EU-medlemskapet har mycket stor betydelse för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Siffrorna talar för sig själva – hälften av Sveriges BNP kommer från handel och två tredjedelar av denna sker på EU:s inre marknad. Svenska företag drar stor nytta av att handeln inom EU följer ett enda regelverk i stället för 28 olika nationella regelverk. Därtill kommer allt som EU betyder i form av fred och stabilitet i Europa, ledande i det globala klimatarbetet, som världens största handelsmakt och biståndsgivare.
Trots detta såg vi mycket lite av de frågor som är aktuella inom EU-samarbetet diskuteras i den svenska valrörelsen. Men när en ny regering finns på plats kommer Sverige att snabbt behöva ta ställning i förhandlingar i Bryssel på en rad områden med stor inverkan på det svenska samhället. Här är några av de frågor som just nu ligger på bordet och som nästa svenska regering snabbt behöver ta sig an:
* Migrationspolitiken: Toppmötet i Salzburg häromveckan visade på de stora meningsskiljaktigheter som finns. Hittills har Sverige stått på bland andra EU-kommissionens och Tysklands sida i strävan efter en större solidaritet mellan medlemsländerna. För att kunna hävda de svenska intressena måste en ny regering, om den vill fortsätta samma linje, ha en klar uppfattning om hur denna solidaritet ska se ut och få stöd från andra medlemsländer. Från EU-kommissionens sida hoppas vi också på svenskt bifall för att utvidga den europeiska gränskontroll- och kustbevakningsstyrkan till 10 000 personer till 2020. En väl fungerande yttre gränskontroll är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad och för att inre kontroller, som den mellan Sverige och Danmark, ska kunna tas bort.
* Klimatpolitiken: Parisavtalet försåg världen med ett mycket viktigt ramverk för att begränsa den globala uppvärmningen. EU:s medlemsländer har också enats om att minska utsläppen med 40 procent till 2030. Från EU-kommissionens sida förbereder vi nu en ambitiös långsiktig strategi (för tiden efter 2030), som ska presenteras i november före FN:s nästa klimatmöte i Katowice i Polen. Det står klart att vi måste höja våra ambitioner vad gäller att minska utsläppen långsiktigt om vi ska nå Parisavtalets mål. Sverige har traditionellt sett varit pådrivande i EU:s klimatarbete. Det är också den fråga som svenska folket, tillsammans med migrationsfrågan, tycker är den viktigaste för EU-samarbetet. Det vore naturligt om en ny svensk regering lägger fram sin plan för hur EU:s långsiktiga klimatstrategi ska se ut.
* EU:s budget: Det är självklart att inget finansdepartement i Europa tycker om att betala en avgift till EU – eller till någon annan. Men analysen måste tas längre än att räkna kronorna som rullar ut. Man måste också analysera vad man får för pengarna. Enligt EU-kommissionens studier är Sverige ett av de länder som tjänar mest på EU-medlemskapet, tack vare landets många och starka exportföretag. Bara på den inre marknaden beräknas Sverige tjäna tio gånger så mycket som den svenska medlemskapsavgiften. Då har vi inte alls tagit hänsyn till vad Sverige tjänar på alla andra delar.
En ny svensk regering bör inte endast fokusera på storleken på EU-budgeten utan också dess innehåll. På vilka områden bör budgeten utökas respektive minskas i enlighet med svenska intressen? Då blir Sverige en mer intressant samtalspartner och potentiell alliansbyggare i budgetförhandlingar som snart tar vid.
* Bankunionen: För EU är det viktigt att skapa ett stabilt och motståndskraftigt finansiellt system. Fullbordandet av bankunionen kommer att utgöra ett viktigt skydd mot finansiella kriser av det slag som Europa nyligen har upplevt. Utestående frågor är bland annat införandet av ett gemensamt insättningsgarantisystem (EDIS).
Samarbetet är öppet även för Sverige och andra EU-länder som inte är med i valutaunionen. Som bekant anförde Nordea som ett argument för flytten av huvudkontor till Finland att banken ville åtnjuta de gemensamma och stabila reglerna inom bankunionen. Den kommande svenska regeringen har att ta ställning till ett svenskt deltagande i bankunionen på grundval av den särskilda utredning som kommer att presenteras under 2019.
* Europas roll i världen: EU:s handelsavtal med olika länder omfattar hela 40 procent av global BNP. I motsats till de starka protektionistiska vindar som blåser på andra håll har EU valt att fortsatt stå upp för frihandel och multilateralism. I juli i år skrev till exempel EU och Japan under ett frihandelsavtal som är det mest omfattande som EU hittills har ingått. Frihandelsavtal med de snabbt växande globala marknaderna är av stor betydelse för svenska företag. Men EU:s röst i världen handlar inte bara om handel utan särskilt i dessa dagar om att stå upp för en regelbaserad multilateralism och värnandet av europeiska värderingar som mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, jämställdhet och demokratiska principer.
EU-samarbetet är den viktigaste internationella arenan för Sverige. Med väl genomarbetade positioner, aktivt påverkansarbete och ett nära samarbete med andra medlemsländer är Sverige en röst att räkna med i EU-samarbetet. Det behöver Sverige – och Europa.
Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige
