ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Hållbarhet är mer än miljö

  • ELBILAR RÄCKER INTE. Många bolag snävar in betydelsen av hållbarhet till miljö- och klimatarbete. Arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och mångfald är andra aspekter som ska med. Foto: Heiko Junge

DEBATT. Hållbarhet handlar om en helhetssyn på ansvarsfullt företagande och gäller långt mer än miljö och klimat. En granskning av bolagens hållbarhetsredovisningar visar att det ofta saknas koppling mellan hållbarhet och värdeskapande för aktieägarna, skriver Sussi Kvart, Peter Benson, Sophie Nachemson-Ekwall och Meg Tivéus.

Skamvrån är platsen för det företag som inte bryr sig om hållbarhet. Det förstår nästan alla noterade företag och därför lägger de ut texten i detta ämne i årsredovisningarna, både utförligt och till synes engagerat. Årsredovisningarna är ju de dokument där bolagets befintliga ägare och blivande ägare kan bilda sig en uppfattning om verksamheten. Vill jag äga aktier i detta bolag?

Vi undertecknare utgör juryn för utmärkelsen Bästa värdeskapande rapportering med revisionsbyrån PWC som huvudman. Vid vår läsning av årets rapporter ser vi just detta, hållbarhetsredovisningarna är långa, utförliga och fulla av goda intentioner. Ändå förvånas vi över att så många bolag verkar sakna förståelse för frågorna i grunden.

Många bolag snävar in hållbarhet till att betyda omsorg i klimat- och miljöfrågorna. Men hållbarhetsbegreppet rymmer så mycket mer. Den vedertagna betydelsen av hållbarhet innefattar hur företagen arbetar med miljömål, antikorruption, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och mångfald, alltså en helhetssyn på ansvarsfullt företagande. Många bolag fjärmar sig från att ta ett helhetsgrepp utan tror att det räcker med miljöfrågorna.

Ett annat misstag vi ser är bristen på koppling till den egna affärsverksamheten. Bolag som skriver utförligt om växthusgaser eller antikorruption måste också peka på vad det innebär för det egna företaget. Bolagen ger mest intryck av att vilja framstå som progressiva och förstående. Men de verkar inte förstå att korruption eller havens uppvärmning påverkar dem själva. De agerar som om sådant är något tråkigt som bara drabbar andra och samhället i stort.

I andra sammanhang är faktiskt bolagen väldigt duktiga på att koppla ihop orsak och verkan. Kundnöjdhet är ett sådant exempel. Med nöjda kunder säljer man mer och risken för att kunderna lämnar företaget för en annan leverantör minskar, vilket de flesta företag gärna utvecklar och beskriver bra. Eller hur trivseln för medarbetarna påverkar sjukfrånvaro och andra kostnader för företaget. Här är årsredovisningarna föredömligt tydliga.

Med andra ord, med ett mera analytiskt förhållningssätt i hållbarhetsfrågornas alla dimensioner skulle företagen kunna öka förståelsen och insikten om varför energibesparing och jämställdhetsinitiativ är bra för det enskilda företaget. Nu sägs det bara att det görs – inte varför.

Men varför bryr vi oss i juryn så mycket över denna brist på koppling. Det viktiga är väl att bolagen gör något? Aktiekursen och utdelning är väl ändå det viktigaste?

Men det är just det som är problemet. Bristen på koppling mellan värdeskapande för aktieägarna och arbetet med hållbarhetsfrågor gör att vi misstänker att det saknas verklig insikt och därmed engagemang. Utan engagemang riskerar frågorna att halka ned på dagordningen när medierna vänder blicken åt ett annat håll eller något annat större internt problem i företaget kräver uppmärksamhet i stället.

Den svenska modellen för bolagsstyrning har mycket gått ut på att företagen själva, utan tvingande lagstiftning, ska sköta sina företag på ett sätt som är bäst för aktieägarna och samhället i övrigt. Det är en modell som länge fungerat väl men som kräver att det finns ägare som känner ett ansvar för samhället. I en alltmer globaliserad värld där ägarna ibland saknar lokal anknytning, blir det därför viktigt att styrelsen vågar ge bolagsledningen stöd att driva arbetet med hållbarhet.

För att kunna fortsätta på denna väg tror vi att företagen måste börja i rätt ände och det med att först analysera och utveckla sitt hållbarhetsarbete på hemmaplan. Alltså att på djupet analysera och förstå varför man ska driva ett ansvarsfullt företagande i Sverige och agera i enlighet därmed. Inte bara pliktskyldigt följa en modetrend utan eget engagemang. Bolagen kan visa att antikorruptionsarbete och mångfald är lönsamt.

Därefter kan bolagen på ett övertygande sätt även verka på EU-nivån, tillsammans med företag från andra länder, och visa på vilka lösningar vad gäller hållbarhet som är möjliga utan att tvinga in alla i en och samma mall. Merparten av de svenska företagen har egentligen inget att skämmas för. Sverige är ofta förebild, speciellt när det rör sociala frågor. Samtidigt kan ett frivilligt europeiskt samarbete bidra till att svenska företag slipper utsättas för mer av sådana EU-regler som passar illa för våra förhållanden.

En del framtidsanalytiker förutser jordens snara undergång. Men de flesta andra tror att samhällsutvecklingen går att vända i en mer hållbar, ansvarsfull riktning om vi bara be-stämmer oss. Om näringslivet klarar det utan större politisk inblandning återstår att se. Vi tror att det går, men då måste företagen lyfta sig i håret!

Sussi Kvart, tidigare affärsjurist, styrelsearbetare
Peter Benson, redaktör, analystjänsten Börsplus
Sophie Nachemson-Ekwall, forskare i bolagsstyrning på Handelshögskolan i Stockholm
Meg Tivéus, fd vd, Svenska Spel, styrelsearbetare


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.



Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies