
Det enklaste sättet att hantera den energikris i form av skenande priser som vi just nu upplever är inte att bygga ut energiproduktionen. En utbyggnad kommer naturligtvis att behövas för den elektrifiering av samhället som förestår. Men den på kort sikt mest effektiva åtgärden är att effektivisera energianvändningen.
Potentialen är mycket stor. Vi svenskar är nämligen långt ifrån världsbäst när det gäller energieffektivisering. Vad värre är, vi kommer inte att nå våra egna uppsatta mål inom området, enligt Energimyndighetens bedömningar. Det finns således mycket energi att spara. Redan nu under hösten har vi sett hur hushållen lyckats minska sin elanvändning med uppåt 20% procent (sep 21 jmf sep 22, källa Svenska kraftnät). När det däremot gäller företag och myndigheter ser det sämre ut.
Ett effektivt sätt att få vår energi att räcka till bättre – som också handlar om att effektivisera - går ut på att minska trängseln i näten. Det kallas effektreducering. Lyckas vi till exempel sänka elförbrukningen med två procent just när efterfrågan är som störst minskas risken för bortkoppling fem gånger.
Genom att se över hur och när olika aktörer använder energi finns sålunda mycket att vinna. Ett effektivt sätt att närma sig frågan är genom vita certifikat.
Det hela går ut på att Regeringen sätter mål för energieffektivisering eller effektoptimering. Det uppsatta målet fördelas sedan ut som kvoter till energiföretagen. De blir skyldiga att genomföra åtgärder bland sina kunder för att effektivisera och/eller optimera effektanvändningen. Plikterna kan de uppfylla på olika sätt. Det enklaste är att genom rådgivning se till så att kunderna, exempelvis företag eller kommuner, minskar eller planerar sin energianvändning bättre.
Ingenting är helt gratis. Det kommer förstås att kosta att hantera detta, en kostnad som läggs på energipriset, men kostnaden är marginell. I medeltal 0,14 krona per kilowattimme, enligt tidigare utredningar och internationella erfarenheter. Samtidigt minskar elpriset till kund när trängseln i näten minskar. Men den storas vinsten är att den elproduktion vi har räcker mycket längre och riskerna för elavbrott och bortkoppling radikalt minskar..
Det finns i dag 46 system för vita certifikat runt om i världen, varav 26 stycken i amerikanska delstater, 15 i EU och det finns även i länder som Kanada, Kina, Brasilien med flera. En forskningsstudie från 2019 visar att systemen framgångsrikt levererat energieffektivisering både inom byggnader, hushåll och industri. Internationella jämförelser visar också att vita certifikat har en låg kostnad jämfört med andra styrmedel för energieffektivisering.
Systemet kan utformas så att kvoterna som energiföretagen åläggs att spara, går att handla med. Det företag som är skickligt och reducerar mer än sin plikt kan sälja sina vita certifikat. Och den som inte klarar sitt uppdrag får köpa.
2021 tillsattes en utredning under Göran Enanders ledning om hur ett sådant här system skulle kunna realiseras. Utredningen är nästan klar. Den skulle presenteras i mars 2023. Nu lägger regeringen alltså ned en nästan färdig utredning. De argument för beslutet som uppges är dels att utredningen kostar pengar. Det är ett uselt argument med tanke på att utredningen nästan är färdig.
Den totala potentialen för lönsamma åtgärder är, enligt den Enanderska utredningens analys, ungefär 28 TWh årliga besparingar i ett 2030-perspektiv. Merparten av potentialen, cirka 17 TWh, utgörs av elbesparande åtgärder medan besparingar inom fjärrvärme står för knappt 11 TWh. De största besparingarna finns inom bostäder. Att realisera denna potential är både det snabbaste och billigaste sättet att tillgängliggöra el i energisystemet nu. El som behövs inom transport- och industrisektorn.
Vad regeringen tycks glömma är att ett system – med stora likheter med vita certifikat - har funnits länge för att främja förnybar elproduktion, dvs elcertifikatsystemet. Utan det skulle vi i dag inte vara i närheten av de 28 TWh vindkraft som nu finns. Man kan fråga sig vilket elpris vi skulle haft utan vindkraften? Elcertifikaten kan också sägas ha utgjort en ”administrativ börda” för energibolagen, men enigheten är stor om att den bördan vägs upp många gånger om av den nytta systemet gör för Sverige, för elpriserna och för att utveckla fossilfri elproduktion.
Regeringen anger att man istället ”avser att arbeta med andra åtgärder för energieffektivisering”. Vilka undrar vi? Det aviserade stödet för konvertering av småhus är bra men väntas ge ett litet bidrag i sammanhanget. Det finns, oss veterligt, inga andra förslag i pipeline som kan införas lika snabbt som vita certifikat eller ge i närheten samma besparing.
Vi har rader av frågor rörande Regeringens politik hittills vad gäller energi och klimat. Om Ni inte accepterar förslag om ”vita certifikat” – vad är i så fall Era alternativ för att på allvar stimulera en effektivare energianvändning?
Lotta Bångens
VD, EEF - Energieffektiviseringsföretagen - en icke vinstdrivande intresseorganisation för energieffektivisering
Anders Wijkman, Ordförande Climate-KIC – innovationsprogram på EU-nivå för en effektiv klimatomställning
