1515

DEBATT: Handelspolitiken är en outnyttjad klimatresurs

Att styra om EU:s handelspolitik mot gröna investeringar och cirkularitet är helt avgörande för att klara klimatomställningen.

En rad åtgärder krävs av regeringen för att lyckas med det, skriver företrädare för det svenska näringslivet.

När IPCC den 9 augusti släppte sin rapport visade man än en gång hur allvarligt och bråttom klimatomställningen är. Nu behöver alla verktyg användas och handelspolitiken har stor utvecklingspotential för att bidra till minskade utsläpp. EU är en av världens största handelspartners och värdet av producerade varor och tjänster inom unionen motsvarade år 2019 16,4 biljoner euro. Att styra om EU:s handelspolitik mot gröna investeringar och cirkularitet är helt avgörande för att klara klimatomställningen. Därför är EU-kommissionens klimatpaket ”Fit for 55” mycket välkommet. Sveriges nationella politik är ofta ett resultat av beslut som tagits på EU-nivå och genom vårt medlemskap finns det stora möjligheter att påverka politikens inriktning.

EU:s taxonomi och gröna giv, där flera lagar ska anpassas till höjda klimatambitioner, räcker inte. När EU-kommissionen den 14 juli presenterade sina omfattande förslag för en politik som ska leda till att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030 vidgas klimatpolitiken till handelspolitiken via bland annat gränsskattejusteringsmekanismen (CBAM). Klimatpolitiken måste ta plats i övriga politikområden och framför allt i handelspolitiken som står för en enorm del av den svenska och europeiska ekonomin. Regeringens klimatkollegium inrättades för ett år sedan, med syftet att samordna och integrera klimatfrågan i samtliga politikområden. Handelsministern är trots det inte en del av klimatkollegiet. Här finns en hel del att uträtta.

Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin årliga granskning av regeringens klimatpolitik att Sveriges engagemang i EU-politiken kan stärkas. Det håller vi företagsledare inom Hagainitiativet med om. Med det nya klimatpaketet har EU visat en tydlig ambitionshöjning, vi uppmanar den svenska regeringen att:

Stärka EU:s utsläppshandel. Sedan starten 2005 har EU ETS flera gånger skärps, senast 2018. Med the Swedish Proposal annulleras i storleksordningen 3 miljarder ton utsläppsrätter i marknadsstabilitetsreserven, vilket motsvarar 50 gånger Sveriges årliga utsläpp. För att EU ETS ska fortsätta leverera och vara det verktyg som skapar förutsättningar för EU att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet måste den linjära reduktionsfaktorn kraftigt öka. Generellt måste Marknadsstabilitetsreserven hålla fortsatt hög intagningstakt och byggas ut, mer specifikt behöver avfallsförbränning ingå i utsläppshandeln för alla medlemsstater.

Inte låta taxonomin bromsa omställningen. EU-kommissionens uppdaterade förslag på en taxonomi för gröna investeringar är välkommet. Det ökar jämförbarheten för investerare och kunder och kommer att sätta agendan för vad som anses vara en hållbar investering för många år framöver. Taxonomin måste ta hänsyn till tidigare politiska processer samtidigt som den driver klimattransformationen framåt. Förnybartdirektivet och statsstödsreglerna är två exempel på lagstiftning som taxonomin bör utgå ifrån.

Låt inte taxonomin bromsa omställningen

Skapa jämnare konkurrens med klimattullar. Vi välkomnar EU-kommissionens förslag till gränsskattejusteringsmekanism. Frihandel med tydliga, långsiktiga klimatmål skapar förutsättningar för gröna investeringar. Att den höga klimatambition som finns inom EU saknas i stora delar av världen riskerar att företag flyttar sin produktion till andra länder, så kallat koldioxidläckage. Hittills har det stoppats med fri tilldelning av utsläppsrätter i den handlande sektorn. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter kommer dock successivt att försvinna när utsläppshandeln skärps. Därför behöver gröna investeringar lyftas och koldioxidläckage motverkas på nya sätt.

Verka för globala prismekanismer på koldioxidutsläpp. Endast fem procent av världens koldioxidutsläpp har ett effektivt pris. Sverige har tillsammans med EU ett ansvar som globala klimatledare att verka för att flera länder ska inkludera effektivare prissättningar på koldioxid, vilket Hagainitiativet driver tillsammans med andra nordiska företagsnätverk. De nordiska länderna har varit pionjärer med att sätta koldioxidskatter; Finland, Sverige, Norge och Danmark sedan tidigt 1990-tal och Island sedan 2010. Vi har visat att effektiva koldioxidpriser minskar utsläppen och dessutom ökar BNP.

Skapa en marknad för negativa utsläpp. I ett första steg behövs mål och styrmedel för negativa utsläpp. Sverige bör visa vägen i EU genom att lägga in successivt ökande negativa utsläpp i Klimatpolitiska ramverkets väg mot målnivån 2045. Det behövs ekonomiska förutsättningar för gröna investeringar i BECCS och biokol. En omvänd auktion 2022 enligt modellen som föreslås i vägvalsutredningen SOU 2020:4 gör att Sverige kan komma igång med den teknik som krävs. Det är en ny marknad där Sverige skulle kunna vara ledande. Det gäller också utvecklings- och investeringsstöd för stora tekniksprång som leder fram till så kallade negativa utsläpp.

Vi pratar alldeles för lite EU-politik i Sverige. Under sommaren har EU och nu FN:s klimatpanel höjt insatsen och visat på allvaret. Regeringens klimatkollegium har på ett år endast haft två möten och handelspolitiken lyser med sin frånvaro. Som ledare för svenska företag med höga klimatambitioner, uppmanar vi regeringen att öka takten för klimatpolitiken och i synnerhet handelspolitiken inom EU.

 

Klas Balkow, vd och koncernchef Axfood

Sofie Eliasson Morsink, vd Coca-Cola Europacific Partners Sverige

Ylva Wessén, vd och koncernchef Folksam

Lars Appelqvist, vd HKScan Sweden

Johan Skoglund, vd och koncernchef JM

Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen

Anders Fredriksson, vd Löfbergs

Joachim Knudsen, vd McDonald´s Sverige

Magnus Heimburg, vd, Preem

Fredrik Pettersson, vd Stena Recycling

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?