Annons

Debatt: Europas konkurrenskraft är en ödesfråga

Svenskt Näringsliv har tillsammans med våra europeiska systerorganisationer stora förväntningar på det svenska ordförandeskapet. Europa behöver en nystart, en offensiv reformagenda och stärkt konkurrenskraft, skriver Svenskt Näringslivs Jan-Olof Jacke och Anna Stellinger. 

Den 1 januari blir Sverige ordförandeland i EU. Samtidigt befinner sig Europa i flera parallella kriser. Det ryska angreppskriget mot Ukraina, energikrisen, inflationen och trycket mot Europas ekonomier är alla frågor som kommer dominera ordförandeskapet.

Krishanteringen rör i allra högsta grad Europas företag. Ett friskt och konkurrenskraftigt europeiskt näringsliv är en förutsättning för att vi uthålligt ska kunna stödja Ukraina och klara oss igenom övriga kriser.

I den svenska EU-deklarationen den 16 november lyfte statsminister Ulf Kristersson Europas konkurrenskraft som samarbetets tredje ödesfråga, efter säkerheten och klimatet. Det är mycket välkommet. Ambitionen att bygga en allians för ett konkurrenskraftigt Europa är också berömvärd.

Men insikter och ambitioner måste omsättas i konkret handling. I det omedelbara perspektivet för att hantera pågående kriser, men framför allt i en långsiktig strategi för ett mer konkurrenskraftigt Europa.

Idag (fredag 25/11) står Svenskt Näringsliv värd för ett möte med ordförandena och vd:arna för fyrtio näringslivsorganisationer från över trettio olika länder inom Business Europe. Fokus kommer att ligga på det svenska ordförandeskapet och att få en långsiktig strategi för konkurrenskraft.

Tillsammans har vi tydliga förväntningar:

Säkra Europas fossilfria energiförsörjning och möjliggör för företagen att klara energikrisen. I dag är gaspriserna i Europa fem till sju gånger högre än i USA. Det slår omedelbart på konkurrenskraft och marginaler och därmed på produktion och sysselsättning. Den akuta krisen riskerar att radera ut välfungerande företag. Det behövs en europeisk politik som lägger grunden för långsiktiga investeringar i fossilfri elproduktion. På kort sikt behövs också åtgärder som minskar de skadliga effekterna av det höga gaspriset som är en följd av kriget i Ukraina.

Fördjupa den inre marknaden och stärk Europas konkurrenskraft. 2023 är det trettio år sedan EUs inre marknad sjösattes, med målet om fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Hur vi än mäter så har Europa blivit både rikare och starkare genom att vi öppnade upp våra ekonomier och skapade en gemensam marknad. Det allt djupare ekonomiska samarbetet har också bundit våra länder närmare varandra.

Arbete med att fördjupa den inre marknaden – inte minst för tjänster – måste löpa parallellt med ett bredare avregleringsarbete. Gemensamma regler som gäller i 27 länder välkomnas av näringslivet, men mängden och komplexiteten i nya och gamla regler är oroväckande. Även det är en fråga om konkurrenskraft. 

Låt näringslivet driva den gröna omställningen. Statsministern har rätt i att näringslivet är den nya miljörörelsen. Men det arbetet kräver rätt förutsättningar. Det är ett politiskt ansvar – på nationell och europeisk nivå – att säkra försörjningstryggheten i elsystemet. Inte minst mot bakgrund av kommande elektrifiering av allt från industri till transporter. Lagar och regler behöver vara teknikneutrala. Den svenska skogen måste fortsätta att få vara en värdefull ekonomisk och miljömässig resurs för både Sverige och Europa.

Utveckla EU:s roll som global drivkraft för fri och regelbaserad handel. Det är genom handel vi får utväxling på vår konkurrenskraft och vår innovativa förmåga. Till dags dato har EU slutit över 40 handelsavtal som täcker drygt 70 länder över världen. EU behöver sluta fler handelsavtal, inte minst för att ge bättre förutsättningar för diversifiering i en geopolitisk komplex värld, men framför allt vara en drivkraft för fri och regelbaserad handel. De senaste åren har EU byggt en verktygslåda med en lång rad instrument för att skydda EU, nu är det dags att sätta fokus på instrument och avtal som ökar handeln.

Accelerera digitaliseringen. Sverige och EU behöver säkerställa möjligheten till gränsöverskridande dataflöden, e-handelsavtal, datadelning och AI-användning. Men också hyvla ner andra hinder som försvårar för etablerandet av en fungerande europeiska digital inre marknad. Investeringarna i digital infrastruktur och forskning, såväl offentliga som privata, behöver öka kraftigt.

Stärk förutsättningarna för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet. EU investerar i dag mindre i FoU jämfört med USA och Kina, vilket påverkar Europas innovationskraft negativt. Europa är också sämre på storskalig kommersialisering av forskningsframsteg. Vilket i sin tur hänger samman med ett för svagt innovationsklimat.

Vi behöver offensiva satsningar, med öppna utlysningar och prioriteringar som identifierats tillsammans med näringslivet. Det offentliga ska sätta väl fungerande regler och företagen ska sedan konkurrera om att ta fram de bästa lösningarna utifrån jämlika spelregler. Att EU tar ett kliv fram i forskning och utveckling är en ödesfråga, om EU ska vara konkurrenskraftigt. 

Både Svenskt Näringsliv och våra europeiska systerorganisationer inom Business Europe har stora förväntningar på det svenska ordförandeskapet. Europa behöver en nystart, en offensiv reformagenda och stärkt konkurrenskraft.

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv

Anna Stellinger, chef för internationella- och EU-frågor, Svenskt Näringsliv

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Kjellssons Logistik och Transport, KLTAnnons

Så kan livsmedelsaktörer växa – med rätt lager och logistik

Carl-Henric Nelsson, Pelle Kjellsson och Daniel Kjellsson på S. Kjellssons Logistik och Transport, KLT.
Carl-Henric Nelsson, Pelle Kjellsson och Daniel Kjellsson på S. Kjellssons Logistik och Transport, KLT.

S. Kjellssons Logistik och Transport – KLT – erbjuder en helhetslösning inom lagerhållning av livsmedel och hjälper sina kunder att utveckla sin egen verksamhet.

– VI jobbar väldigt nära våra kunder, säger Daniel Kjellsson, logistik- och ekonomiansvarig på KLT.

KLT erbjuder torr-, kyl- och fryslager på totalt 36 000 kvadratmeter i Kristianstad. Bland kunderna finns några av landets största livsmedelsproducenter men också små aktörer som enskilda lantbrukare.

Genom att erbjuda lagerhållning med olika zoner gällande temperatur så säkerställs råvarornas kvalitet och livsmedelssäkerhet. KLT:s breda utbud av lagerhållning gör att kunderna har samlastningseffekter vilket minskar behov av transporter från olika avgångsdestinationer.

KLT har en chockfrysanläggning där sex stora vindtunnlar med kyleffekten minus 60 grader snabbt fryser livsmedel innan de flyttas till fryslagret.

– Med denna teknik kan kvaliteten på produkterna förbättras. Smak och konsistens bibehålls, förklarar Pelle Kjellsson, ansvarig för drift på KLT.

KLT deltar i forskningsprojekt för bättre mat

KLT har med bidrag från KK-stiftelsen inlett ett forskningssamarbete med högskolan i Kristianstad och livsmedelsaktörer som Scan och HPP Nordic. Titeln är ”Optimering av metoder för att frysa och tina att – kvalitet och kostnader i fokus”.

Genom mer kunskap och förfinad teknik ska man ytterligare höja kvaliteten på kött hos slutkonsumenten, vilket också gynnar producenten.

– Vi räds inte för att satsa för och även åt våra kunder, där vi förkovrar och utvecklar oss såväl enskilt som tillsammans med dem, säger Carl-Henric Nelsson, utvecklingsansvarig på KLT.

Om S. Kjellssons Logistik och Transport, KLT 

Vår affärsidé är enkel: Vi samarbetar med dig som kund gällande logistik, produktion, lokaler och fastigheter. Bäst av allt är när samverkan sträcker sig utöver det traditionella – där vi är aktiva tillsammans med er i verksamheten och en part i utvecklingen av ert företaget och tillika ni en partner i vårt framåtskridande.

Läs mer på: kltlogistik.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Kjellssons Logistik och Transport, KLT och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera