Annons

Debatt: Förbjud elsparkcyklar på Stockholms gator

Galleristen Björn Wetterling blev i våras svårt skadad efter att ha blivit påkörd av en elsparkcykel. Nu vädjar han till bolagens finansiärer: ”Sluta investera mer i de här dumheterna.”

Foto:TT

Minns ni att för cirka 15 år sedan förfulades Stockholms gator av ett gratistidningskrig. Det gick inte att röra sig en meter utan att se gårdagens eller i bästa fall dagens utgåva av någon av de titlar som delades ut och sedan slängdes i vår gemensamma närmiljö.

För mediebolagen och riskkapitalisterna som då var inblandade handlade det om att snabbt skapa ett konsumentbeteende, låta annonsörerna förstå att varje titel var här för att stanna – och att vänja Stockholmarna att så här kommer det att bli. Det här är ett nytt piggt inslag i stadsbilden. Vi får lära oss att leva med att det ligger tidningar och skräpar överallt. Sånt händer i en dynamisk miljö.

Jag ska strax komma till liknelsen med dagens situation med elsparkcyklar. Men innan jag blir övertydlig:

Nej, ingen tjänade pengar på gratistidningskriget. Mängder av miljoner flödade ut för att köpa marknad, vänja oss vid något nytt. Det tog tid, det blev dyrt – bara gratistidningen Stockholm City kostade familjen Bonnier nästan en miljard kronor.

Någon borde bara höjt rösten och sagt: ser ni inte att det här är en dålig idé.

Klipp till dagens Stockholm där vår vackra stadsbild förfulas av att elsparkcyklar slängs i Mälaren och Saltsjön, gifter från batterier felparkeras på trottoarer och vägar och körs i ilfart av alldeles för unga barn eller alldeles för omdömeslösa vuxna. De utgör ett hot för sig själva och andra när de tar sig fram i trafiken. Allt för många allvarliga olyckor sker och kommer att ske.

Vart är vi på väg som samhälle när vi inte längre klarar av att gå kortare sträckor utan att betala dyra pengar? Dessutom är priserna subventionerade för att skapa ett beteende som vi rimligtvis borde klara oss utan – med hjälp av våra ben eller vanliga cyklar.

Någon borde höja rösten och säga: det här med el sparkcyklar är inte en bra idé.

För vår stadsmiljö har vi ett gemensamt ansvar. Människorna i staden formar den.

I mitt tycke utgör sparkcyklarna ett absurt inslag i hur Stockholm har utvecklats. Det gläder mig att HM konungen har förbjudit elsparkcyklar kring det kungliga slottet. För oss som värnar om Stockholms estetiska utveckling och vill ta ansvar för hur staden ser ut, bortom egna investeringar, är det självklart att likt HM Konungen göra vårt bästa för att elsparkcyklarna försvinner. Jag noterar att på ägarlistan till Voi återfinns finansprofilerna Jacob de Geer, Cristina Stenbeck och Sebastian Knutsson. Jag vädjar till er att inte investera mer i de här dumheterna.

Ser ni inte att det här inte är en någon bra idé?

Samma vädjan gör jag till riskkapitalbolagen Vostok New Ventures, Balderton Capital, Project A Ventures och Creandum.

Elsparkcyklarna är dessutom ett inslag där det är alldeles för enkelt för alldeles för många att missbruka farten på fordonen och utsätta andra människor för fara.

Här talar jag i egen sak.

I våras blev jag påkörd bakifrån av ett barn som skadade mig för livet och sedan smet. Jag är över 70 år gammal och skadades svårt. Hela sommaren fick jag tillbringa på sjukhus/rehab. Flera av mina fingrar har jag kronisk smärta i. Jag kommer aldrig återfå min fulla rörlighet efter att mina två axlar krossades av och fick ersättas med nya.

Ibland tänker jag på den pojken som skadade mig för livet. Han är ung och ska leva ett helt liv med att han utsatte mig för det och sedan inte stannade utan sprang från platsen. Hur kommer hans liv utsättas? Varför tillät näringslivet att det var så enkelt och tillgängligt för honom att köra på mig?

I dagens samhälle har det blivit ännu viktigare att ta hänsyn. Förstå omvärlden, miljön och sina medmänniskor.

Jag har i hela mitt liv ägnat mig åt att provocera och skaka om samtiden. Till min plattform har jag haft en ganska omfattande galleriverksamhet. Både i Sverige och i Singapore. Mitt uttrycksmedel har varit att ställa ut konstnärer som vill säga något om vår tid.

Många gånger har jag upprört och fått starka reaktioner.

Till min förvåning är min kamp mot elsparkcyklarna det som väcker störst engagemang. Människor hatar det. Ni begår ett misstag som finansierar och driver den här typen av verksamhet.

Jag kommer fortsätta bekosta reklamkampanjen för att få slut på de här dumheterna.

För ni skapar en stad som vi inte vill ha. Ni skapar en verksamhet utan tillräckliga regleringar som skadar människor för livet.

Min kroniska smärta bär ni i era investeringar.

Förbjud elsparkcyklarna på Stockholms gator.

 

Björn Wetterling

Vd och grundare Wetterling Gallery

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Malmö stadAnnons

”Äntligen har vi pusselbiten som kan göra textilbranschen cirkulär – och den biten finns i Malmö”

Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.
Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.

I Malmö tas flera initiativ för att återvinna textilier och ge dem nytt liv. Här finns till exempel maskinen som är färd med att revolutionera den europeiska textilproduktionen. 

Här finns också designern som skapar nya revolutionerande plagg av restpartier – och kläder för rymden.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

Fyrkantiga balar med ihoppressade kläder bildar prydliga rader som sträcker sig så långt ögat når. En bal består av jeanskläder, en annan av röda textilier gjorda av polyester. Och så fortsätter det, med olika material och olika färger. Vi är inne på Sysavs (Sydskånes avfallsaktiebolag) anläggning i Malmö.

– Vi är först i världen med att erbjuda en storskalig anläggning för automatisk textilsortering, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav. 

I en av hangarerna på återvinningsanläggningen i hamnen i Malmö pågår en slags textilrevolution. Här huserar Siptex, världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den är 30 meter lång, kan sortera tre material samtidigt och vid full kapacitet sorterar maskingen 24 000 ton textilier varje år. Det motsvarar ungefär 30 procent av textilierna som slängs i Sverige under samma period. 

– Det krävs mängder av natur- och energiresurser att tillverka nya kläder och textilier. Tack vare Siptex kan vi erbjuda en helt återvunnen råvarukälla, här i Malmö som i princip kan ersätta jungfrulig produktion av textilmaterial, förklarar Anna Vilén medan hon visar maskinens olika funktioner. 

Storskalig sortering behövs

Den mekaniska återvinningen, vilket i praktiken innebär att tyget rivs och utifrån det spinns ny tråd, påverkar i viss mån slitstarkheten eftersom fiberlängden kortas. 

– Därför blandas ofta återvunnen fiber med jungfrulig för att få en längre livslängd på plagget, säger Anna Vilén.

En storskalig sortering behövs. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv. 

– Själva maskinen i sig är inte revolutionerande, att använda sig av infrarött ljus för att sortera material har gjorts tidigare, bland annat är det den tekniken som används vid sortering av plast. Men mjukvaran, hur själva Siptex arbetar samt storskaligheten i sorteringen är världsunik, berättar hon.

Den färdigsorterade textilen kan antingen bli nytt tyg igen eller omvandlas till exempelvis isoleringsmaterial.

– Det är stor efterfrågan på vårt sorterade material. Vi säljer vår råvara till återvinnare i Sverige och Europa. Vi kommer inom kort starta ett nytt projekt kring återvunnen polyester tillsammans med Stadium. De, H&M och Ikea är några av de näringslivsaktörer som har ingått i forskningsprojektet som Siptex är sprunget ur, säger Anna Vilén. 

Och förhoppningen är att fler hållbara och klimatsmarta näringar i regionen ska komma ur den. Forskarna som deltagit i projektet ser potentiella vinster med att ha en textil och återvunnen råvarukälla lokalt i Sverige; andra delar av produktionskedjan inom textilindustrin skulle på sikt kunna bli lokala eller regionala.

Siptex är en av flera exempel som bidragit till att Malmö utsågs till Sveriges miljöbästa kommun 2021 av tidningen Aktuell Hållbarhet. 

Gör hållbara och cirkulära kollektioner

En aktör i en annan del av den hållbara textilbranschen är Malmödesignern Sara Rosberg. Hon har nyligen börjat sälja sitt spin-off märke Modality Upcyles, plagg som består av textil från prover och prototyper, på Återbruket i Malmö. 

– Vi vill inspirera människor att ta vara på textilerna de har, och designa om eller återanvända istället för att kasta, säger hon.

Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.
Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.

Just nu strukturerar Modality om inför nästa kollektion, för att göra mer hållbara och cirkulära kollektioner baserat på innovationsarbetet med det nya textila material som utvecklats i andra delar av bolaget. 

– I denna del har vi även sett över återvinningsprocesserna och hur vårt nya material skall kunna återvinnas ner till minsta fiber. Vi hoppas kunna samarbeta med Siptex på Sysav och andra aktörer när det gäller återvinningen av vårt nya material, då vi har lösningar på detta.

Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.
Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.

Sara Rosberg står även bakom Transforming Textiles AB, som har även utvecklat en textil innovation, Sense-Tex. Den fungerar som en smartklocka och detekterar virussymtom. Tekniken är utvecklad i samarbete med en rymdingenjör (Marcelo Boldt är CTO i bolaget) under pandemin. Företaget är för tillfället stationerat på Ideon Innovation i Lund, där de är på väg att förhoppningsvis bli inkuberade av European Space Agency BIC under 2023. Bolaget söker just nu investerare och finansiering. 

– Transforming Textiles AB deltog med Sense-Tex innovationen och blev finalister ESA:s föraccleratorprogram Nordic Launch 2022. Transforming Textiles tävlade jämte de 10 (Av totalt 26) främsta Space Tech bolagen i Norden, i en stor final på Spaceport i Oslo under oktober 2022.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

 

 

Mer från Malmö stad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Malmö stad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera