Annons

Debatt: Fyra råd till Daniel Ek

Bråket på Spotify markerar att den våg nymoralism som sköljt över våra offentliga institutioner nu också nått näringslivet. Om inte Spotifys ledning orkar stå upp och försvara sina värderingar ges nymoralismen ytterligare bränsle vilket på sikt hotar vår unika öppna, jämlika och kreativa, svenska företagskultur.

Foto:Banfa Jawla

Redan när Spotify köpte rättigheterna till The Joe Rogans Experience, podden med över 11 miljoner lyssnar per vecka, startade ett internt uppror som menade att Spotify gav röst åt en person med dåliga värderingar. Den frihetlige komikern Rogan anklagades för att vara rasist, antivaxxer och Trump-anhängare. Rogan är inte ofelbar men de flesta anklagelserna är absurda. När upprorsmakarna fick stöd i sin kampanj av Neil Young och Joni Mitchell började Spotifys ledning att be om ursäkt. Man rensade bort över 100 avsnitt, försåg podden med ”varningstext” och lovade 100 miljoner dollar för att främja ”historiskt marginaliserade grupper”.

Dessvärre är det här en pudel och inte en ursäkt. Försöket att blidka upproret genom att blotta strupen kommer inte lyckas. Konflikten handlar nämligen varken om Rogan eller publicistiska principer. Konflikten handlar om att demonstrera makt genom att förödmjuka, och helst avsätta, Spotifys ledning. Neil Youngs inlägg på Twitter klargör konflikten: 

”To the workers (! vår anmärkning) at Spotify, I say Daniel Ek is your problem — not Joe Rogan. Ek pulls the strings. Get out of the place before it eats up your soul. The goals stated by Ek are about numbers — not art, not creativity.”

Begreppet nymoralism syftar på den kvalitet av religiös, inte ideologisk, övertygelse som driver dagens progressiva. De är inte intresserade av sådant som förlåtelse. De vill ha makt. Makten att definiera vad som är rätt och fel, gott och ont, sant och osant. Socialpsykologen Jonathan Haidt säger att nymoralisternas syn på rättvisa är onyanserad och gör det svårare för dem att känna empati med andra och att förstå komplexa resonemang.  

”Jag har rätt och du är Ond!” sammanfattar attityden. Attityden splittrar istället för att förena och det skapar en atmosfär och gruppdynamik där ”85 procent håller tyst med 85 procent av vad de egentligen tänker 85 procent av tiden” som en person som utsatts för detta slående uttryckte det. När människor tystnar ökar grupptrycket och konformismen. Det öppnar för det ekonomen Nassim Nicholas Taleb kallar minioritens diktatur som beskriver hur en liten minoritet på så lite som 3 procent kan få med sig majoriteten och definiera utvecklingen så länge deras idéer är tillräckligt extrema.

Många har varnat för den här utvecklingen, inte minst i Dagens Industri, men förnekandet är starkt. Många förstår helt enkelt inte att identitetspolitiken, alla de goda intentionerna till trots, vilar på en företagsfientlig, marxistisk- och antikapitalistisk, ideologi.

Spotifys ledning är i samma position som föräldrar när tonåringarna ifrågasätter deras auktoritet och vill avsätta dem. Skillnaden är att företagsledningar har omvärldens ögon på sig vilket gör det svårare att stå upp och försvara sina värderingar. 

Det är symboliskt viktigt att flaggskeppet i svensk innovativ tech orkar stå upp och försvara de frihetliga ideal som gjort dem så framgångsrika. Om Spotify böjer sig blir det svårare för andra att stå upp. Då riskerar de krusningar vi nu ser på ytan snabbt förvandlas till en tsunami. 

Vi har fyra råd till Daniel Ek och Spotifys ledning. 

Blunda inte för vad detta handlar om egentligen.

Möt medarbetare som hotar med uppsägning med ett generöst avgångsvederlag och hjälp dem att hitta ett annat jobb där de slipper känna sig sårade. 

Hjälp dem som inte talar, att finna sin röst.

Ta inte bort utan komplettera med mer och bättre innehåll och fortsätt låta kunderna avgöra vad som är rätt och fel, gott och ont, bra och dåligt.

 

Johan Grant, Fil dr, organisationspsykolog och rådgivare i ledningsfrågor.

Navid Modiri, poddare och föreläsare.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera