Annons

Debatt: Förstärk polisens kärnverksamhet med 5 000 medarbetare

Polismyndigheten med rikspolischef Anders Thornberg i spetsen har ett mörkt år bakom sig. Passkaos, påskupplopp med 200 skadade poliser, korruptionsskandal i den högsta polisledningen och ett blodigt rekord i antalet gängmord, skriver Joakim Söderström vd i näringslivet, tidigare polischef.

Foto:Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson

61 personer ihjälskjutna på ett år, detta i ett Sverige som fram till för bara några decennier sedan var känt internationellt för trygghet, stabilitet och hög mellanmänsklig tillit. I dag förbytt till ett varnande exempel för hur illa det kan gå. Utomlands refereras läget till som ”det svenska tillståndet”.

Situationen är, som justitieminister Gunnar Strömmer uttryckte det häromdagen, ”naturligtvis helt otillfredsställande”. Milt sagt. Inte heller det nya året har börjat bra, under jul- och nyårshelgen har totalt tre dödskjutningar, sex explosioner och fyra skottlossningar inträffat –bara i huvudstaden.

Allt tyder på att den ökande trenden av grovt våld fortsätter. Läget kommer sannolikt att bli värre, mycket värre, om vi inte lyckas bryta den negativa spiral vi nu befinner oss i. För var dag, månad och år vi väntar kommer det krävas högre grad av repression.

Man kan argumentera för att såväl den gamla som den nya regeringen har begränsade möjligheter att göra mer än den gjort. Polisen har redan fått mångmiljardtillskott och nästan allt den har begärt när det gäller lagstiftning. Ministerstyre är förbjudet och det finns bara så mycket man kan åstadkomma genom ändringar i regleringsbrev och förordningar. Nya lagförslag såsom visitationszoner kommer, trots en forcerad tidsplan, inte kunna träd i kraft förrän 2024. Det stora problemet är dock att om de aviserade förslagen ska få den mönsterbrytande effekt som utlovats måste polisen fungera och prestera bättre.  

Om inte den nya regeringen lyckas upprätthålla våldsmonopolet i förhållande till gängen och bryta utvecklingen kommer domen från det svenska folket bli hård när man i september 2026 går till valurnorna. Så vad göra?

Polisen är med sina närmare 37 000 anställda Sveriges största myndighet, samtidigt är den omvittnat oskicklig på att nyttja befintlig personalresurs på ett effektivt sätt. Myndigheten har utvecklats till en byråkratisk koloss på lerfötter vilket delvis förklarar den haltande brottsbekämpningen. Jämfört med bolag i näringslivet är polisens overhead gigantisk, bara vid de nationella stödavdelningarna finns det 3600 medarbetare och det finns även betydande administrativa resurser ute i polisregionerna.

För att förbättra situationen måste fokus förskjutas från överdimensionerad byråkrati och svulstiga strategier till konkret medborgarnytta. Det uppnår man genom att nedprioritera administration och byråkrati och i stället kraftsamla all resurs mot kärnuppdragets tre grundpelare: brottsförebyggande, ingripande och utredning.

Med rätt beslut kan en ny polisledning under 2023 tillföra cirka 5 000 medarbetare till kärnverksamheten:

Ställa om 3 000 av polisens befintliga medarbetare som i dag arbetar med administration och annan typ av byråkrati. 

Locka tillbaka 1 500 poliser som har gått till andra arbetsgivare. Sedan omorganisationen 2015 har 3250 erfarna poliser sagt upp sig, inte sällan under stor vånda då polisyrket för många är ett kall. Polisyrket är för många tidigare poliser en del av deras identitet, och med rätt förutsättningar och ledarskap kommer många med glädje att söka återanställning. 

Återanställa 500 pensionerade poliser. De tre senaste åren har drygt 1 200 erfarna poliser gått i pension. Rutinerade och kompententa poliser som på deltid och timmar kan spela en avgörande roll i att trycka tillbaka gängen och som en bonus dessutom handleda nya yngre kollegor.  

Genom att omdisponera befintlig resurs och återanställa erfarna och kompetenta poliser kan det brottsförebyggande arbetet stärkas och antalet områdespoliser fördubblas, detta samtidigt som områdespolisernas tid för att arbeta relationsskapande och långsiktigt kan fredas. Antalet uniformerande poliser i yttre tjänst som arbetar repressivt och gränssättande i ingripandeverksamheten kan också öka kraftigt. Även utredningsverksamheten kan få kraftiga resurstillskott i form av till exempel utredare, analytiker och förundersökningsledare.

Lyssnar man på den nuvarande polisledningen så säger de att det är omöjligt att omdisponera stora mänger befintlig personal och locka tillbaka de som lämnat - och det är just därför en ny polisledning behövs. Polismyndigheten behöver en ledning som har den vision, beslutsamhet och genomförandekraft som krävs för att bryta den nedåtgående spiral vi befinner oss i – det har man bevisligen inte i dag.

Förändring är inte bara möjlig, utan också helt nödvändig. Den utveckling vi nu ser kommer forma en hel generation och förändra Sverige i grunden. Den bästa tiden att agera var i går, den nästa bäst tiden att agera är i dag.

Joakim Söderström, vd i näringslivet och tidigare polischef

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera