Annons

Debatt: Gruvbolag måste bära sin egen risk

DEBATT. Under fredagen presenteras den statliga utredningen om säkerheter som gruvbolag måste ställa. Osäkerhetsanalysen visar att om säkerheterna ska bestämmas på en betryggande nivå behöver de uppgå till så mycket som 6,3 miljarder kronor, skriver utredaren Daniel Barr och utredningens huvudsekreterare Peter Stoltz.

Foto:Carl-Johan Utsi

Gruvor ger upphov till avfall som måste tas om hand och även de platser där verksamheten bedrivits behöver efterbehandling. Om inte detta görs kan gruvavfallet, framför allt om det innehåller svavel, göra att lakvatten med höga metallhalter sprids till omgivningen och förorenar vattendrag och grundvatten. Den som driver en gruva är skyldig att ta hand om avfallet.

För att säkra finansieringen för omhändertagande av avfallet och efterbehandlingen också om ett företag går i konkurs kräver dagens lagstiftning att gruvföretagen ska ställa säkerheter till staten.

Om ställda säkerheter inte täcker kostnaden för efterbehandlingen kan staten tvingas genomföra och bekosta efterbehandlingen för att undvika miljöskador. Kostnaden för sådana åtgärder kan uppgå till betydande belopp.

För gruvorna i Blaiken och Svärtträsk i Västerbottens län där gruvföretagen gått i konkurs beräknas efterbehandlingskostnaderna överstiga 400 miljoner kronor, vilka nu staten tvingas stå för. I dessa fall uppgick de ställda säkerheterna till cirka 2 miljoner kronor, alltså ungefär en halv procent av vad efterbehandlingen beräknas kosta. Säkerheterna för beslutades med stöd av andra regelverk än det som i dag är aktuellt, men visar likväl de ekonomiska risker som staten har på detta område.

Vår bedömning är att även de säkerheter som har beslutats under de nuvarande reglerna är för snålt tilltagna. Nu beräknas kostnaderna för efterbehandlingen uppgå till cirka 2,6 miljarder kronor och de ställda säkerheterna uppgår till samma belopp.

I utredningen har vi, med stöd av konsulter, analyserat samtliga beräkningar som ligger till grund för de säkerheter som finns i dag. Analysen visar att de kostnadsberäkningar som ligger till grund för dagens säkerheter bygger på alltför optimistiska antaganden. Om dessa antaganden inte stämmer blir efterbehandlingen väsentligt dyrare: kostnaderna skulle kunna fördubblas till cirka 5,2 miljarder kronor.

Vi har också genomfört en osäkerhetsanalys med stöd av ledande expertis på området. Osäkerhetsanalysen visar att om säkerheterna ska bestämmas på en betryggande nivå, och därmed minska risken för skattebetalarna, skulle de behöva uppgå till så mycket som 6,3 miljarder kronor.

Det pågår i och för sig rättsliga processer rörande uppdatering av säkerheterna för några gruvor. I dessa fall kan kravet på säkerheter komma att femfaldigas jämfört med dagens nivå och verksamheterna har de facto bedrivits utan tillräckliga säkerheter under en lång tid.

Gruvavfallsfinansieringsutredningen lägger under fredagen fram förslag inom fyra områden för att skydda skattebetalarna från sådana kostnader som verksamhetsutövarna är skyldiga att stå för.

* För det första föreslår vi att syftet och målsättningen med säkerheterna måste tydliggöras. Säkerhetsbeloppet ska beräknas så att det med betryggande marginal täcker de förväntade efterbehandlingskostnaderna och ska revideras vart femte år. För att detta ska vara möjligt behöver kraven på efterbehandlingsåtgärder dokumenteras i en särskild efterbehandlingsplan så det blir tydligt vad som ska åstadkommas. Även denna plan ska revideras minst vart femte år. Verksamhet ska inte tillåtas bedrivas utan att fullgoda säkerheter har ställts.

* För det andra föreslår vi en uppstramning av reglerna för beräkning av säkerhetsbeloppets storlek. Verksamhetsutövaren måste visa att morän (som är en central komponent för efterbehandling av gruvavfall) av tillräcklig kvalitet finns att tillgå i närområdet annars måste höjd tas för kostnader för jordförbättringsåtgärder eller transporter. Beräkningen ska inkludera ett osäkerhetspåslag och ta hänsyn till framtida pris- och löneutveckling.

* För det tredje föreslår vi en begränsning av vilka säkerheter som ska accepteras. Dagens regelverk accepterar alla typer av säkerheter, vilket lett till långdragna processer där gruvverksamhet tillåtits fortgå under långa perioder utan att fullgod säkerhet har ställts. Utredningen föreslår att endast två typer av säkerheter ska accepteras framöver: bankgarantier med standardiserade villkor som bestäms av staten samt ställande av pant i form av deposition av kontanta medel.

* För det fjärde föreslår vi en tydligare beslutsprocess när det gäller säkerheternas storlek. Dagens system har inneburit ett splittrat ansvar på myndighetssidan där den samlade ekonomiska kompetensen varit låg. Mark- och miljödomstolen avlastas uppgiften att besluta om säkerheternas storlek. Denna uppgift läggs på Riksgäldskontoret som blir tillsynsmyndighet för de ekonomiska säkerheterna inom gruvavfallsfinaniseringssystemet. Prövning av efterbehandlingsplanen föreslås göras av Mark- och miljödomstolen (vid nytt eller ändrat tillstånd för gruvverksamhet enligt miljöbalken) och Länsstyrelserna (vid revideringar).

Vi bedömer att utredningens förslag sammantaget innebär att risken för att staten tvingas finansiera efterbehandlingskostnader kommer att minska och att den inom miljöpolitiken centrala principen om att förorenaren ska betala stärks.

 

Daniel Barr, särskild utredare

Peter Stoltz, huvudsekreterare


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?