Annons

Debatt: EU-utgifterna är bara kaffepengar

DEBATT. Vilket Europa vill vi ha? Den frågan bör ställas innan man börjar diskutera budgetnivån. I dag betalar varje europé en tia om dagen till EU, ungefär som en kopp kaffe på macken, konstaterar EU-kommissionens Katarina Areskoug Mascarenhas inför fredagens budgettoppmöte.

SNÅLA INTE. Finansminister Magdalena Andersson har sagt att Sverige bör betala mindre till EU. Men vi behöver diskutera vad EU ska göra innan vi bestämmer budgetnivån, anser Katarina Areskough Mascarenhas.
SNÅLA INTE. Finansminister Magdalena Andersson har sagt att Sverige bör betala mindre till EU. Men vi behöver diskutera vad EU ska göra innan vi bestämmer budgetnivån, anser Katarina Areskough Mascarenhas.Bild:Christine Olsson

Varje europé betalar ungefär en tia om dagen för EU:s nuvarande budget. I morgon fredag inleds debatten om nästa budgetperiod efter 2020 med ett informellt toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer.Det är därför läge att fråga oss själva om det som EU ger oss inte är värt motsvarande en billig kopp kaffe om dagen (eller 1 procent av EU:s samlade ekonomi)? Och om budgeten kan bli ännu slagkraftigare. Det handlar om tillväxt och jobb på den inre marknaden, starkare europeisk konkurrenskraft genom forskningsprogrammen, jobb och studier utomlands för våra unga samt ökad trygghet genom samarbete för att förhindra terrorism och cyberbrottslighet.

EU-kommissionen lade i förra veckan fram ett underlag för att stimulera till diskussion om vad EU:s medlemsländer gemensamt bör finansiera. Vi tycker nämligen att en diskussion om prioriteringar bör föregå beslutet om budgetnivå samt att budgeten ska prioritera områden med ett tydligt europeiskt mervärde.

1 euro i EU ska ge bättre avkastning än 1 euro i den nationella budgeten. En ganska anspråkslös EU-budget kan med denna ansats ha stor effekt samtidigt som den ger besparingar i de nationella budgetarna.

Vilka är då de viktigaste prioriteringarna för EU? Sedan den föregående långtidsbudgeten från 2013 har mycket hänt och ett antal nya gemensamma utmaningar tränger sig på: klimatkrisen, flyktingkrisen, hot från terrorism och en instabilare omvärld. Ett exempel på en gemensam angelägenhet som skulle kunna finansieras är EU:s gränskontroll. I dag går bara 0,4 procent av budgeten till detta område, som i stället i huvudsak finansieras via nationella budgetar – med ett ganska varierat skydd av våra yttre gränser som följd. Ett gemensamt finansierat och mer harmoniserat gränsskydd, liknande USA:s eller Kanadas, skulle kosta cirka en sjundedel av budgeten. På samma sätt försöker vi sätta prislappar på ett utökat EU-samarbete på andra områden för att göra en prioriteringsdiskussion mer konkret, exempelvis kostnaden för att var tredje ung europé skulle kunna delta i ett Erasmusutbyte, ett utökat försvarsteknologiskt samarbete eller en dubblering av de gemensamma investeringarna i den digitala ekonomin.

En modernisering av EU-budgeten kan dock inte bara handla om nya satsningar utan måste också leta efter besparingar. Andelen av EU-budgeten som går till jordbruksstöd och sammanhållningspolitik har minskat, men utgör fortfarande cirka 70 procent. Vi har tagit fram olika scenarier för det framtida regionalpolitiska stödet – alltifrån att bibehålla det på dagens nivå till en koncentration endast till medlemsländerna med klart lägre BNP än EU-genomsnittet, vilket skulle innebära en minskning med cirka en tredjedel av nuvarande kostnad. På samma sätt har vi lagt fram olika alternativ för en reduktion av jordbruksstödet. EU-kommissionens slutgiltiga förslag läggs fram i början av maj. Sedan är det medlemsländernas och Europaparlamentets ansvar att fatta besluten.

Diskussionen om EU-budgeten har ofta handlat om nettobidragsgivare och nettomottagare. Men det är viktigt att detta inte på något sätt likställs med vad ett land tjänar på EU-medlemskapet. I själva verket är det ofta nettobidragsgivare som Sverige, som med sina starka ekonomier och företag är de stora vinnarna – exempelvis på tillgången till EU:s inre marknad, dit två tredjedelar av svensk export går.

När den nuvarande EU-budgeten antogs 2013 var EU mitt i en ekonomisk kris. Tack vare gemensamma ansträngningar har krisen till stor del övervunnits och alla EU-länder har nu hygglig tillväxt och arbetslösheten minskar. Detta ger oss en bättre grund för att fundera över hur vi – snart 27 EU-länder – ska ta oss an vår europeiska framtid och våra gemensamma utmaningar. Och därför bör vi fråga oss själva vid morgonkaffet om det som EU ger oss - tillväxt och jobb, ökad konkurrenskraft, fri rörlighet, satsningar på förnybar energi, energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp, ökad trygghet genom samarbete på säkerhetsområdet och dessutom 70 år av fred – kanske ändå är värt motsvarande en billig kopp kaffe varje dag? Och kanske kommer man då till samma slutsats som i den färska tyska koalitionsöverenskommelsen – nämligen en beredskap att betala mer för allt detta som EU kan ge.


Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Stockholm


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Sund AffärsbyråAnnons

Sund Affärsbyrå erbjuder affärsjuridiska tjänster med långsiktighet och trygghet i fokus

Fr.v: Tomas Öberg, Peter Rangemo, Bo Svensson.
Fr.v: Tomas Öberg, Peter Rangemo, Bo Svensson.

Med 40 års spetskompetens inom såväl skatterätt, arvsfrågor och bolagsbildning som förvaltning, likvidationer och fusioner är Sund Affärsbyrå den självklara partnern och rådgivaren inom affärsjuridik och affärsutveckling. I sina affärsområden stöttar byrån kunderna med trygga och långsiktiga helhetslösningar.

När Stockholmsbaserade Sund Affärsbyrå startades 1980 var det med huvudsaklig inriktning på skatterätt, men under de gångna decennierna har företaget både haft en kraftig tillväxt och vidareutvecklat sin verksamhet. Bo Svensson, VD, är övertygad om att den tydliga framgången har sin grund i att man i alla situationer utgår från vilka möjligheter som finns, snarare än vilka problem som kunden står inför. 

– Vi är proaktiva och inleder med att granska kundens förutsättningar utifrån deras synvinkel och potential. Utifrån den granskningen drar vi slutsatser om hur vi kan skapa bästa möjliga lösning för kunden. Detta arbetssätt skiljer oss från många andra affärsjuridiska byråer som fokuserar på problemen.

”Den digitala affärsbyrån”

Ett digitalt förhållningssätt fordrar flexibla och progressiva arbetsmetoder för att hålla sig uppdaterad på den tekniska och digitala utvecklingen. Sund Affärsbyrå excellerar redan inom detta område, något som den rådande Coronakrisen har gett ett tydligt kvitto på. 

– Vi har länge arbetat digitalt och vi kallar oss till och med för ”den digitala affärsbyrån”. Inte nog med att det förenklar för kunden, utan det innebär snabbare och effektivare processer även för oss.  I nuläget sköter vi exempelvis nästintill alla våra kunders deklarationer och årsredovisningar digitalt, berättar skattekonsulten Peter Rangemo.

Trygghet genom hela resan

Det som i synnerhet utmärker Sund Affärsbyrå är dock deras höga kompetens. Byråns ekonomitjänster underlättar både i det dagliga ekonomiarbetet och i redovisnings- och bokslutssammanhang. Tack vare djupa kunskaper om sekretessen i kombination med flera decenniers expertis inom skatteområdet är byrån van vid att upprätta och kontrollera deklarationer och skatteupplägg. Bo Svensson konstaterar att det i förlängningen handlar om konstruktiv samverkan och om att vara en pålitlig affärspartner som kunderna kan känna sig trygga med genom hela sin affärsresa. 

– Många av de kunder vi började samarbeta med för 40 år sedan har vi med oss än idag. Vi utvecklas sida vid sida, tack vare vår förståelse för deras verksamhet. Det innebär att vi kontinuerligt bidrar till att stärka deras tillväxt och lönsamhet.

Unika affärslösningar

Under åren har Sund Affärsbyrå hanterat allt från att upprätta bouppteckningar och förvalta bolag till hundratals likvidationer och fusioner. Planerna för framtiden är att växa med tio till femton procent per år för att fortsätta vara en given samarbetspartner till, i synnerhet, små och mellanstora företag. 

– Många unga företag saknar kompetensen som krävs för att med rätt förutsättningar driva sin affärsutveckling. Varje bolag är unikt och våra affärslösningar utgår från dessa specifika förutsättningar för att bidra till att skapa eller vidareutveckla produkter och tjänster. Sund Affärsbyrå är en helhetslösning, avslutar redovisningsansvarig Tomas Öberg.

Läs mer om Sund Affärsbyrå

Fakta om Sund Affärsbyrå

Sund Affärsbyrå är en pålitlig affärspartner som ser kundens möjligheter och har deras långsiktiga affärsutveckling i fokus. Genom kompetent och anpassad rådgivning inom ekonomi och affärsjuridik skapar byrån trygghet för uppdragsgivarna i deras affärsutveckling. 

 

Mer från Sund Affärsbyrå

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sund Affärsbyrå och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?