Annons

Debatt: Flera risker i systemet för elbortkoppling

Det finns flera brister och svagheter i det svenska systemet för bortkoppling av elanvändare – något regeringen varnar för kan bli verklighet, skriver Christine Große och Pär M Olausson vid Mittuniversitetet. I en ny SNS-rapport pekar de på viktiga åtgärder för att stärka samhällets beredskap och motståndskraft.

Christine Große doktor i data- och systemvetenskap och verksam vid Risk & Crisis Research Centre, Mittuniversitet. Till höger: Pär M Olausson, docent i statsvetenskap och verksam vid Risk & Crisis Research Centre, Mittuniversitet.
Christine Große doktor i data- och systemvetenskap och verksam vid Risk & Crisis Research Centre, Mittuniversitet. Till höger: Pär M Olausson, docent i statsvetenskap och verksam vid Risk & Crisis Research Centre, Mittuniversitet.Foto:Sandra Lee Pettersson; Sandra Lee Pettersson

I mitten av december kallade regeringen till pressträff om energikrisen. Budskapet var att svenska folket måste spara el för att minska risken för tillfällig bortkoppling av strömmen. En ny SNS-rapport som släpps i dag visar på flera brister och svagheter i det svenska systemet för bortkoppling av elanvändare. Vi presenterar också förslag till förbättringar i krishanteringssystemet vid kortvarig elbrist.

Trygg elförsörjning är viktig för alla delar av samhället och med alltmer elektrifiering ökar efterfrågan på el. Så som marknadsläget ser ut kan det uppstå bristsituationer där inte alla kan få sina elbehov tillgodosedda samtidigt. Elen kan behöva stängas av lokalt under kortare tid för att undvika större strömavbrott. 

För att säkra elförsörjningen till samhällsviktiga funktioner i sådana lägen har ansvariga myndigheter tagit fram ett särskilt planeringssystem: Styrning av el till prioriterade elanvändare vid kortvarig elbrist, Styrel. Dessvärre finns flera svagheter i detta system, konstaterar vi i SNS-rapporten Is There Enough Power? Swedish Risk governance and Emergency Response Planning in Case of a Power Shortage.

Styrel omfattar samtliga administrativa nivåer i samhället, från kommuner och regioner till centrala myndigheter. Som stöd i planeringsprocessen tillhandahåller Energimyndigheten en handbok och tabellmallar. Utifrån dessa genomförs planering i flera olika steg: 

Först identifierar och prioriterar nationella myndigheter den kritiska infrastrukturen inom sina ansvarsområden. Listan skickas sedan till ansvarig länsstyrelse som sorterar objekten och delegerar vidare till ansvarig kommun. Kommunalt inventeras och prioriteras därefter lokala samhällsviktiga objekt, varpå uppgifter begärs från lokala elnätsbolag om vilka elledningar som berörs. I nästa steg får elledningarna en rangordning som listas och skickas till länsstyrelsen i respektive län. Utifrån listorna gör länsstyrelserna avvägningar för att lösa eventuella konflikter mellan elledningar som korsar kommun- eller regiongränser och gör slutligen en länsgemensam rangordning av elledningarna som skickas till Svenska kraftnät och ansvariga elnätsoperatörer.

Det kan alltså framstå som om elnätsoperatörerna har en väldigt gedigen grund när de planerar för hur en så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling, MFK, skulle kunna se ut. Men att systemet har brister märks redan när kommunerna rapporterar tillbaka till länsstyrelserna. Prioritetslistorna skickas vidare utan information om vilka objekt som finns längs de prioriterade elledningarna. Om det gjorts misstag i kommunerna så har samordnare inom länsstyrelserna med andra ord ingen möjlighet att se detta i handlingarna. Lika illa är det med sammanställningen som sänds över till elnätsbolagen: de samhällsviktiga objekten finns inte med, endast en rankning av lokala elledningar. Problemen blir inte mindre av att elledningar kan få nya beteckningar, ändras eller dras om.

Bristerna stannar inte därvid. Även om Styrel är en viktig planerings- och beslutsprocess inom det svenska krishanteringssystemet, så visar vår studie på en rad svagheter. I vår studie ger vi flera förslag på åtgärder som skulle kunna förstärka processen.

Integrera Styrel i det ordinarie krishanteringssystemet. Planeringen för elbrist skulle inte minst behöva tas in i det kontinuerliga arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. 

Se till att det finns tillräckliga resurser för att säkra information och kontinuitet. Styrel har genomförts vid två tillfällen: 2010–2011 och 2014–2015. En tredje omgång var planerad till 2019–2021, men har fördröjts av pandemin och kriget i Ukraina. Den långa tiden mellan den andra och tredje planeringsomgången riskerar att minska det organisatoriska minnet. Dokumentationen är ofta begränsad och handläggarna som gjorde den senaste översynen jobbar i många fall inte kvar.

Ta med fler aktörer från näringslivet. Bortsett från företrädare för de lokala elnätsbolagen är Styrel i dag en angelägenhet för offentliga aktörer på olika nivåer. Det gör att viktig kunskap riskerar att gå förlorad i planeringen av samhällsviktig verksamhet. Privata aktörer ansvarar trots allt för utveckling, underhåll och drift av otaliga viktiga verksamheter i samhället.

Skapa bättre förutsättningar för återkoppling. Bristen på kontakt mellan olika nivåer inom Styrel kan gå ut över förtroendet och tilliten mellan aktörerna. Det finns oklarheter i flera steg i processen, till exempel vad gäller informationsvägar, förväntade insatser och ansvar. Detta kan inte minst leda till informationsbrist och onödigt långdragna processer.

Öka kunskapen och samsynen kring vad som är samhällsviktigt. Det krävs tydligare riktlinjer för vad som ska ses som samhällsviktig verksamhet. Förutom mer omfattande dokumentation behövs en dialog om bedömningskriterier och samordning på regional och nationell nivå.

Utöka samverkan mellan parterna i planeringssystemet. Aktörerna inom Styrel uppger att det är svårt att väga viktiga samhällstjänster mot varandra. Det visar på behovet av gemensamma regler för att uppdraget ska utföras likvärdigt i hela landet. Handboken för Styrel räcker uppenbart inte till.

Det finns stort behov av att vidareutveckla Styrel för att stärka samhällets beredskap och motståndskraft. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt informationssäkerhet som inte bara avser skydd av konfidentiell information, utan även integritet och tillgänglighet för behöriga användare. Aktörers gemensamma informationshantering är särskilt relevant för att kunna skydda kritisk infrastruktur och samhällsviktiga verksamheter. 

Samtliga aktörer som vi har intervjuat ser Styrel som viktigt för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid elbrist. Systemet fyller en roll i det svenska krishanteringssystemet och kan även bli betydelsefullt för det planerade svenska medlemskapet i Nato. Detta förutsätter dock att de utmaningar som finns med Styrel hanteras.

Christine Große doktor i data- och systemvetenskap och verksam vid Risk & Crisis Research Centre, Mittuniversitet.

Pär M Olausson, docent i statsvetenskap och verksam vid Risk & Crisis Research Centre, Mittuniversitet.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera