Annons

DEBATT: Gräv ner elen för att ge plats åt skogen

När kronor ska sparas får naturen stryka på foten – i kraftledningarnas skugga får inga träd växa sig för höga. Vi vill att fler elledningar grävs ned.

Foto:Mathias Flinck

Som den svenska skogen tas för givet, är det lätt att tro det växer för mycket skog här. I Sverige tas över 200 000 hektar skogsmark – en yta större än Öland – i anspråk av våra kraftledningar. Där det skulle kunna växa hela skogar syns i dag som mest sly – och värre ser det ut att bli. I takt med samhällets pågående elektrifiering behöver svensk industri mer el än vad dagens elnät kan leverera. Det talas om en fördubbling av kapaciteten. Således är planen att röja ännu mer skog, och ersätta ännu fler trädstammar med elstolpar.

Tiden är knapp för att ställa om till ett koldioxidneutralt samhälle. Därför är det viktigt att fasa ut fossila bränslen, vilket elektrifiering möjliggör. Vi vänder oss inte mot samhällets ökade behov av el, ej heller nödvändigheten i att bygga ut elnäten. Vår fråga är varför man i Sverige vill göra det med den äldsta och mest förödande tekniken – luftledningen. I Danmark är markförläggning av nya elledningar norm. Varför har vårt grannland större ambitioner att bevara sina landskap än vi?

Att de svenska elbolagen fortfarande förordar luftledningar, när nedgrävda kablar kan leverera samma kapacitet, tillika bevara höga naturvärden, är inget annat än ett mått på den kortsiktighet med vilken mänskligheten möter hoten mot vårt klimat och vår miljö. I Sverige jagar vi, trots löften om motsatsen, fortfarande den kortsiktiga ekonomiska vinsten.

Skogen är vår viktigaste kolsänka. Dess förmåga att binda koldioxid är ett av våra främsta verktyg i kampen mot klimatförändringarna: I genomsnitt binds hela sju ton koldioxid per hektar svensk skog varje år. Den yta som i dag består av röjda ledningsgator skulle kunna binda nästan 1,5 miljoner ton koldioxid årligen, om där i stället växte skog. Det är lika mycket som SSAB:s ståltillverkning i Oxelösund släpper ut på årsbasis enligt Naturvårdsverket. Ändå skrivs det spaltmeter om Hybrit och behovet av fossilfritt stål, men inte något om att den elledning som satsningen kräver innebär en förlust av hundratals hektar skog.

För att tillgodose SSAB:s behov av el planerar Vattenfall att bygga två nya 130 kV-ledningar mellan transformatorstationen i Hedenlunda i Flen och SSAB:s stålverk i Oxelösund. Om Vattenfall fortskrider med sina planer på en luftledning, kommer den att lämna ett 74 kilometer långt öppet sår genom ovärderliga skogs- och kulturlandskap i Södermanland. Skog kommer att röjas och ersättas av stolpar dubbelt så höga som omgivande träd. Ledningen kommer att korsa Kiladalens Natura 2000-område, som med sina höga naturvärden tryggar unik biologisk mångfald.

”Vi måste ställa om för att bevara vår miljö – men vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet.”

Det talas från regeringshåll om att tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad ska bli effektivare. I ljuset av Vattenfalls planer på luftledning mellan Hedenlunda och Oxelösund, förstår vi vad det innebär. Trots kommunernas och markägarnas önskan om markförläggning, går Vattenfall vidare med sina planer på en luftledning. Nu vill regeringen ge Vattenfall ännu större muskler att köra över andra intressen för kortsiktig kostnadsminimering. Elbolagen ska slippa att ansöka om tillstånd hos Energimarknadsinspektionen när de anlägger ledningar. Det är praktiskt för dem – de kan runda granskning hos en myndighet som har tvingat dem till att gräva ned ledningar förut. Så var fallet i nordöstra Skåne, där Energimarknadsinspektionen 2016 bedömde att den åkermark som Eon planerade att dra ledning över var av sådant allmänintresse att den inte kunde tillåtas bli obrukbar av en luftledning.

Regeringens nuvarande idé om effektiv elnätsutbyggnad är att ge eljättarna ledningsrätten som tillhygge för att driva sin vilja igenom. En mer demokratisk lösning vore att eljättarna i stället för att försöka undvika granskning tillgodosåg allmänhetens intressen och mötte oss i vår önskan om att få ledningar nedgrävda.

Vi måste ställa om för att bevara vår miljö – men vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet. Är det rätt att orsaka oåterkallelig skada på våra landskap, när mer hållbara alternativ finns? Att gräva ned ledningen skulle ge SSAB den el de behöver för att producera fossilfritt stål och trygga omistliga naturvärden. Gör svensk industri verkligt hållbar genom att ta hänsyn till helhetsbilden. Samma höga målsättning som Hybritprojektet visar för att rädda klimatet måste vi också ha för andra miljövärden. Var är ambitionen?

Vi kan inte rädda klimatet genom att offra miljön.

 

Alette Sederholm

Agronom och ordförande i föreningen Gräv ner – för markkabel genom Sörmland

Gustaf Hermelin

Styrelseordförande i Catena AB

Johan Lagerholm

Agronom och rådgivare inom lantbruket

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Stendörren Fastigheter ABAnnons

Expansiva Stendörren växer även utanför Sverige

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför Sveriges gränser. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen, men på senare tid har Stendörren genom förvärv även etablerat sig i Västsverige samt i Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. 

Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver bolaget dessutom ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. 

Attraktiva markområden i Stockholm

Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,7 miljarder kronor. Förutom runt 810 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 615 000 kvm byggrätter i attraktiva markområden som uteslutande ligger i den heta Stockholmsregionen. 

– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren. 

Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader men också genom förtätning. Det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg. 

Lönsam konvertering till bostäder

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling genom att konvertera industri- och logistikfastigheter till bostadsområden. 

– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren. 

– Konverteringen innebär också att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter.

För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.

– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen. 

Bygger nya verksamhetslokaler

Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler. Idag har bolaget knappt tio sådana under byggnation. Bland annat en logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje respektive en i Brunna i västra Stockholm. 

Ytterligare exempel är två byggnader för lätt industri i Uppsala och Västerås. Över tid skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. 

Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. 

– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta som en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

Läs mer på stendorren.se 

 

Mer från Stendörren Fastigheter AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Stendörren Fastigheter AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera