1515

Debatt: För brett mandat gör utvärdering av Riksbanken omöjlig

DEBATT. I måndags skrev tre ekonomer från Nordea på Di Debatt att Riksbanken mandat bör breddas. Om penningpolitiken ges alltför många mål kommer det att bli svårt att utvärdera den, skriver Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Riksbankshuset i Stockholm.
Riksbankshuset i Stockholm.Foto:ERIK MÅRTENSSON

Di Debatt den 15:e oktober anser tre medarbetare på Nordea NDA SE -0,04% Dagens utveckling att Riksbanken de senaste åren har haft ett alltför snävt fokus på inflationsmålet och att en mer expansiv penningpolitik än vad som är lämpligt därför har bedrivits. En slutsats de landar i är att Riksbankens mandat bör breddas, så att exempelvis realekonomisk och finansiell stabilitet ska väga tyngre vid beslutsfattandet.

Jag vill inledningsvis hålla med skribenterna om att den politik som har bedrivits under de senaste 15 åren har bidragit till att riskabla obalanser har byggts upp i den svenska ekonomin, där bostadsprisernas utveckling – och den med denna tätt förknippade hushållens skuldsättning – tillhör en av de mest uppenbara. Riksbankens val att hålla reporäntan låg efter finanskrisen har onekligen bidragit till den kraftiga uppgång i bostadspriserna som vi har sett.

Jag anser dock att huvudansvaret för denna utveckling ligger hos andra aktörer som inte har tagit sitt ansvar. Finansinspektionen, men framför allt våra politiska företrädare, borde ha agerat långt tidigare för att hantera problematiken. Det är även dessa aktörer som i huvudsak bör hantera denna fråga framgent. Bostadspriser bör inte vara något som Riksbanken lägger avsevärd vikt vid när den fattar sina reporäntebeslut, utöver den effekt de kan tänkas ha på framtida inflation. Den främsta anledningen till detta är att det mesta tyder på att reporäntan är ett alltför trubbigt instrument för att detta skulle vara lämpligt att styra utvecklingen på bostadsmarknaden med.

En breddning av Riksbankens mandat, så att exempelvis finansiell stabilitet och/eller andra variabler som nämnts i sammanhanget – såsom sysselsättning – skulle väga tyngre vid det penningpolitiska beslutsfattandet, är dessutom inte oproblematisk när andra aspekter beaktas. Just det demokratiska ansvarsutkrävande som skribenterna, precis som undertecknad, anser är så viktigt kräver nämligen också att det finns en tydlighet när det gäller penningpolitikens mål.

Om penningpolitiken ges alltför många mål kommer det att bli svårt att utvärdera den. En svårighet består i att väga sämre måluppfyllelse i vissa dimensioner mot bättre i andra, framför allt om man har många dimensioner att beakta. Detta problem förefaller dock inte som oöverstigligt, även om det sannerligen inte heller torde vara enkelt för utvärderare av penningpolitiken att hantera.

Mer problematiskt är dock hur man ska mäta måluppfyllelse på ett relevant sätt så att en god utvärdering kan göras. Här framstår det som särdeles problematiskt att införa finansiell stabilitet som målvariabel. Antag att Riksbanken skulle bedriva en mindre expansiv politik än vad som kan motiveras utifrån vad som bedöms lämpligt för att hålla inflationen vid inflationsmålet och att detta skulle motiveras med att man minskar sannolikheten för en finansiell kris. Hur ska detta kunna utvärderas på ett bra sätt?

Risken med ett alltför brett mandat – där Riksbanken skulle kunna tänkas ha ett ganska stort antal mål om alla debattörer får som de vill – är att nästan vilken politik som helst skulle gå att motivera vid en given tidpunkt eftersom man ska beakta avvägningar i så många dimensioner och vissa av målen är otydliga till sin natur. Och för en utvärderare skulle det därmed bli i princip omöjligt att avgöra om Riksbanken har bedrivit en lämplig politik.

Riksbanken har i princip ett instrument (reporäntan) och det finns synnerligen goda argument för att den därför endast ska ha ett huvudsakligt mål; detta bör då vara inflationsmålet – givet att vi tror på värdet av ett sådant. Att ge Riksbanken ett alltför brett mandat – framför allt med mål som är otydliga – är att göra den en björntjänst när det gäller dess legitimitet.

En oberoende och framgångsrik Riksbank kräver en tydlig målformulering.

 

Pär Österholm, professor i nationalekonomi, Örebro universitet

 

Läs debattartikeln av Nordeas Annika Winsth, Torbjörn Isaksson och Kristin Magnusson Bernard här.


Innehåll från CHG-MeridianAnnons

Hållbar finansiering av IT för den moderna arbetsplatsen

Fredrik Tiilikka, Account Manager på CHG-MERIDIAN.
Fredrik Tiilikka, Account Manager på CHG-MERIDIAN.

Med rätt partner och finansieringslösning av IT-utrustning kan företag sänka sina kostnader, minska arbetsbördan och öka sin säkerhet samtidigt som de blir en del av en hållbar livscykelshantering. Det här bevisar CHG-MERIDIAN dagligen med sina skräddarsydda helhetslösningar för en effektiv teknikhantering som de förser till över 12 000 kunder. 

– Flera av våra kunder har tidigare upplevt stora utmaningar med att hantera sin IT-utrustning på ett effektivt sätt. Tillsammans med finansiering har vi kunnat erbjuda dem en skräddarsydd lösning som underlättar hanteringen samtidigt som de minskar deras arbetsbörda och blir en del av en cirkulär lösning, förklarar Fredrik Tiilikka, Account Manager på CHG-MERIDIAN. 

CHG-MERIDIAN hjälper sina kunder med hantering av teknikutrustning under hela dess livscykel. Det är en flexibel lösning där du enkelt kan byta ut, addera eller förlänga hyresperioden av utrustning. 

– Vi hjälper till att planera och implementera tekniken och hämtar upp den när man inte längre är i behov av den. Vi ser därefter till att produkterna får ett andra liv innan de återvinns, och garanterar därmed ett andrahandsvärde åt kunden, fortsätter Fredrik Tiilikka. 

Var med och skapa morgondagens hållbara arbetsplats 

CHG-MERIDIANs livscykelmodell skapar alltså inte bara mervärde för kunden, utan gör dessutom en betydande skillnad för miljön. 

– Med vår stora erfarenhet inom återanvändning och vidareförsäljning vet vi vad som krävs för att åstadkomma bra resultat, både för våra kunder och för miljön. För de företag som vill jobba ännu mer aktivt för miljön är vår nylanserade finansieringslösning carbonZER0 ett alternativ, där hela livscykeln för kundens finansierade IT-utrustning är helt koldioxidneutral, berättar Fredrik Tiilikka.

Enkelt att gå över till en hyreslösning med CHG-MERIDIAN

Har man som företag redan en inarbetad relation med en eller flera leverantörer är det fortfarande fullt möjligt att gå över till en skräddarsydd finansieringslösning med CHG-MERIDIAN. 

–Eftersom vi är helt oberoende av leverantörer och banker kan vi enkelt anpassa våra lösningar helt i enlighet med våra kunders behov. Kunden kan alltså själv välja vilken, eller vilka leverantörer som passar dem bäst och vi samlar därefter allt i en och samma månadskostnad. Man behöver inte binda upp sig till en specifik leverantör, och kan enkelt addera eller byta ut utrustning man inte längre är i behov av, säger Fredrik Tiilikka. 

CHG-MERIDIAN erbjuder även ISO-certifierad och säker dataradering, som uppfyller krav om informationssäkerhet, så att företag som hanterar mycket data kan känna sig trygga när de byter ut sin utrustning. 

– Vi stödjer våra kunder längs hela livscykeln, med allt från planering inför ett projekt till finansiering och sen återtag med en certifierad dataradering och hållbar remarketing.

På så sätt kan de uppgradera sin IT-utrustning på ett säkert sätt med bästa möjliga totalkostnad, avslutar Fredrik Tiilikka. 

Om CHG-MERIDIAN

CHG-MERIDIAN hjälper kunder att minska arbetsbördan, sänka kostnader och risker genom att erbjuda anpassade IT-lösningar i kombination med finansiering. Deras tjänster fokuserar på hela den tekniska livscykeln, med fokus på hållbarhet och miljö.

Med närvaro i 28 länder och 1200 anställda, erbjuder de hållbara, snabba och fullt integrerade tjänster världen över. 

Läs mer på chg-meridian.se

 

Mer från CHG-Meridian

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med CHG-Meridian och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?