Kompetensbristen är ett faktum. Arbetsgivare söker med ljus och lykta efter personer med rätt yrkeskompetens och rätt attityd. Svårigheten att få tag på ny personal hindrar många företag från att expandera. Vi ser en potential i att med ett utbyggt lärlingssystem lindra arbetslivets kompetensbrist och samtidigt skapa förutsättningar för arbetsintegration.
Språkintroduktionsprogrammet är gymnasieskolans fjärde största program. Där går cirka 32.000 nyanlända elever i åldrarna 16 till 20 år, många av dem har kommit ensamma till Sverige. Tanken med utbildningen är att de ska lära sig svenska och grundläggande kunskaper för att senare läsa vidare på ett nationellt program. Men verkligheten är en annan.
Rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen visar att språkintroduktion inte fungerar tillfredställande. Förväntningarna på eleverna är för låga, styrningen och planeringen av programmet är otillräcklig och kartläggningen av elevernas förkunskaper bristfällig. Eleverna är ofta isolerade på programmet och saknar kontakt med svenska elever och omgivande samhälle.
Efter fyra år har 36 procent gått vidare till ett nationellt program, mest populärt är att läsa vidare på ett yrkesprogram. Men att nå examen tar lång tid, bara 9 procent av de som startade ett språkintroduktionsprogram 2011 tog examen fyra år senare.
Att ta gymnasieexamen är en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten för de med gymnasieexamen är betydligt lägre än för de utan. Därför är det av yttersta vikt att vi förbättrar skolgången för unga nyanlända så att fler fullföljer sina studier till examen. Därtill bör vi även bli bättre på att ta tillvara ungdomarnas intresse för yrkesutbildningar.
Sedan ett år tillbaka driver vi initiativet Svensk Gymnasielärling med stöd av Skolverket, där syftet är att öka yrkesprogrammens attraktionskraft. Initiativet bygger på samma modell som den tyska lärlingsmodellen, där lärlingen får anställning med lön jämte sina studier. I höstas startade 17 skolor med Svensk Gymnasielärling nationellt. Redan nu kan vi se att arbetet har gett resultat, preliminär statistik från Skolverket visar att andelen studerande med gymnasial lärlingsanställning i dag är drygt åtta gånger högre än i fjol.
Lärlingsupplägg har hittills bara varit möjligt på de nationella programmen. Men nyligen beslutade regeringen att statsbidrag även ska kunna delas ut till arbetsgivare och skolhuvudmän för elever på introduktionsprogram med ett lärlingsliknande upplägg. Eleverna får också rätt till den extra ersättning som lärlingar på nationella program har. Det öppnar dörrarna för att underlätta arbetsintegrationen för unga nyanlända och ensamkommande.
Med ett lärlingsupplägg skulle eleverna komma ut på arbetsplatser, få bättre förutsättningar att lära sig svenska, bygga kontaktnät och få kunskap om hur arbetslivet fungerar. På dagens språkintroduktionsprogram är kontakten med svenska elever närmast obefintlig. De studerande får sällan chansen att prata svenska, förutom i kontakten med lärarna, vilket försvårar språkinlärningen. Information om svensk arbetsmarknad och framtidsmöjligheter är ett annat bristområde på språkintroduktionsprogrammen.
Att vara lärling ställer höga krav på eleven som går halva tiden i skolan och tillbringar den andra halvan på en arbetsplats. Klarar elever på språkintroduktionsprogrammen av det? I en rapport från Svenskt Näringsliv anger lärarna att eleverna på språkintroduktion är en av de mest ambitiösa grupperna i svensk skola. Den motivation som många visat prov på genom att ta sig till Sverige bör värderas.
Sammanfattningsvis finns det stor potential för näringslivet att ta tillvara på kompetensen och viljestyrkan hos nyanlända ungdomar. Under året kommer fyra andra handelskamrar i Sverige starta med initiativet Svensk Gymnasielärling. Nu välkomnar vi branscher, politiker och skolledningar att hjälpa oss att sprida initiativet ytterligare. Vi behöver få fler kollektivavtal på plats, starta samarbeten på fler skolor och ändra lagen om gymnasiala lärlingsanställningar till att även omfatta introduktionsprogrammen.
Tillsammans kan vi lindra arbetslivets kompetensbrist samtidigt som vi skapar vägar i arbetslivet för nyanlända ungdomar.
Carl Bennet, ordförande för bland annat Lifco och Getinge
Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren
